tisdag 16 mars 2010

Snorigt

Jag blir lika förvånad varje gång. Jag bara undrar - vad kommer allt snor ifrån? Det är helt sjukt! Insane. Som Ryan Sheckler skulle ha sagt. Jag kan inte låta bli att tro att det följer med en hel del hjärnceller ut med snoret. Det gör mig djupt oroad. Jag menar, jag behöver verkligen alla mina.

Till på köpet ser jag, efter en hel dag med konstant snytande, ut som Rudolf. Fan och. Det som är föräldramöte imorgon. Jag ser ut som kriget har varit och hälsat på mig. Det första jag gjorde när jag kom innanför dörren här hemma var att smörja in den.

Vad är det jag hör? Jaha, det är sängen som ropar på mig.

Mamma, ring Fonus.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar