Vilken dag!

Den här dagen alltså. Jag avlider. Det började redan i bilen. Mina kära samåkningskamrater fick mig att skratta så jag började må illa. Jag mådde illa i en hel timme efter att vi skiljts åt. Det är ju i och för sig en bra orsak till mitt illamående, men ändå. Vilken start på denna fredag!

Sen trodde mina nyanlända elever att jag fyllde år idag, så de uppvaktade mig med tårta och presenter. Tydligen är det en sed i deras kultur att applådera när födelsedagsbarnet skär upp tårtan. Jag blev alltså applåderad av sex personer när jag skar upp min tårtbit. Och så fotograferad jag blev. I alla möjliga konstellationer. Nu ligger jag la ute på sociala medier i utlandet.  Jag blev så överraskad och jätteglad och generad och rörd och full i skratt och svettig. Ja, herre min gud. Jag höll på att smälla av. Jag visste inte var jag skulle göra av mig själv.

Det är som sagt fredag idag så efter jobbet åkte jag till gymmet. Jag har ju inte varit där på två dagar, så det var skönt. När jag kom hem var mamma och Bengt A hemma och när jag duschat åt vi räkor och vitlöksbaguette.

Nu har jag bänkat mig i soffan framför Lets Dance och har ätit en semla som dessert. Det är inget program jag följt förut, men i år är det så många roliga med så jag måste bara titta en skvätt.

Och nu är det bara sex veckor kvar till påsklov.

Min födelsedag

Galenpannan Persson hade ställt klockan på typ tjugo över fem för att gå upp och göra frukost på sängen till mig. Haha, jag har ju drillat honom väl när det kommer till det här med födelsedagsrutiner. Men jag sa till honom att han inte behövde gå upp så tidigt för det. Dels för att han ju faktiskt var ledig, dels för att jag skulle vakna och inte kunna somna om och dels för att jag har lite svårt att bryta mina morgonrutiner.

Istället fick jag sällskap till frukosten, vilket inte var otrevligt alls. Vi tände ljus och satt och småpratade. Och dagen till ära slapp jag diska efter mig.

Men fatta hur svårt det var att åka till jobbet sen då. Karlsloken kommer ju inte hem förrän på söndag. Det tog mig många minuter med pussar och kramar innan jag kunde slita mig.

Jag och min separationsångest. Jag borde ju söka för den. Och i och med graviditeten har den blivit betydligt värre. I alla fall när det kommer till just herr P.

Jag tänkte att det kanske inte skulle bli så mycket firande idag, men så fel jag hade. Mina söta elever överraskade mig med tårta och så fick jag godis som present.

När jag kom hem hade jag paket (från K-stin) och gratulationskort i brevlådan. Och jag hann knappt innanför dörren förrän Majvi kom med en blombukett. Jag blev så glad för allt detta. 

Och jag, som trodde att jag skulle få sitta själv ikväll, har varit hos Lena. Jag fick en orkidé, vi åt pannkakor, jag myste med Alicia och vi tittade på Farmen.

Med facit i hand har den här dagen överträffat alla mina förväntningar. Vad mer kan en gammal kvinna begära?

30 idag

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag för det är min födelsedag! 

Hurra hurra hurra!

Förfira

Jag fick stuva om lite i veckans planering eftersom vi plötsligt ska jobba senare imorgon. Därför bokade jag om min nageltid till idag istället för imorgon. Och på grund av slit, släp och mycket händer-i-vatten så var det inte en dag för tidigt.

Jag passade på att köpa lite färg så jag inte blir sysslolös på söndag. Jag tänker mig att måla spjälsängen en gång eller två, och en spegel.

Tack vare att det skulle komma en ventilationsgubbe var Danne hemma före mig. Det kändes så skönt att säga "vi ses i eftermiddag" istället för "ikväll" när vi hade vårt morgonsamtal imorse. Det är inte varje dag vi har sådan lyx att vi får se varandra i dagsljus en vardag.

Vi bestämde igår att vi ska fira mig idag, eftersom herr P överger mig för att åka till Mora och åka Vasaloppet. Så när jag kommit hem lastade vi in diskmaskinen och en byrå och drog till min syster med det. Två flugor i en smäll, dock med en liten omväg, kallas det då vårt andra syfte med utflykten var att hämta pizza.

Så nu har vi haft en riktig myskväll här hemma. Känns nästan som att det är helg. Vi har ätit pizza, tänt ljus och jag har fått mitt paket. Det kompenserar upp för att jag blir lämnad ensam på självaste födelsedagen.

Pigg och glad idag

Imorse vaknade jag och kände mig pigg och glad. Bästa känslan ju! Och inte nog med det. Himlen var helt knallrosa när jag var ute och hämtade tidningen. Vilken start på denna tisdag.

Jag har fått mycket gjort idag. Redan på vägen till jobbet började det då jag stannade till hos mormor och lämnade medicin som jag hämtat ut igår. Sen har det liksom bara fortsatt. Jag var på jobbet redan tjugo i åtta och kvart i åtta var jag inne på rektorns kontor. Jag har betat av min att-göra-lista på jobbet, så nu ligger jag i fas där.

Efter jobbet åkte jag till gymmet. Jag hade kunnat betala pengar för att få springa en sväng i skogen och friska luften istället. Ännu mer hade jag kunnat betala när jag gick upp för trappan till gymmet och kände hur varmt det var eftersom solen legat på hela dagen. Men nu är det som det är och gymmet får la duga.

Ångest och premiär

Igår när vi lagt oss sa jag till Danne att det kändes som att vi inte träffats eller pratat med varandra på hela helgen. (Jag fick liksom i all hast, innan vi båda stupsomnade i lördags, berätta att jag köpt mammatrosor när jag och mamma var i Skövde.) Han höll med men konstaterade att vi är inne i en intensiv period av renovering. Det vet jag väl, och jag om någon vill ha det där köket klart helst igår. Så det är inte det.

Det handlar i stället om att jag får ångest för att det snart är för sent för oss att någonsin mer vara ensamma. Snart kommer bebben och vi blir en familj. Jag kommer aldrig mer i våra liv att få ha Daniel för mig själv. Och den här sista tiden, som jag ser det just nu, renoverar vi och är-tröttar vi bort. Jag tänker att det är nu vi borde passa på att umgås så mycket att vi tröttnar på varandra, men istället umgås vi mindre än någonsin eftersom jag inte kan bidra så mycket i renoveringens nuläge.

Men men, snart är det dags att måla tak och väggar och då kan vi ju passa på att språka lite under tiden. Och Daniel sa, för att lugna mig, att det våra barn kommer flytta från oss och att vi blir ensamma igen då. Mmm.. och då är vi typ 50 år.

Imorse när jag gick ut och hämtade tidningen hade jag förberett mig på att frysa, men blev förvånad när jag kände att det var varmt. Så idag blev det jackbyte. Från vinterjacka till skinnjacka. Premiär! Jag vågar inte hoppas på att våren är nära riktigt än, men idag kändes den inte så långt borta i alla fall. Få är nog lika glada över det som jag är.

Idag åkte jag till gymmet efter jobbet. Det kändes skönt efter två dagars uppehåll. Konstigt det där, att jag är så trött att jag vill spy och gråta men ändå är träningssugen. Dagen till ära hade jag mina nya träningskläder som jag inhandlade i lördags. Det ger alltid en extra skjuts till motivationen.

När jag kom hem, duschat och ätit gjorde jag smörgåsar, la in en tvätt, vattnade alla blommor, plockade ner och vek tvätten som hängde uppe, dammsög badrummet och hängde upp tvätten. Efter det landade jag i soffan och här sitter jag än.

Förseningar

I fredags stod det, efter mycket efterforskningar från Daniels sida, att det inte gick att få tag i likadant tak som det som satt i köket. Därmed bestämdes det att ett nytt tak skulle inhandlas. Så fick det vara och så blev det.

Och eftersom ett nytt tak skulle sättas upp undrade jag om man inte skulle kunna få spotar inmonterade. Och kanske till och med få takpanelen på längden istället för på bredden. Det kunde man såklart få, men det hade man kanske inte fått om Daniel och hans pappa vetat att deras tidsplan sprack med typ ett och ett halvt dygn.

Jag och mamma tillbringade större delen av gårdagen i Skövde. Vi hade en riktig mor- och dotterdag. Vi shoppade, fikade, shoppade och åt lunch. Mysigt. 

Jag bidrar inte speciellt mycket i renoveringen för tillfället. Jag tvättar, städar, lagar mat och diskar. Men idag fick jag i uppdrag att åka till stan och inhandla lite kablar. Och sen åkte jag, med hjälp av mamma, och hämtade hem spjälsängen från min morbror. En ny madrass tror jag minsann att vårt barn är värt, så det måste införskaffas.

Nu har vi städat upp det värsta, jag har gjort matlådor och smörgåsar, packat mina väskor och lagt fram kläder till imorgon. Nu hoppas jag att kommande vecka blir lite lättare än veckan som gått.

Fredag

Milda makaroner, vilken vecka det har varit. Så himla lång så jag trodde att den aldrig skulle ta slut. Och jag skulle också vilja påstå att den varit en släng uschlig. Vad kommer då detta sig? Mjo.. skulle kunna bero på att jag sovit fyra-fem timmar alla nätter utom en.

Men det är liksom bara bita ihop och köra. Fast det känns fasa skönt att det är fredag idag. Väldigt svårt att gå upp och åka till jobbet dock, eftersom Persson kom hem igår från sin jour igår och därmed är jourledig idag. Jag hade kunnat betala för att få ligg kvar i sängen och för att få vara hemma med honom hela dagen. Men pliktrogen som jag är.. "Vi ses runt sex" ropade jag när jag åkte och vi konstaterade snabbt att det var elva timmar till dess. Aslänge ju.

Efter jobbet åkte jag som fredagstraditionen säger till gymmet och körde veckans fjärde pass. Nu kan jag med gott samvete ta två dagars träningsuppehåll. När jag duschat gick jag vägen förbi Hemmakväll och köpte fin-godis innan jag åkte till ICA och veckohandlade.

Nu har vi en skön och lugn fredagkväll innan helgens renovering drar igång. Daniels pappa kommer hit imorgon, men jag och mamma ska fly fältet för en shoppingdag i Skövde.

Skrattdag

Jag skrattar ju inte så mycket nuförtiden. Alltså sådana där skratt som bubblar upp från djupet av magen.  Jag vet inte riktigt vad det kommer sig. Men idag har det hänt två gånger.

Det första skrattanfallet kom när Daniel sms:ade mig vid lunchtid. När jag gjorde hans matlåda i lördags la jag i en liten broccoli-bit som jag gömde under all sås. Han tycker verkligen inte om broccoli och fnissade lite åt mitt spratt. Idag åt han tydligen den matlådan.

Jag hade såklart glömt bort att jag lagt i den här broccoli-biten och brast ut i skratt när han skickade bilden. Och jag kunde liksom höra hans röst, tonläge och melodi när han utbrast "Vad är det här?" Jag höll på att skratta ihjäl mig.

Efter jobbet åkte jag till gymmet, tränade, duschade där och sedan mötte jag upp Jonna och Sara för att fika. Och då fick jag ju mitt andra skrattanfall när Sara redogjorde för hur det kan komma sig att vi vet hur stolar och fjärrkontroller smakar.

Härligt att få skratta lite!

När jag kom hem lagade jag mat till mina två matlådor, la in en tvätt och plockade ner gårdagens. Nu ska jag hänga upp tvätten och sen hoppa i säng. Imorgon är det en lång arbetsdag med genrepedagogik. Bäst att vara pigg tänker jag.

Fokus

Sådant här väder som det varit idag väntade jag på hela förra veckan. Solen, solen, solen. Typiskt att den kom fram idag när jag tvingats vara inne hela dagen. Men å andra sidan har det nog varit min räddning. Första dagen efter lov är alltid lite förvirrande och tunga.

När jag kom till jobbet imorse kändes det som jag inte varit där på tre år. Jag hade ingen koll på något. Inte hjälpte det heller att jag varit vaken sedan innan klockan 4 inatt. Men jag måste ha förutspått detta för alla lektioner låg planerade med skriftliga instruktioner i fina högar på mitt skrivbord. Jag har ju varit med förut.

Trots trött hjärna och med en grym huvudvärk åkte jag till gymmet efter jobbet. Det är ju trots allt inte huvudet som ska tränas där. Och skönt är ju det. Att få vila huvudet lite. Och det gick så bra att träna. Jag var såååå nära att sätta personbästa.

Idag påbörjade jag den sista nedräkningen innan min ledighet. Åtta veckors arbete kvar. Minus en dag nu då. Det är en piss i Mississippi. Fast det är väldigt mycket som ska hinna göras innan dess; föräldramöte, utvecklingssamtal, överlämning till gymnasiet, överlämning till vikarien och packa ihop min arbetsplats. Det här är anledningen till att alla bebbens saker redan är fixade - nu är det full fokus på jobbet (och renoveringen) som gäller fram till påsk. Fokus, Anna. Fokus.

Köksbryt

Det här med att renovera tycker jag är lite jobbigt. Inte för att det är mycket att göra, utan för att det blir så rörigt och smutsigt. Jag får ont i magen bara jag tänker på det och tidigare har jag har ändå kunnat tränga bort det. Men igår kom mitt bryt. 

Jag och Daniel började montera ner de köksskåp som var kvar och när det var dags att göra middag kom mitt köksbryt. Jag började gråta hysteriskt och gjorde så i tjugo minuter. Att leva i denna oreda tär på mitt psyke. Jag kände bara att det är väldigt nära att någon i min närhet får köra mig till psyket.

Det här är ju helt mot naturen. Gravida kvinnor vill bygga bo: köpa nya kuddar och handdukar och köpa nya krukor och blommor. Men vad gör vi? Jo, vi gör det motsatta. Vi river ner och förstör. För att sen bygga upp och göra fint i och för sig. Men det känns så sjuuukt långt dit.

Efter mitt ihopbrytande var det liksom bara att komma igen. Vi fortsatte att montera ner och körde bort alla skåp. Och sen började jag måla lite. Och när vi plockat i ordning så gott det gick och dammsugit lite kändes det lite bättre.

Idag har vi rivit tapeter och plockat ur allting ur rummen. Och så har trädet fått knoppar. Och julgirlangen har tagits ner och stoppats tillbaka i sin vrå. 

Jag tänkte dragit och tränat nu i eftermiddag, men Danne tyckte att jag skulle vara hemma eftersom han nu ikväll har åkt hem till sina föräldrar och inte kommer hem förrän på torsdag. Jag blev helt chockad över att han ville ha mig hemma (jag kan inte vara så rolig att leva med) så jag hoppade träningen. Istället tittade vi på den tredje filmen på tre dagar.

Nu har han åkt och jag ska förbereda mig för en arbetsvecka - packa mina väskor och lägga fram kläder. 

Alla Hjärtans Dag

Jag hade nästan glömt bort Alla Hjärtans Dag. Men så fick jag ett kort från mamma. 

Och Danne påminde mig när jag ringde till honom i förmiddags. Jag är verkligen dålig på det här med denna dag.

Om jag hade en produktiv dag igår, så är det motsatsen idag. När jag satt på parkeringen utanför gymmet imorse mådde jag lite konstigt. Illamående och yr i bollen. Men så hade jag ju åkt hela vägen till stan enbart för att träna så jag tänkte att jag kunde i alla fall gå upp och känna lite på det. Och när jag väl står det på crossen går det hur bra som helst. Körde på samma tid som vanligt och det kändes inte ens jobbigt.

När jag kom hem tog jag en sådan där skön dusch med peeling och filning och till och med hårinpackning. Jag hade helt glömt bort det här med hårinpackning tills jag hittade min burk i flyttlådan igår. Ha! Jag som var så noga med mina hårinpackningar. Jag slängde naturligtvis burken jag hittade igår och köpte en ny. Sen smörjde jag mig med mina fyra olika salvor/oljor. Vardagslyx.

Ananthi kom hit på lunch. Hon och Nomi. Båda var sjuka så det vart inget mys. Med varken Ananthi och Nomi.

Som en liten överraskning kom Daniel hem, trots att han har jour. Det var min Alla Hjärtans Dag-present. 

Därmed fick jag sällskap till min eftermiddagslur som jag var tvungen att ta. Illamående och yr som jag är och har varit hela dagen.

I flera veckors tid har jag varit sugen på hallongrottor. Jag fick ge efter och göra en sats nu i kväll. 

Men det visade sig nog att det egentligen var degen jag var sugen på. 

Nu ska vi göra tacos och titta på en film.

Färdigt (eller iaf sånär som)

Idag har jag haft en sådan där effektiv dag. Bäst att passa på när jag har lusten och energin, tänker jag. Eller, egentligen började det redan igår kväll. Efter att jag (och Danne) brutit ihop över att allting ska jävlas med oss när vi ska göra något: dimmern lät konstigt, man kunde inte ha dimmer på båda ställena, jag tar sönder lampan, lampan ville inte sitta uppe och så vidare.

Runt nio ansåg jag att skötbordet torkat tillräckligt för att monteras ihop och ställas på plats. Med lite hjälp bars det in i badrummet där jag bröt ihop av skratt. För första gången sedan vi flyttade hit och började greja här blev det inte alls som jag föreställt mig i mitt huvud. 

Så jag möblerade om. Och möblerade om. Och sen kom Daniel och sa att så kunde det inte stå för då skulle han bryta nacken varje gång han skulle byta blöja. Och jag ba: jag trodde du skulle ringa in Majvi. Ah, men Majvi skulle väl inte behöva bryta nacken hon heller. Och sen gjorde han en liten justering och så får det vara. På diagonalen. Helt klart bästa möbleringen.

Nu fattas det bara handtag på lådorna. Mycket trixigt att öppna dem i nuläget kan jag tala om.

Vilken skillnad lite vit färg kan göra ändå.

 

Det har stått en flyttlåda i badrummet sedan den dagen vi flyttade hit. I den lådan fanns det mesta som varit i mitt enorma badrumsskåp i stan. Plus allt sådant där som jag av någon anledning hamstrar: topz, rengöringspads, lotion och tvål. Nu när skötbordet ska stå där finns ingen plats för min flyttlåda. 

Så imorse när jag väntade på att min frulle skulle smälta tog jag mig an lådan och följden blev att jag också tog mig an badrumsskåpet. Och vips så är flyttlådan ett minne. Väldigt väldigt skönt.

När jag var klar åkte jag till stan för att först träna och sen handla. När jag kom hem åt jag lunch och sen drog jag igång. Under eftermiddagen har jag; rensat ur kylskåpet och varit till komposten med det, planterat om två blommor, varit hos Majvi och köpt ägg, tvättat två tvättar, dammsugit både uppe och nere, målat trädet, strukit lakan i en timme och däremellan har jag tittat på två avsnitt av Hart of Dixie och ett avsnitt Pretty Little Liars.

Danne har jour så jag är jouränka nu inatt. Det innebär att jag inte kommer att bli väckt av hans väckarklocka klockan 5 imorgon. Fatta vad lyxigt det är.

Snart förberedd

Jag vaknade såklart klockan 7. Superpigg, så det gjorde inte så mycket. Eftersom jag går och lägger mig så tidigt så hade jag sovit nio timmar. Jag låg och drog mig lite innan jag gick upp och målade "bakbordet" som jag kallar det. Sen gick jag ner och gjorde frulle till mig och Danne. Jag tände en brasa och sen intog frullen i sängen. Bra och mysig start på dagen.

När vi ätit och gjort oss i ordning åkte vi till Skövde för att bocka av den långa inköpslistan med "bra saker att ha när man är får en bebis". Det finns väldigt många sådana listor på internet, den ena längre än den andra. Men jag valde en som verkade rimlig.

Alla säger att "det löser sig, man måste inte ha så mycket, man klarar sig" men de personerna som säger så känner inte mig. Jag vill vara förberedd. Jag vill hellre ha för mycket saker än att känna att jag saknar något. Och vem vet vad som kan hända? Jag kanske får en förlossningspsykos och då kommer Danne, mamma och Karin tycka att det är jätteskönt att allt som man vill ha finns hemma.

Vi fick med det mesta på denhäringa listan. Kläder, apoteketgrejer och skötväska. Jag kunde inte bestämma mig för vilken skötväska jag ville ha, så det fick bli båda två. Nu fattas det bara några småsaker, som jag kan köpa imorgon när jag handlar. Så imorgon kväll kan den komma. Plupp plupp.

När vi ändå var i Skövde hoppade vi in på Ljusexperten för att titta efter en lampa till hallen. Daniel hittade en som han tyckte var bra så den fick det bli. Den monterade vi upp när vi kom hem, men jag lyckades ha sönder en av bollarna innan lampan ens lämnat kartongen. Jag höll på att bryta ihop. Av skratt. Ååååhh! Mitt klantarsle. Och Daniel kallade mig vid förnamn. Då är det allvarligt.

Och jag hittade en lampa som jag blev helt störtkär i. Så vi köpte den också. Med tanke på hur länge vi letade lampor till hallen, passade vi på nu när jag hittade en perfekt till köket. Den kommer bli så bra över diskbänken.

Fredagskänslor

Jag har fredagskänslor i kroppen idag. Varför då, kan man undra? Jo, för att imorgon ska Daniel vara ledig. Tänk att vi ska vara lediga en hel dag tillsammans. Bara han och jag. Det var så längesedan sist, så jag kan inte ens minnas. Vi ska ta en lång sovmorgon, ligga och dra oss, äta en god frulle och sen åka och shoppa saker till terroristen. Då kanske vi unnar oss att äta ute. Eller i alla fall fikar. Eller kanske till och med både och.

Idag har jag varit hos tandläkaren. Jag var lite lite nervös för mitt lilla hål som jag haft i flera år hade blivit större förra året och skulle det blivit värre den här gången skulle vi behöva laga. Och jag har hört att tänderna tar mycket stryk när man är gravid, så jag tänkte att nu är väl hålet out of control. Men det var fortfarande litet och fint och då gör han ingenting åt det. Tänderna hade samma goda standard som förra året, och jag blev 700 kr fattigare.

När jag var klar hos tandläkaren åkte jag till Camilla och fikade. Och bebismyste. Det är helt overkligt att jag snart kommer ha en sådan där liten knort. Overkligt. 

Eftermiddagen har jag tillbringat med att vara en tröttmössa. Inte sömnig, utan trött. Det är verkligen störande. Så jag har tagit det lite piano. Jag har målat skötbordet en fjärde gång, plockat lite här hemma, målat tånaglarna (som verkligen var ett projekt) och tittat på inte mindre än tre avsnitt av Pretty Little Liars.

Nej, nu ska jag plocka ihop mig. Världens skallebank har krupit sig på, så det får sovas bort!

Fullt upp

Den här helgen blev precis som jag trott - fullsmockad. Daniel och hans pappa har verkligen slitit med renoveringen av köket, medan jag skött markservicen och målat mitt skötbord. 

Våra skjutspegel-dörrar kom i veckan och de monterades upp i lördags. De har varit mycket efterlängtade! Det börjar bli klart i hallen nu. Hahaha! Hur många gånger har jag inte tänkt den tanken. Men det är hela tiden något. Nu fattas det en slutvägg på garderoberna, en lampa i taket, trädet ska få knoppar och monteras upp, trappan ska få några pluggar till och sen ska de målas och så ska det upp några lister. Ja, snaaaart är hallen klar.

Något som inte snart är klart är ju köket dårå. Men nu när limträbalken är uppe och väggen riven är det stora ingreppet gjort. Och det är ju skönt såklart. Nu kommer vi inte göra något som riskerar att rasera huset i alla fall.

Det var väldigt skönt att vara ledig idag. Danne och hans pappa höll på till klockan var halv nio igår och efter det var Danne och jag tvungna att städa upp det värsta. Men vi var lika trötta båda två så jag lovade att städa idag.

Jag ställde klockan för att hinna åka till gymmet innan jag hade tid hos barnmorskan. Igår när jag vaknade hade jag ont i halsen och var trött och öm i kroppen hela dagen. Men idag när jag vaknade kände jag inget av det. Dock har jag aldrig svettats så mycket som jag gjorde idag. Alltså, vilket snusk jag var! 

Trots att jag väntade med att duscha till jag slutat svettas, och trots att jag inte tog någon långärmad på mig eftersvettades jag som en tok hos barnmorskan. På gränsen till pinsamt faktiskt. Och när hon var lite kall om händerna när hon skulle klämma och känna på mig så var det alldeles ljuvligt.

Allt såg bra ut och den lille terroristen (ja, det är mitt smeknamn på den mot Daniels vilja) visade minsann att den är tjurig. Det är ju det jag säger! Lik sin mor. Hjärtslagen gick upp med 10 slag/minut när hon bökade lite med den. Argsint unge.

Allt såg bra ut för den gravida också. Jag tycker själv att min mage stannat av i växte, men det har den tydligen inte gjort. Ligger stabilt på den övre kurvan. Svenne skrattade åt mig igår: hahaha, först kommer din mage och sen kommer du. Mycket lustigt.

En av mina elever målade av mig förra veckan. Snarlikt faktiskt. Kortet är taget samma dag som hon målat av mig. Jag vägde mig imorse. 8,8 kg upp. Det är jag nöjd med. Jag är ju trots allt i vecka 29.

När jag var klar på sjukhuset uträttade jag några ärenden på stan innan jag mötte upp Johanna för att äta lunch. 

Eftermiddagen har jag tillbringat med att städa upp efter mina hantverkare, målat skötbordet för tredje (och förhoppningsvis sista) gången, tvättat och vikt tvätt.

Nu väntar jag på att Danne ska komma hem så vi kan äta och titta på Farmen.

Världskriget och insikt om förberedelser

Så lätt jag skuttade upp ur sängen idag. Sista arbetsdagen innan en hel veckas ledighet. Det ska blir skönt det. Fast jag har redan de tre första dagarna helt uppbokade, så nu får jag inte planera in något mer. Jag ska ju hinna vila mig också. Det får jag planera in - vila.

Efter mötet i måndags blev hela den här barn-saken så verklig. Eller rättare sagt, det var först då jag förstod att det är ganska snart ändå. Och jag som tycker om att vara ute i god tid med saker och ting insåg att jag kanske borde ta tag i det här med förberedelser.

Så i veckan har jag lämnat in föräldraledighetslappen (som skulle gjorts för en månad sedan fick jag veta i måndags) och jag har köpt ett frimärke så jag kan posta mitt moderskapsintyg till Försäkringskassan. Jag har också pratat med min rektor, som är den bästa chef jag haft.

I och med ifyllandet av ledighetslappen min utbröt ett smärre världskrig mellan de båda blivande föräldrarna. Eller ja, det började som ett världskrig där båda parterna var osams och stred i cirka 15 minuter. Sen kapitulerade den maskulina sidan, medan den feminina utkämpade passiv krigsföring i form av surhet i två dagar. Min plan var att vara sur ända till jul. Men när jag vaknade i morse kände jag att det var så jobbigt att vara sur. Det sög liksom musten ur mig. Så jag smög ner till Danne innan han åkte till jobbet och viftade med vit flagg.

Ja, det är som sagt fredag idag och som fredagstraditionen säger så åkte jag och tränade efter jobbet. Tredje passet den här veckan. Jag duschade där innan jag mötte upp mamma som kom med tåget. Jag tycker ju egentligen att det är skönast att åka hem och duscha men ibland är det gött att liksom vara klar när man kommer hem.

Ikväll vart det inte tacos, utan kebabröra i pitabröd. Jag har också slagit på stort och köpt godis. På Hemmakväll = fingodis. Det ska vi äta och titta på sista avsnittet av "Äkta människor".

I helgen står det renovering på schemat. Dannes pappa kommer hit både imorgon och söndag, och min kusin David är också inkallad. Tydligen ska limträbalken upp. 

Jag ska fortsätta lite med mina förberedelser genom att göra något åt skötbordet och så ska jag tvätta lite sängkläder som mamma ska få den stora äran att sy om. Min lille pluttebror ska komma hem och rensa ur sitt skrivbord så jag kan få fylla på det med bebbens saker. Och så måste jag städa lite på övervåning såg jag igår. Och så tänkte jag hinna träna. Men jag kanske får nöja mig med tre pass den här veckan.. Ah, fullt upp. Men det kan jag stå ut med efter två helger av lugna gatan.

Tisdag

Igår var Danne och jag på ett informationsmöte om föräldraledighet för lärare. Ja, vi är ju lite speciella med våra inarbetade ledigheter och diverse annat. Jag är ju så ointresserad av sånt här pappersarbete och det här med föräldrapenning hit och dit, upp och ner och fram och tillbaka orkar jag inte ens tänka på, så Danne fick vara så snäll och följa med. Han är ju smart med såndana häringa saker. Och min förhoppning var att jag skulle vara på det klara med allt och otroligt intresserad när jag kom från mötet. Men icke!

Det här informationsmötet resulterade i att jag är helt uppstressad över detta. Vaknade inatt med panik. Så idag har jag forskat runt, dock utan resultat eftersom folk verkar vara på möten mest hela tiden. Men jag känner mig lite lugnare. Nu är jag i alla fall engagerad i frågan.

På tal om inatt.. jag drömde att jag födde barn. När jag vaknade kände jag att jag kanske eventuellt skulle vara tvungen att sjukskriva mig och vara hemma idag. Jag var helt slut! Ont i ryggen och grejer. 

Efter jobbet idag åkte jag till Martina som gjorde mina naglar så fina. Nu känner jag mig hel igen. Därifrån åkte jag direkt till gymmet (gick så bra idag också!) och när jag kom hem tog jag en sådan där skön dusch med peeling och filning. Sen smörjde jag mig med fyra olika krämer/oljor. 

Matlådor och smörgåsar gjordes innan jag plockade ner och vek tvätten. Sen satte jag mig och jobbade undan lite. Jag tänkte vara helt ledig från jobb nästa vecka, så den här veckan ska jag tokjobba. Tre dagar kvar till ledighet!

Helgens

Jag har haft en så lugn och skön helg. Jag har fått en del gjort men i min takt. Jag har verkligen försökt att förtränga det här med renoveringen, fastän jag vet att det funnits saker jag klarat av att göra själv. Men så har jag tänkt att "är Danne ledig får jag också vara ledig". Men han har ju varit allt annat än ledig dock.

Igår bäddade jag rent i sängen, tvättade en tvätt, var i stan och fikade med Ananthi och var en sväng hos min morbror.

Idag började jag dagen med att baka semelbullar. Tänkte att det skulle få vara i år i och med att köket ser ut som det gör, men så när det inte vart något med renoveringen den här helgen så passade jag på. Jag menar, det är ju snart semeldagen. 

När jag skjutsade mamma till tåget passade jag på att träna när jag ändå var i stan. Jag kanske får ta tillbaka det där med att mina träningsdagar är räknade. För det gick så bra. Och det var så lätt. Trots att jag dammsugit nedervåningen idag. Och dammsugning och jag är inte kompisar nuförtiden. 

Nu har vi ätit varsin semla och tittat på Farmen. Jag är redo för en ny vecka för matlådor och smörgåsar är gjorda, all tvätt är tvättad, diskmaskinen är urplockad, kompostlådorna är tömda, ägg är hämtade och fågelmaten är påfylld.

Innan jag kryper till kojs ska jag ta fram kläder till imorgon och packa jobbväskan, dock inte gymväskan. För imorgon ska vi till Lidköping på informationsmöte om föräldraledighet. Och på tal om ledighet. 5 arbetsdagar kvar till sportlov.