Mora, I'm in love

Igår vaknade vi upp till ett ihärdigt regnande. Det var väl lite tråkigt såklart, men det störde oss inte nämnvärt. Vi gick ner åt en fantastisk hotellfrukost och gick sedan upp på rummet där vi spenderade några timmar med att läsa och jobba. När vi tittade ut nästa gång var det uppehåll och vi beslöt oss för att åka till Nusnäs där det finns en Dalahäst-fabrik. 

Vi fick se hur produktionen gick till och sen kikade vi i fabriksbutiken. Jag ville såklart ha en liten souvenir med mig hem. 

En rosa Dalahäst. Danne tyckte väl att en sådan egentligen ska vara röd, men jag brukar oftast få som jag vill. Så även denna gång.

Vi åkte tillbaka till Mora och gick till Zornmuseet. Vi kom precis lagom till en guidad tur i Zorngården - det hus där han bodde. 

I 45 minuter gick vi runt i huset som enligt hans testamente bevarats exakt som när han bodde där. Ett fascinerande hus som innehåller alla dåtidens alla tänkvärda moderniteter.

Sen strosade vi runt lite, tog en eftermiddagsfika på ett café och besökte kyrkan. Som alltid tände jag ett ljus för pappa och ett för morfar.

Kanske är det i Mora kyrka jag ska gifta mig, om jag ska gifta mig. Den var jättestor och jättefin. Så antingen får vi bjuda alla vi känner eller hyra in statister för att inte endast fylla de allra främsta bänkarna.

På förkvällen gick vi ut och åt middag och när vi kom tillbaka till hotellet bytte vi om till badkläder och gick ner till spa-avdelningen. Där parkerade vi oss i jacuzzin tills vi blev som små russin. Så himla skönt. Jag känner mig som en ny människa. Särskilt i axelområdet där jag satte jetstrålarna på alla mina ömma ställen.

Idag åt vi en lååång frulle och packade sedan in oss i bilen och styrde kosan hemåt. Vi tog en omväg hem för att få se så mycket som möjligt av landskapet där uppe. Vi tog vägen genom Värmland; spanade in Fryken, kollade till skidbackarna i Sunne och stannade till på IKEA i Karlstad.

Nu har vi kommit hem, packat upp och det har infunnit sig en fruktansvärd jobbångest i oss båda. Det blir väl kanske så när man åker bort och har det fasa bra. De är få städer som tar mig med storm. Typ Stockholm, Lund, Los Angeles och Las Vegas. Men Mora alltså.. Jag vart enna förälskad.

Mora

Idag gick jag upp tidigt för att hinna träna innan jag och Daniel skulle åka på weekend. Jag kände att det var dags att träna lite. Det var ju trots allt 15 dagar sedan. Och det var precis så jobbigt och kämpigt som jag hade befarat. Hua mig! Vad fort man tappar kondisen. Men men, lika fort som den försvinner kan den komma tillbaka. Man måste bara svettas lite mer.

När jag kom hem åt jag frulle och duschade. Sen packade jag det sista och så skuttade vi ner till bilen. Halv 10 rullade vi ut ur stan på vår väg mot Dalarna. 

Den här helgen skulle vi egentligen ha haft förra veckan som för att fira att vi träffats två år. Men så kom det kräftskiva för mig och jobbfest för Daniel, så vi sköt på det till den här helgen. Daniel ville gärna åka till Mora, och jag som aldrig varit i Dalarna hade inga motargument. 

Jag körde bara till lite bortanför Kristinehamn. För sen åkte vi på vägar där jag aldrig tidigare färdats, och då hade jag så mycket att titta på att jag höll på att köra av vägen. Dessutom fick jag så många skrattanfall att jag inte kunde se så bra. För när jag skrattar blir mina ögon som små streck, och då försämras min syn avsevärt.

Det var otroligt fint utmed vägen. Hur många sjöar som helst. Jag älskar vatten och idag var det helt spegelblankt. Och dessutom är höstträden så fantastiskt fina! Åh, vad hösten kan vara fin. Vi gjorde sedermera ett stopp för att fika vid en sjö. 

Vi gjorde två spontana avstickare på vägen upp. Det första var på ett stenugnsbageri. Egentligen skulle vi bara ha en kissepaus, men sen kunde vi inte med att gå därifrån utan att ha köpt något. Så vi köpte oss en liten limpa. Dyr kissepaus. Dessutom kom typ alla militärer i hela Sverige och parkerade vid oss. Men som jag skrattade efteråt!

Andra avstickaren var då jag fick syn på en bro som jag promt skulle över. Och se så fint vi fick se tack vare detta!

När vi kom till Mora checkade vi in på hotellet, och sen gick vi ut för att äta. Efter det gick vi till turistbyrån och gjorde upp planer för vår helg. 

Det har varit så fint väder idag, så vi har tillbringat eftermiddagen och kvällen med att strosa runt i staden. Daniel ville så gärna se målet för Vasaloppet. And so we did.

Vi gick lite i affärer och jag har äntligen hittat de vinterstövlar jag letat ihjäl mig efter. Jag blev så lycklig! Jag har letat i alla skoaffärer i stan och Skövde, samt sökt på internet i veckor. Och så hittade jag dem här. I Mora!

Nu sitter vi på hotellet. Vi är något trötta kan jag meddela. Vi har fin utsikt över Siljan från vårt rum. Vi kan se den från sängen om vi böjer oss fram lite granna. Jag dricker rödvin och äter nötter och Danne ölar och äter godis. Kan det bli bättre?

Ännu en arbetsvecka

Torsdagkväll igen?! Ännu en arbetsvecka till ända. Jag visste ju redan i söndags att det skulle bli fullt ös medvetslös, och det har det varit. Men det har gått fint! Jag har hunnit med det jag hade tänkt och lite till. Jag har fortfarande en del av min förkylning kvar och har därför inte kunnat träna. Kanske därför jag hunnit med allt utan att stressa ihjäl mig.

Igår åkte jag till Skövde direkt efter jobbet. Jag, Anna, Mattan och Ullis träffades och åt middag. Det var härligt. Som vi skrattade. Människorna runt oss på restaurangen tittade på oss. Men man kan liksom inte låt bli att få riktiga hjärtliga asgarv.

Innan jag mötte upp med tjejerna hann jag kika lite i affärer. Jag blev smått förälskad i en tröja, men vart samtidigt lite osäker på en chockorangea färgen. Jag mms:ade Daniel om råd, och han tyckte att jag skulle köra på.

Imorgon ska jag och Danne åka på en romantisk weekend. Därför har vi fått ändra om rutinerna lite, och därför tvättat nu ikväll istället för imorgon. Smällar man får ta.

Nu ska jag packa lite innan jag hoppar i bingen. Den här veckan har varit katastrof rent sömnmässigt för min del. Många vakna timmar, och idag känner jag mig som ett utskitet lingon.

Gårdagens kräftis

Man förstår att det var en lyckad kväll igår när jag hela dagen idag gått och fnissat åt saker som hände. Evelina bjöd på en kräftskiva som var helt outstanding. Så otroligt mycket mat och så fasa gott! När vi ätit oss mer än mätta satte vi igång Singstar och sjöng Abba-låtar och jag skrattade läppen av mig. Herre min ge!

Jag tog ett enda kort på hela kvällen och det var det här:

Jag, Sara, Evelina och Heléne drog vidare till Olstorp. Där dansade vi så jag har ont i fötterna idag. 

Jag vaknade halv 8 imorse och kunde inte somna om. Förmodligen berodde det på att jag kände att jag hade så mycket att göra. Så efter en timme av försök till att somna om gick jag upp, åt frulle och satte mig för att jobba. 

Jag har även hunnit med att läsa, tvätta en tröja förhand, rensa i påslådan och göra en körsbärspaj och nu ikväll har jag och Daniel tittat på film. Men jag börjar känna av att jag endast sovit fem timmar i natt. Dags för mig att sträcka ut tror jag. Veckan som kommer är redan nu helt och hållet fullspäckad. Om den är fullspäckad redan nu så vill jag inte ens tänka på alla de där sakerna som kommer dyka upp helt oväntat och vända upp och ner på allt som jag tror mig ha planerat.

Långdragen historia

Den här förkylningen som jag ådrog mig förra veckan verkar bli en långdragen historia. Jag känner mig inte alls kry. Vid det här laget borde jag känna att det kryper i min kropp och jag borde vara sjukt sugen på att träna nu när jag har haft uppehåll i 10 dagar. Men snoret vägrar ge sig, jag har ont i huvudet och får en otäckt hög puls av att gå upp för trapporna.

Därför kan det låta konstigt att jag ska på kräftskiva hos Evelina ikväll med efterföljande besök på Olstorp. Nu när jag tänker efter låter det rentav oklokt. Ja, kanske till och med idiotiskt. Att åka till Olstorp allstå. Till Evelina kan jag väl åka och surpla i mig en kräfta och lite vin. Det kan inte vara farligt. Ahja, vi får väl se hur det känns.

Men nu ska jag skjutsa ut Daniel till Tidan där han ska på partaj med sina jobbarkompisar.

Flera dagars uppdaterande

Det känns som det var igår jag skrev här, men ser förvånat att det var i lördags. Sjukt. Vart tar dagarna vägen?

I söndags tillbringade vi hela dagen i Jula. Daniel klippte granhäcken och jag krattade. Att klippa den där häcken är ett heldagsprojekt och vi var inte klara förrän 17. På vägen in till stan stannade vi till hos mormor för att lämna plommon. Eftersom jag var förkyld var min tanke att bara stanna en minut eller två för att inte smitta henne. Men hon beordrade oss att komma in och vi två minuter blev över sextio. 

I måndags kom Daniel och hämtade mig på jobbet. Vi råkade nämligen hitta en bil på Blocket innan vi somnade i söndags, så den åkte vi och tittade på. 

Efter i söndags har det bara gått utför med min förkylning. Igår var det värsta dagen. När jag kom hem från hade jag över 38 graders feber. Inte alls roligt. För igår var ingen vanlig dag. Igår var det nämligen två år sedan jag och Daniel träffades för första gången.

Det firade vi med smörgåstårta och prinsessbakelse. Daniel överraskade mig med blommor och present. Jag fick en Laila Bagge-Rock by Sweden-ring. 

Det syns inte så bra på bilden, men det är en riktig bling-bling-ring! I love! Dessutom fick jag en halv V50. Vilken bra dag.

Idag vakande jag feberfri och lite piggare, men snoret rinner fortfarande som Niagarafallet. Jag har blivit jouränka denna kväll, och Lena vill inte bli smittad så inget onsdagsmys idag.

Nu ska jag hoppa in i duschen och sen burra ner mig i soffan framför Bonde söker fru.

Gör om, gör rätt

Precis när jag skulle till att knoppa igår kväll kom Hostan på besök. Den ville inte lämna mig när den kommit, vilket resulterade i en natt med dålig och på tok för lite sömn. När jag inte somnat klockan 00.30 gick jag ut och la mig i soffan och sov som en potta skit till 6.30, då jag gick in och la mig i sängen igen. Men jag kunde inte somna om.

Efter en timme gick jag upp och blev rädd för mig själv när jag såg mig i spegeln. Hua! Spöklik! En dusch brukar göra susen, men inte ens det och kaffe hjälpte. Jag satte mig i soffan och pluggade några timmar, men sen tog jag två alvedon och gick och la mig. Gör om, gör rätt tänkte jag.

När jag vaknade gick jag upp, duschade för andra gången och precis när jag skulle äta min andra frulle ringde Lena och undrade om vi ville komma ner på stan och ta en kaffe. Lite frisk luft har ingen dött av, och när jag kom hem såg jag att jag inte längre var helt kritvit i ansiktet utan lite rosig och nästan fräsch.

Eftermiddagen har tillbringats med näsan i böckerna. Nu har vi ätit middag och tittar på Körslaget. Jag har gått och blivit besatt av bär. Så. Himla. Gott. Och så lite Kesella vanilj till det. 

Jag har för övrigt varit godisfri i 20 dagar idag. Gott folk, jag tror vi har personligt rekord! (Jag gjorde en liten glädjedans i köket förut, så Danne trodde jag förlorat förståndet)

Fredag

När jag var i stånd att ställa alarmet igår kväll fick Daniel syn på vad jag höll på att göra och utbrast:

- Vad gör du? Du ställer väl inte klockan? Du ställer inte klockan! Du är sjuk och ledig imorgon. Sov ut!

Det är inte så ofta Daniel talar till mig med den bestämda rösten, så jag tänkte att det var bäst att göra som han sa. Det resulterade i nära 11 timmars sömn. Jag behövde väl sova då antar jag. Och inget botar en förkylning lika bra som sömn.

Nu har jag duschat och ätit frulle och har bäddat ner mig i soffan för att läsa.

En torsdagsåkomma månne?

Förra torsdagen kände jag mig krasslig, men det blev inget av det. Idag är det samma sak! Jag har jätteont i halsen - kan nästan inte svälja. Eftersom det är andra torsdagen i rad tänkte jag att det kanske är inbillning alltihop.

Men i så fall är jag fan bäst på att inbilla mig. För så verkligt ont som det känns i min arma hals kan man knappast inbilla sig till.

När jag kom hem duschade jag och bäddade ner mig i soffan med täcke, raggsockar, halsduk och te och läste min fucklitteratur.Och här sitter jag ännu. Fast nu tittar jag på Kockarnas kamp. Herregud, vad mycket bra det går på tv nu. Jag hinner ju inte följa allt!

Vardagar

Det är helt galet vad fort dagarna går. Och det är helt galet vad lite jag hinner med utöver jobb, träning och plugg. 

Igår hade jag utvecklingssamtal och var inte i stan förrän tjugo i sex. Då gick direkt till Oxen för att handla inför onsdagsmyset. Det spöregnade när jag kom ut därifrån och när jag kom hem var jag lite som en dränkt katt. Det var bara hoppa ur kläderna och in i duschen.

Efter att ha ätit vid köksbordet tillsammans med Daniel, vilket tyvärr hör till ovanligheten, så kröp jag ner i sängen och pluggade. 

Och där satt jag till det var dags att sova. 

På tal om jobb. Varje morgon när jag kommer till jobbet är det ordning och reda på mitt skrivbord. När det är dags att gå hem ser det ut som om någon faktiskt jobbar där. Innan jag går hem plockar jag i ordning så jag ska mötas av känslan att det är en ny dag morgonen därpå.

På tal om onsdagsmyset – som jag längtar! Jag och Lena ska först träna, sen ska vi äta ostpaj, kräftstjärtar, räkor och sallad medan vi tittar på Bonde söker fru. För idag börjar det!

Gårdagens sjötur

Igår när jag kom hem från fikan med Ananthi stod Daniel i startgroparna och väntade på mig för att åka ut på sjön. Han hade packat fikakorgen och allt. Tyvärr så mulnade det på mer och mer, men det finns inget dåligt väder... och det regnade ju faktiskt inte.

Jag var förste sjökortsläsare och det gick ju fint. Vi kom dit vi hade planerat, och vi åkte över en nästintill spegelblank Vänern.

 Sen kastade vi ankar och Danne invigde sitt spö. När han stod där och kastade som bäst sa han:

- Får jag en fisk nu, Anna, så bryter jag ihop! Vad fan gör vi då?

- Ja, jag tänker inte ta i den. Då får du kasta i hela spöt.

Sen skrattade jag ihjäl mig lite åt honom. Som tur var fick vi ingen fisk.

När vi kom hem gjorde vi äppelpaj som vi åt till efterrätt medan vi tittade på Ensam mamma.

Höstfix

Igår, när jag utfört min lördagsrutin genom att spendera förmiddagen på gymmet, åkte jag och Daniel ut till mamma. Vi tillbringade hela eftermiddagen ute och gjorde trädgården höstfin. Jag och mamma körde bort äpplen som trillat ner så hon kunde klippa gräset, Danne klippte lite häck och trimmade och jag ställde in alla  utemöbler.

Jag och Svenne åkte till mormor för ge hönsen mat. Min morbror tyckte att jag skulle göra det så han kunde fortsätta tröska och för att mamma skulle slippa. Men jag och djur alltså.. Jag fick således med mig min bror, så vi kunde kämpa mot fjäderfäna tillsammans. 

När jag och Danne kom hem dukade vi upp en liten privat kräftskiva. Så himla gott och väldigt mysigt.

Nu ska jag snart skutta iväg och fika med Ananthi. Det känns som vi har en hel del att prata om.

Fredag

Jag är glad att min förkylning i alla fall inte värre idag än igår. Det gjorde mig nog gott att hoppa träningen och att somna i sked medan regnet smattrade på rutan. Men jag har varit sååå seeeg nu på morgonen. Nu har jag dock duschat och känner mig lite mer fit for fight.

Om en timme ska jag gå och klippa mig. Det ska bli så otroligt skönt. Jag väntar ju alltid för länge mellan klippningarna, vilket resulterar i att jag får platta ihop mina kluvna hårtoppar det sista. "Det sista" har denna gång varit två veckor.

Torsdagsfredag

Jag hade bokat in mig på ett powerpass, men jag fick avboka. Hade jag haft ett badkar hade jag fyllt det med skållhett vatten och hoppat i. Jag känner mig krasslig. Ont i halsen, i huvudet, i hela kroppen. Det kanske är min tur att vara sjuk nu. Det vore inte så konstigt med tanke på att alla runtomkring mig är det.

Annars då.. jo, det är ju torsdagsfredag för mig idag eftersom jag inte ska jobba imorgon. Det känns så lyxigt på något vis, fastän jag ju faktiskt ska plugga.

Men ikväll ska jag kurera mig. Försöka duger!

Återsamling

Jag skuttade upp ur sängen imorse, för idag var ingen vanlig arbetsdag. Idag var nämligen dagen då Mathilda, Ullis och Gunnar skulle komma och hälsa på. Sagt och gjort! 

Jag tycker att de arbetskamrater jag har nu är toppen de med, men det är såklart något speciellt med Mattan, Ullis och Gunnar. Vi var ju "the gang". Till sommaren kommer jag förmodligen tycka att jag, Maria och Björn är det istället. Hur som. 

Både Mattan och Ullis är ju hemma och är föräldralediga, och naturligtvis hade de sina nyförvärv med sig. Som jag har bebismyst. På arbetstid. Vilken arbetsförmån. 

Mattans döttrar har en förmåga att charma brallan av mig. Jag och Greta hade så gosigt så!

Söndag

Och jag då! Har sovit 21 timmar på 2 nätter. Hur trött är jag eller? Det är ju inte klokt. Inatt vaknade jag halv 6 och fick hjärtsnurp när jag såg att Daniel inte kommit hem. Men jag var tydligen för trött för att oroa mig på allvar, för jag somnade om på stutsen. Det säger allt.

Jag minns att jag växlade några ord med Danne när han kom hem och att jag somnade om i sked. När klockan var 9 vakande jag pigg och glad och gick upp, tog en lång dusch, åt frulle framför Nyhetsmorgon och sedan satte jag mig för att ta tag i det här med studerandet. 

Nu har jag dock gått från pluggande till jobbande. 

Det har hittills varit en perfekt dag för sådana göromål. Det är mulet och regn. Men nu ser det lite ljusare ut. 

Jag vågar inte riktigt väsnas ännu eftersom Persson kom hem så sent. Tidigt? Men på eftermiddagens agenda står städning och tvättning. Och ikväll ska vi ha kvalitetstid.

Skrattar varje gång

Jag snubblade över det här klippet. Jag har tittat på det flera gånger nu och jag skrattar ihjäl mig! Det här är min humor.

 Varje gång jag hör den här låten på radion tänker jag på det här klippet och blir full i flin.

Dop

Jag steg upp klockan 8 efter 10 timmars sömn. Sjukt många timmars sömn trots att jag sov igår när jag kom hem från jobbet. Och sjukt är det också att jag och Daniel inte ens delade säng i tre timmar inatt. Jag smög mig iväg till gymmet, och när jag kom hem var det bara att duscha och göra sig i ordning för att åka på dop.

När vi kom hem satte jag mig för att jobba (medan Danne sover ikapp förlorade timmar) och här sitter jag än. Men nu börjar jag bli hungrig. Om jag skulle gå ut i köket och tappa några kastruller i golvet..