Onöjt gossebarn

Igår förmiddags var vi på BVC. Tänk att det redan gått en hel månad sedan vi var där sist. Sixten är nu 68 cm lång och hade gått upp 4 hg. Han fortsätter nedåt på sin kurva och är nästan nere på normalkurvan nu. Ja, så kan det gå när man är en sprattelgubbe. Han fick också vaccin igen. Han skrek bara när han blev arg för att de höll fast honom. Så fort de släppt slutade han.

So far so good. Så vi åkte på babysim. Jag tycker fortfarande att det är roligare än Sixten, men så länge han inte protesterar kör vi på. Igår protesterade han dock satan i duschen. Inget tandhackande i tysthet inte.

Han somnade i bilen hem och sen hade vi en eftermiddag och kväll from hell. Vad Sixten skrek. Och vad ledsen han var. Tårarna sprutade och han var högröd och svettig. Han vägrade sova och var jättetrött. My god. Daniel, som inte brukar tycka att det är någon fara när Sixten gråter, tyckte till och med att det var jobbigt. 

Imorse var Six som vanligt så vi åkte till Öppna förskolan. Allt var frid och fröjd tills vi kom hem. Ett onöjdare barn får man nog leta efter. Jag blir ju helt ifrån mig. Inget var bra. Han ville inte ens titta på tv. Och då är det illa. Sova var inte heller att tänka på. 

Det visade sig att han hade feber, så jag gav honom en alvedon och bäddade ner honom i vagnen och gav mig ut på en promenad i friska luften. Det tog fem minuter sen sov han som en stock och sov hela rundan.

Promenaden var lika bra för mig som för Sixten. Jag behövde komma ut i solskenet och ladda batterierna lite. Det var verkligen en fantastisk höstdag.

Jag hann inte ens in i duschen förrän han vaknade och då var det likadant igen. När Daniel kom hem efter klockan 17 hade jag inte ätit något mer än mitt frukostägg och fikat på Öppna förskolan. Jag har gått och burit eller suttit med Sixten i famnen. Jag har inte ens kunnat sätta ifrån mig honom för att skala ett ägg.

Han är fortfarande lika onöjd, men nu har Daniel tagit ett pass. Jag försöker stänga mina öron för att förhindra att mitt känsliga mamma-hjärta ska gå i kras. 

Imorgon ska vi ha en hemma-dag. Vi ska bara skrutta runt här hemma och inte träffa någon. Det tror jag att vi behöver, Sixten och jag.

Nytt sedan sist 2

Precis som jag tyckte att det alltid var fredag när jag jobbade, tycker jag att det alltid är söndag nuförtiden. Veckorna går så fort.

Jag kör en nytt sedan sist del 2:

1. Onsdags.. vad gjorde vi i onsdags? Jo just det! Mammaträff gånger två. Först hos Camilla och sen hos Jonna. Vi åkte hemifrån klockan 10 och var hemma 17. Under dessa timmar hann vi umgås med sex mammor och sju barn jämnt fördelat på två träffar. Sixten sov två gånger tio minuter på min arm under hela dagen och var helt slut när vi kom hem. Och det var jag med. Jag kände där och då att jag aldrig mer skulle bli pigg. Men det har jag ju blivit såklart.

Det var i alla väldigt trevligt att träffa alla mina mammalediga vänner och deras små.

2. I torsdags förmiddag brände jag och Lena, Sixten och Loui in till stan för att gå på marknaden. Jag köpte som alltid marknadskarameller. Obligatoriskt och egentligen enda anledningen till att jag åker dit. Och det är ju också ganska mysigt att strosa omkring där.

När vi kände oss nöjda på marknaden gick vi och åt lunch på stan.

På kvällen när Daniel kommit hem åkte vi och handlade mat. Och när det var gjort gick vi ut i husbilen och hängde upp gardinerna som var nytvättade och nystrukna. Madrasserna med sina rena överdrag lades i och sen var det nästan natten.

3. Daniel hade tagit ledigt i fredags och medan han åkte och fixade med vattnet i husbilen började jag packa och checka av listan med saker vi skulle ha med oss. Sixten fick sig ett bad och när Daniel kom hem fyllde vi husbilen.

Vi duschade och gjorde oss i ordning och åkte sedan till mormors urnnedsättning. Efter den gick vi till min morbror och fikade.

Familjen Persson-Lundell åkte lite före alla andra. Vi skulle ju åka ut och provcampa! Vi åkte till Karlsborgs camping där vi spenderade natten. Det var första gången jag bodde på en camping i Sverige. Vi tände ljus och åt korv med bröd. Att det blåste halv storm gjorde det hela så mycket mysigare.

4. Igår åkte vi mot Gudhem men stannade till på Hem och hobby i Hjo på vägen. Där fyndade vi tallrikar och glas till vår husbil. Så nöjda kände vi oss!

Vi fortsatte färden till Daniels föräldrar i Gudhem. Där var redan hans ena syster med familj. Vi fick varsin present. Likadana mössor som de sytt till oss. De var istället för matchande blå träningsoveraller och dessa mössor ska vi ha när vi campar. Så roligt!

Daniels mormor har fyllt år så vi gjorde oss i ordning och gick på kalas. Smörgåstårtor och kakor och många skratt bjöds det på där.

Vi kunde inte riktigt bestämma oss för om vi skulle sova kvar på gatan utanför Daniels föräldrar eller om vi skulle åka till en camping i närheten. Efter lite velande bestämde vi oss för att åka till Mössebergs camping.

Sixten blir helt tokig när han ser att vi äter. Han ska minsann sitta med och äta han också. Det kan bero på att jag vant honom vid att få smaka på min mat.

När vi diskat och plockat ihop oss åkte vi hem till Daniels föräldrar. Eller ja, vi plockade upp dem och sedan åkte vi ut på konstrundan. Sixten fick ett så himla fint fårskinn av sin farmor och farfar. Det har jag lagt i vagnen, så nu kommer han ligga så gosigt där i vinter.

Vi kom hem vid 16 i eftermiddags och då åt vi middag och sedan plockade vi ur husbilen. Sedan dess har vi plockat i ordning här hemma och ställt alla saker på sin plats. Jag har också förberett oss för en ny vecka genom att göra smörgåsar och matlåda till Daniel.

Än så länge har jag tre av fem dagar uppbokade den här veckan, och efter ett telefonsamtal imorgon kommer jag att ha fyra av fem dagar bokade.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Nytt sedan sist

Vår dator är invaderad, och då menar jag verkligen in-va-derad, av virus. Det går liksom knappt att starta den. Därför blir jag inte direkt supersugen på att sätta mig där och blogga. Nope nope. Karl borde komma hem och fixa den åt mig. Eller egentligen borde jag väl åka dit. Till Linköping. Ja, det kanske jag skulle ta och göra! Säga att jag och Sixten vill se deras nya lägenhet. Och av en händelse ha datorn med mig.

Nytt sedan sist då:

1. I torsdags var det fyra år sedan Daniel och jag träffades. Det firade vi med att äta pizza.

2. I fredags hämtade vi husbilen. På kvällen kom Karin och mamma och vi hade taco-mys.

3. I lördags hade jag den mest ovärda dagen. Gjorde inget. När jag gick och la mig tänkte jag att jag slösat bort en dag av mitt liv och det gjorde mig så irriterad att jag nästan inte kunde somna.

4. Började söndagen med en morgonpromenad för att inte få två ovärda dagar i rad. Sen städade jag huset innan jag duschade och sen åkte till Lena och drack eftermiddagskaffe. Sixten och jag tog vägen om stan och handlade lite. Jag hade glömt att mamma har semester den här veckan, och då måste det kanske finnas mer än kvarg och ägg i kylskåpet.

5. Gårdagens stora händelse var babysimmet! Åh, vad roligt det var. Jag tror att jag kanske tyckte det var roligare än Sixten till och med. Och han verkade stortrivas i vattnet. Jag känner att jag vill bada varje dag. Så jag tänker mig ett litet poolbygge. Vi får sälja husbilsjäveln och bygga en pool istället.

Efter badet blev det dock inte så bra. Det var svårt att duscha oss båda. Sixten satt i en matstol från Ikea och hackade tänder fast jag turades om och spruta vatten på oss och skyndade allt jag kunde. Stackars stackars liten. Men han sa inte ett ljud, så så jättefarligt tyckte han nog inte att det var.

Jag tror dock att han fick en liten chock av sin första badupplevelse, för han vägrade somna under eftermiddagen och förkvällen. När jag väl fått honom att somna vaknade han så fort jag lirkat mig ur hans grepp. Han skulle absolut ha närkontakt.

Under kvällen rev Daniel ur allt som kan tvättas ur husbilen. Så tvättmaskinen går varm idag.

6. Vi körde en repris från förra veckan och åkte till Öppna förskolan idag. Det är faktiskt riktigt trevligt. Men jag ser drag hos Sixten, när vi är ute bland folk, som han har ärvt av sin far. Man kan tro att han ätit blängsylta till frukost och det är inte lätt att få kontakt med honom. Lika som bär.

Nej, nu är det dags att slänga in den sista maskinen tvätt. När den är klar är allt till husbilen tvättat.

Och på tal om tänder då (att Six hackade alltså). Han har numera två sylvassa gaddar i din bedårande lilla trut.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Två dagars socialiserande

Under de två senaste dagarna har Sixten och jag varit ute och socialiserat oss.

Igår var vi på Öppna förskolan. Sixten är väl lite för liten för att uppskatta det, men sångstunden var ju toppen tyckte han.

Imorse packade vi in oss i bilen och åkte till mitt jobb för att hälsa på en timme eller så. Ja, det var så jag tänkte mig det hela. Men jag kunde inte slita mig. Vi kom till jobbet typ halv 10 och åkte därifrån efter 13.

Jag saknar verkligen att jobba. Jag saknar mina elever och mina kollegor. Jag saknar att ha konversationer med härliga tonåringar och jag saknar att ha pedagogiska diskussioner med mina arbetskamrater.

Det är så dubbelt för mig det här, för jag skulle aldrig vilja vara ifrån Sixten. Om jag fick bestämma skulle jag ha en eller två lektioner om dagen typ tre dagar i veckan. Och då skulle Sixten helst vara i samma byggnad undertiden. I den perfekta världen skulle jag vilja ha det så.

Sixten tyckte det var mycket att titta på och han fick mycket uppmärksamhet under dessa timmar och sov därför i princip inte på hela tiden. Därför ligger han nu utslagen i sängen och sover igen förlorad sömn.

Jag har egentligen massor att greja med, men det är väldigt skönt här i soffan. 5 minuter till. Sen ska jag ta tag i det.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Ny vecka

Måndag och ny vecka. Pju, säger jag bara. Jag vet inte vad det har blivit med våra helger. De är helt fullsmockade med saker och det är nästan skönt att det är vardagar så jag kan vila upp mig. Nej, skämt åt sidan. Men jag kan, utan att ljuga, säga att det är en väldig skillnad på tempo på vardagarna och helgerna nuförtiden. Tvärt emot när jag jobbade med andra ord.

I lördags gick det mesta av dagen åt till att förbereda kräfskivan. Jag pyntade till det lite och gjorde ostpajer. Vi har ju kräftskiva varje år; jag, Lena, Jonna och Sara. Tyvärr blev Saras Sven sjuk så hon kunde inte komma. Men vi körde på ändå. Allt var ju inhandlat och klart.

Och det var så fasa trevligt. Vad jag skrattade. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Alltid lika härligt!

Igår gick vi upp ganska tidigt, i alla fall med tanke på att vi inte kom i säng förrän midnatt. När vi ätit frukost och gjort oss i ordning packade vi in oss i bilen och åkte och röstade. Sen åkte vi till Jönköping där vi gick på husvagns och husbilsmässa på Elmia. 

Och Sixten då. Vad han höll låda. Han pratade så högt och mycket att jag nästan tyckte det var lite pinsamt. Han charmade flera tanter med sitt pratande och smilande. Sötröven.

Daniels syster fyller år idag (GRATTIS Linda!) så vi var där på födelsedagsfika igår eftermiddag. 

Helt slut var jag när vi kom hem igår kväll. Och det var barnet också. Han somnade på mitt bröst, vilket inte händer så ofta nuförtiden. Så himla mysigt.

Idag startade vi dagen med en morgonpromenad. När Sixten ätit sin andra frukost fick han sig ett bad. Han råkade dock doppa halva ansiktet i vattnet, så nu har han väl barnolja i ögat. Dåligt av mig. Men jag ville ju bara tvätta lite bakom örat. Och han sa inte ett ljud om det. Bådar gott inför framtida simkarriär.

Vi har också påbörjat ett litet projekt idag. Det tog på Sixtens krafter, så han stupade i säng och sover fortfarande. Kan dock visa först nästa vecka vad vi grejar med.

En effektiv fredag

Idag har jag haft en sådan där effektiv dag. Jag kan tro att det byggts upp en liten energi-depå under de dagar den här veckan när jag knappt lyft ett finger på grund av förkylningen.

Vi vaknade halv sju och efter att ha pussats och myst fick Sixten sin frukost. När han ätit och fått kläder på sig bäddade jag ur våra sängar, la in (och startade) en tvätt i maskinen, tog på mig träningskläder, bäddade ner Sixten i vagnen och gav mig ut på en promenad.

Jag gick samma runda men på en kvart längre. Jag gick förvisso inte så fort som jag brukar, men jag fick stanna och ta ut stenar ur skorna flera gånger. Lyckades också med bedriften att tappa min iPhone i asfalten två gånger utan att den sprack.

Sixten somnade nästan direkt och fortsatte sedan att sova ute i vagnen. I en evighet. Jag hann äta frulle, hänga tvätten och lägga in en ny, bädda i våra sängar och dammsuga nedervåningen. Jag trodde att vår babyvakt gått sönder och han låg där ute och skrek i högan sky. Men genom fönstret såg jag att han sov. Då tänkte jag att han kanske dött, så jag var tvungen och gå ut för att se om han andades. Det gjorde han.

Så jag fortsatte greja här inne. Satte nya tassar på våra köksstolar och började dammsuga övervåningen. Men sen vaknade Six och skulle äta.

Mätt och belåten höll han mig sällskap medan jag dammsög klart och städade toaletterna.

Jag hängde tvätten och la in en tredje. Sen gjorde jag efterrätten till morgondagens kräftskiva. Blåbärscheesecake med smulpajs-topping. Ja, det tog lite lång tid för jag underhöll Sixten under tiden. 

Sen helt plötsligt skulle han visst sova igen, och då passade jag på att riva osten till morgondagens ostpaj. Barnet vaknade inte av att jag använde köksassistenten till detta. Han är lik sin far helt klart, vaknar inte i första taget.

När klockan var 14 hade jag hängt min tredje tvätt, diskat upp allt i köket och målat tånaglarna.

Sven kom hit och drack eftermiddagskaffe. Tänk att jag har haft syskon här två dagar i rad. Gudars, så trevligt!

Jag har vikt tvätten och nu återstår endast en dusch för mig. Sen tar vi helg!

Och behöver jag säga att min själ är överlycklig över tom tvättkorg, rena sängar, fina naglar och ett nystädat hus? Fredagsmys deluxe. Och så tacos och lite rödvin på det.

Morgonstund

Jag vet inte vad jag tänkte när jag tog en nageltid 11.30 på dagen. Hur jag än skjutit på Sixtens måltider hade en infallit under tiden. Men som tur var är Karin ledig idag, så hon kommer hit och hänger med Sixten medan jag är iväg.

Jag tänkte att vi skulle gått ut och gått en promenad nu på morgonen, men jag bara orkade inte. Istället har jag tagit en lång dusch och ätit frukost i godan ro. Jag verkar inte kunna vakna idag. Men imorgon tar jag ett nytt tag!

Sixten älskar inte att ligga på mage. Men jag tvingar honom flera gånger om dagen. Och visst kan han. Han bara vill inte.

Han ser ju inte lite trött ut. Och han sover här bredvid mig as I write.

Nej, jag passar på att gå och göra mig i ordning medan lill-plutten sover.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Sneakpeak

Efter en mycket konstig morgon packade jag in Sixten och mig i bilen och brände in till stan. Vi mötte upp Ananthi och Nomi på Lundis där vi intog en tidig lunch. Sen gjorde vi varandra sällskap upp till stan. 

De här lamporna höll på att gå mig på nerven. Jag tror inte jag har haft ett rätt när det gäller dem. Jag m åste ha drömt att just exakt sådana som jag ville ha existerar. Men efter att ha ringt och rådgjort med Daniel bestämde jag mig ändå för att slå till på de som fanns i lampaffären i stan. Och när jag kom hem och packat upp den ena så tror jag faktiskt att de här blir bättre än de jag hade föreställt mig i min förvirrade lilla hjärna.

Sen gick vi lite i andra affärer innan vi styrde kosan hemåt igen. Eftersom Daniel läser det här så köpte jag inget mer än lamporna.

Medan jag plockade upp låg Sixten i sin pöl. Och vad han håller på. Jag blir så full i skratt åt honom. 

Jag kallar honom numera Kapten Krok för han är som en ostkrok.

Det är många som är nyfikna på vår husbil. Vi har ju inte fått den än, vi ska hämta den nästa vecka, men här kommer en liten tjuvtitt.

Nu väntar jag på att Daniel ska komma hem så jag kan åka och veckohandla.

Skogsstrosande

Efter att ha sovit frukost kände jag mig lite piggare och den där sjön vi har utanför fönstret låg spegelblank och bara ropade på mig. Så efter att Six ätit sin andra frulle klädde vi på oss och gick ut.

Nog för att vagnen klarar lite offroad-körning men skogen är inte gjord för vagnen. Så Sixten placerades i bärselen, och sen gick vi till skogs. Vi strosade runt lite ute på mossen, fick frisk luft och tittade på vattnet. 

Skönt att komma ut efter en hel dag inne igår.

När vi kom in frös jag in äppelmoset och lagade mat så Daniel kan få en matlåda imorgon. Och resten av dagen har Sixten och jag pratat. Herregud, vad han har pratat idag. Och busat. Han vänder upp kinden så jag ska pussa på den. Sen tittar han på mig. Och sen vänder han upp kinden så jag ska pussa. Sen tittar han på mig. Ja, sådär håller han på. Allt under ett stort leende. Sötröven. Om han inte blir smittad av mig är det ju helt otroligt.

Jag var också så nära att beställa lampor till köksfönstren, men så såg jag att de inte var exakt så som jag ville ha dem. Men jag vet att det finns liknande i lampaffären i stan. Så jag och Six kanske åker dit imorgon och spanar in dem.

På lördag ska jag ha kräftskiva med mina tjejer här hemma, så jag har skrivit en nota på vad som ska inhandlas till den.

Nu har Sixten precis ätit en hel portion gröt. Helt fantastiskt. Han gjorde som sin kusin Lily - gick från inget till allt. Pyjamasen är på och det är soffmys framför Idol som gäller.

Snor, gallskrik och fiskköp

För första gången på jag vet inte när sov Sixten hela natten. Jag menar utan att jag behövt stoppa in nappen, och eftersom han redan sov i vår säng så behövde jag inte heller flytta över honom från spjälsängen. Daniel sov på soffan, jag på Daniels sida av sängen och Sixten på min sida. Jag vaknade av att Daniel gick ner för trappan eftersom den knakar och lever ett fasa liv. Så nu får Daniel flytta ner på nedervåningen också. Ha! Nej då. Men sov jag hela natten? Nej, såklart inte. Så bra får man ju inte ha det. Jag har vaknat och snutit mig säkert 20 gånger.

Klockan 7 vaknade Sixten och då gick vi upp. Vi har tillbringat större delen av dagen i soffan. Jag är sjukt snorig och hängig, och Sixten har säkert tyckt att jag varit världens tråkigaste. Jag tänkte att vi kanske i alla fall kunde gått ut och fått lite frisk luft, men jag har inte orkat och dessutom har det regnat hela dagen så det lockade inte.

Nej, vi - nej jag - har tittat på sista säsongen av True Blood. I eftermiddags tog jag ändå tag i att göra äppelmos. Det är väl det enda vettiga jag fått gjort idag. Eller ja, jag har såklart tagit hand om Sixten. Det är ju vettigare ändå förstås.

Jag är ju givetvis rädd för att smitta barnet. Så jag spritar mig hela tiden. Men det hjälper ju inte när han stoppar fingrarna i min mun och gosar in sig i mitt ansikte så fort jag inte är på min vakt.

Han skulle ha ätit ärtpuré idag, men det blev rödflagg för honom. Det tog för lång tid från det att han visade att han var hungrig till det att maten stod på bordet. Han skrek. Och när jag gav honom purén skrek han ännu mer. Han satt i sin stol, högröd i ansiktet med knutna händer uppe vid öronen. Och så tittar han mig rakt i ögonen. Jag höll på att börja tjuta. Jag tänkte bara att "det här är ju vidrigt, skit i den där jävla purén" och så fick han sin ersättning och då blev det frid och fröjd. Hemskt. Just att han tittar mig i ögonen och gallskriker. Vad är det om? Horror ju!

Eftersom Sixten inte verkat gilla gröten har jag från flera vänner fått tipset att göra ett uppehåll. Så det har vi haft. Men nu ikväll gjorde vi ett nytt försök. Och han åt allt jag gjort i ordning.

Daniel kom hem, gick ut och grejade i trädgården och sen då.. kom fiskbilen. Och vem köpte fisk? Jo, han som vrålat köpstopp i örat på mig! Jag påminde honom om att han inte äter fisk längre. Då var det helt plötsligt mitt fel att han köpt, då att jag inte öppnade dörren och sa nej. Men nu tänker jag att jag kanske kan få igenom ett köp av fönsterlampor till köket. Inget ont som inte har något gott med sig. Som bekant.

Snabba dagar

Jaha ja. Den här helgen försvann i ett bett. I fredags gick vi upp tidigt, Daniel flög upp ur sängen för han var eld och lågor, och var i Kristinehamn redan vid klockan nio. Efter två timmar av klämmande, sittande, frågande, körande kunde vi titulera oss husbilsägare.

Vi var ju så nära, så vi passade på att åka till Ikea i Karlstad. Vi blev väldigt hungriga av att köpa husbil och gick därför direkt och åt lunch. Sen shoppade vi lite småsaker. Bland annat en matstol till Sixten. Nu sitter han så fint och äter sin puré.

När vi kom hem bytte vi i sängen och sen dammsög jag hela huset. Mitt håravfall är skrämmande, och fast jag alltid har håret uppsatt ligger det hår överallt i vårt hem. Jag fattar inte hur det går till.

Igår höll vi på att försova oss. Jag räknar så kallt med att Sixten vaknar vid 6 så jag ställer inte klockan. Han vaknade inte förrän 8 igår, så vi fick skynda oss en aning. Vi skulle ju åka till Liseberg!

Oturligt nog, det kröp på mig redan i fredags eftermiddag, var jag och är fortfarande lite okry. Ont i halsen och huvudet, snorig och slö. Inte roligt alls. Tur i oturen var mer eller mindre alla i Sverige på Liseberg igår. Köerna var väldigt långa, så det hade inte blivit mycket åka av även om jag varit kry. Jag åkte i alla fall Atmosfear med Daniels syster och pappa.

Daniel spelade som vanligt och kom hem med inte mindre än tre stjärnvinster. Godis, godis, godis!

Vi kom hem vid halv tolv inatt, så vi tog sovmorgon idag. Vi har haft en väldigt slö dag idag. Vi har typ inte gjort något vettigt. Sixten har badats och jag har varit ute och plockat äpplen. Om jag är lite piggare imorgon ska jag göra mer äppelmos till Sixten.

Nu inväntar jag att den lilla sovkråkan ska vakna och äta sitt sista mål mat för dagen.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Då tar vi helg!

Inatt fick Daniel sova på soffan. Stackarn. Det kändes inte alls roligt. Det kändes som vi var ovänner. Men det var vi ju inte. Inte ens lite. Eftersom Sixten vaknade när jag gick och la mig och vägrade somna om, fick han ta Daniels plats i sängen. Då somnade han om med en gång. Och jag slapp sova ensam. Win win!

Jag vaknade dock av Daniels alarm. Inte bara en, utan hela fyra gånger. Men Sixten vaknade inte, och det var ju trots allt huvudsaken. Jag kunde inte somna om utan låg och väntade på att Sixten skulle vakna.

När han ätit och fått kläder gick vi ut och gick. Härlig morgon!

Han fortsatte sova ute i vagnen, och jag hann både duscha, göra mig i ordning, äta frukost, lägga in en tvätt och förbereda ett kakbak innan han vaknade och ville ha mat.

Jag passade på att greja lite i köket medan Six satt mer än nöjd i babysittern; gjorde ärtpuré och omorganiserade i mina frysar.

Vid lunch kom Andréa hit. Herregud, säger jag bara. Den människan kan locka fram den gamla Anna. Vi skrattade, pratade i munnen på varandra och fnissade. Allt detta medan vi åt lunch och fikade på maten.

När hon åkt till jobbet bakade jag ut hallongrottorna som Sven önskade sig i födelsedagspresent (ja, han fyller år i maj...), hämtade in tvätten och skorvbekämpade Sixtens lilla huvud. Sen fick han bada.

Idag gick Daniel av jouren, vilket innebär att han är ledig imorgon. Vi tar helg! Det ska vi ikväll fira med att äta tacos. Vi måste bara invänta sjusovaren som bör äta innan vi gör det. Och imorgon ska vi ut på äventyr!

Hjärtskärande gråt och en dag i Skövde

Inatt vaknade jag av att Sixten var ledsen. Han grät hjärtskärande. Jag är inte alls van vid detta. Han gråter ju i princip bara när han är arg, och det är ju en sak. Men det här är något helt annat. Jag som inte står ut en minut av att han gråter sitt arg-gråt, tycker såklart att det här är en miljon gånger värre.

Det hände samma sak en gång i helgen. Då var det mitt på blanka dagen och jag låg bredvid. Drömmer han något så otäckt? 

Jag låg som på nålar resten av natten. Vaknade så fort han rörde ett litet ben eller en arm. Och sen då. Daniels alarm väckte oss alla. Sixten vägrade somna om och blev bara argare och argare tills jag insåg att det enda var att gå upp och göra mat.

Jag var så arg på Daniel. "Prata inte ens med mig!" vrålade jag. Daniel fick en andra och sista chans igår att sova inne med oss. Anledningen till det är att han de andra mornarna den här veckan stängt av sitt alarm och somnat om så nästa alarm satt igång och jag varit tvungen att få upp honom. Inte riktigt mitt jobb, tycker jag som är äckligt trött ändå.

När Sixten ätit somnade han (tack och lov) om, och vi sov till klockan nio. Då fick jag dåligt samvete för att jag varit så arg på Daniel. Nu var det ju faktiskt inte på grund av att han somnat om som Sixten vaknade. Så jag har bett om ursäkt för mitt lilla utbrott. 

Det vart ingen morgonpromenad idag. Jag hade liksom inga planer på att gå ut klockan fem, och när vi vaknade nio hade vi inte tid eftersom vi skulle träffa Mathilda i Skövde klockan 11. Kanske var lika bra, så min häl fick vila sig.

Det var skönt att komma hemifrån lite. Och det var härligt att träffa Mathilda. Nu längtar jag såklart till jobbet ännu mer, men det var det värt.

När vi sagt tack och hej till varandra gick Sixten och jag och kikade lite i affärer. Men rätt vad det var gjorde Sixten klart för mig att han fått nog. Jag hann inte ens rulla ut från parkeringshuset innan han somnat. Bubben då. Kunde inte somna i vagnen för det var så mycket att titta på.

Jag stannade till på Babyproffsen på vägen hem, eftersom han ändå sov. Trots köpstopp köpte jag en haklapp. Det arma barnet måste ju få ha en haklapp, tänkte jag.

Nu har Daniel kommit hem så jag ska åka till stan och veckohandla mat. Bland det tråkigaste jag vet.

Tisdag

Okej, idag bröt jag vår nya morgonrutin. Men! Ibland måste jag ju kunna vara flexibel. Ha! Lena och jag bestämde igår att hon skulle komma hit när hon lämnat den stora på förskolan, och att vi skulle gå ut och gå tillsammans. Så när Sixten ätit sitt andra mål mat gick vi ut och gick. Mycket roligare och trevligare med sällskap.

Jag har dock ådragit mig en liten åkomma på hälen. Jag tror jag kräks. Jag är rädd att detta kan förhindra en promenad imorgon. Inte bra.

Och hur nära mitt ärr är inte denna åkomma? Hua! Tänk om den hade kommit på ärret. Då hade jag amputerat foten. Eller i alla fall amputerat hälen. Och satan vad det sved när jag duschade. Fast jag stod med foten i högläge så letade sig vatten med diverse rengöringsmedel dit. Men om det var något jag lärde mig genom att göra allt värkarbete hemma så var det att andas.

Lena har åkt hem och jag har ätit lunch. Sixten sover fortfarande ute i vagnen. Vi har inga mer planer för dagen. Eller jo, vi måste gå och hämta ägg. Och jag måste vattna blommorna. Men sen har vi inget mer.

Tröghuvud och morots-succé

Det här med att nära dör har jag tydligen svårt att få in i mitt huvud. Herregud, hur lång tid tog det inte efter att pappa dog innan jag slutade tro att det var pappa som ringde så fort telefonen ringde. Och att jag blev förvånad över att morfar inte satt i sin fåtölj när jag kom dit fast det gått år sedan han gick bort. Eller att min första tanke när jag fick en gammal femma var att jag skulle spara den till honom. Jag är ett tröghuvud helt enkelt.

Och nu då, tänker jag varje gång jag går ut och går, och ibland när vi åker från stan eller inte har något speciellt för oss, att vi ska gå och hälsa på mormor. Ja, min mormor alltså. Det pratade vi om varje gång vi sågs sedan den dagen jag berättade att jag var gravid. Men det hann ju aldrig bli så. Men det är ändå min första tanke när jag traskar iväg mot Jula. Och varje gång blir jag lite sorgsen.

Jag vägde mig i morse och såg att jag gått ner ett kilo till. Nu väger jag 6 kilo mindre än när jag blev gravid. Ahh, mina muskler is gone. Nu har jag 2,4 kg kvar till den vikt som varit många många många nyårslöften som jag inte införlivat. Det gjorde det lite lättare att gå ut och gå imorse, fast det inte är min favoritsysselsättning.

Fasa dimmigt idag. Men inget ont som inte har något gott med sig - jag slapp ju dra vagnen halva rundan för att Sixten ska slippa ha solen i trynet. Kan vara det som gjorde att jag gick 7 minuter snabbare än i fredags till exempel.

När jag kom hem, duschat, ätit frulle och gett Sixten sin andra frukost städade jag köket och handfaten på toaletterna och kokade morotspuré till Sixten. Det fick han till lunch idag, och vilken succé! Han åt hela matskeden och hade säkert ätit mer om jag gett honom det. Jag fick till och med leenden mellan skedarna. Bra Sixten!

I eftermiddags har Sixten varit gos-sugen så vi har bara myst. Sjungit lite, pratat mycket, gymmat och sovit middag näsa mot näsa. En väldigt lugn och skön dag.