lördag 31 juli 2010

Jag har gjort det!

Ja herregud. Vad jag inte kunde somna igår. Jag var jättetrött. Eller.. jag kände mig jättetrött men var rastlös. Konsekvensen av mycket sömn, kan jag tänka. Jag låg dessutom och messade till klockan var två. Men som mina elever skulle sagt: det var faktiskt viktigt.

Trots att jag somnade sent vaknade jag 07.20. Jag hoppade i träningskläderna och gick ut på en lång morgonpromenad. Jag tog den långlånga rundan, trots att min träningsvärk är värre idag än igår. Och då hände det. Efter att ha gått 45 minuter, trots att det var innan frukost, med träningsvärk och motvind satan kunde jag inte hålla inne. Jag var tvungen att springa. Jag gjorde det! Jag sprang i stan. Läste ni vad jag skrev? Jag sprang i stan! Och inte i något spår. Utan på öppen gata. Vad ända in i glöheta for det i mig?
Jo, den här låten kom. Den, i kombination med att jag inte sprungit på ett tag fick mig att göra det.



När jag kom hem duschade jag, åt frukost och gick ner en sväng på stan. Sen gick jag och la mig och sov i två timmar. Nu har jag ätit middag och druckit kaffe. Och nu känner jag mig vaken för första gången idag.

fredag 30 juli 2010

I stan

Titta vem som är i stan.

Kristin Wallace Olsman. Fan va najs.

Halvligger i soffan och iPhonear för andra dagen i rad. Och man kan bara skriva rubrik.

Bak och bus

Jag älskar att sitta på köksbänken. Ibland kan jag göra det en lång stund. Man tänker väldigt bra när man sitter där. Det är mitt tänkarställe.
Köksbänken är också väldigt bra att sitta på när man ska vispa ägg och socker poröst. Det är aptråkigt och tar sådan tid.

Men köksbänkssittandet gör det hela lite roligare och trevligare.

Nu är mina blåbärsmuffins klara. Första gången jag gör sådana här. Jag har inte smakat på dem. Men de ser bra ut i alla fall.

Medan de kallnade gick jag ner på stan och gjorde bus. Någon som jag tycker mycket om kommer att få en överraskning inom kort.

Muffinsbak

Jag ringde till mamma här alldeles nyss. Hon sa att jag lät så pigg och glad. Att jag hade en underbar röst och att hon blev glad av att bara höra den. Jorå. Utsövd var ordet.

När jag och Andréa var i Hjo köpte jag muffinsformar. Turkosa med rosa blommor. Fiiina! Nu ska jag inviga dem.

Blåbärsmuffins. Med kärlek i. Och utanpå.

Utsövd

Jag har tagit mig upp ur sängen. Bra det. Jag klarade det helt på egen hand. Jag har sovit mer än nio timmar inatt. Stenhårt. Så brukar det bli när regnet smattrar på rutan. Jag känner mig pigg och utsövd. Och mör. Skön kombination. Det kan nog bli en bra dag det här.

torsdag 29 juli 2010

Soffmys

Jag har gjort allt som jag skulle idag. Förutom köpt batterier. Vilket visade sig inte behövas helt plötsligt. Har dock gjort mer än det som stod på listan. Och dessutom både lämnat in och hämtat ut mina skor hos makaren. Fort går det här. Så himla bra. Nu kan jag slå klackarna i taket om jag skulle vilja.

Jag och Lena gick på power idag istället. Usch och fy vad det är tufft. Jag höll på att spy. Och när jag kom hem hade jag svårt att få skeden till munnen. Phu! Träningsvärk är att vänta imorgon. Som tur är har Karl lovat att komma och hjälpa mig ur sängen imorgon bitti innan han åker till jobbet. Bra vän.

På tal om Karl. Vi hann inte träffas förrän nu efter min träning ikväll. Vi har legat i soffan och myst i regnet. Tittat på friidrott och pratat. Jättemysigt har vi haft.
Opp opp! Som kompisar. Måste förtydliga då folk tydligen undrar.
Jag kommer sakna ihjäl mig. Jag vill verkligen inte att han ska flytta. Han är ju en av de bästa jag har.
Fuck it. Jag går och lägger mig.

iPhonear och dricker starkt kaffe.

Såhär långt

  • Vattna blommorna - klart
  • Köpa batterier till min våg
  • Städa - klart
  • Göra kräm - klart
  • Klippa luggen - klart med ej godkänt resultat
  • Gå till apoteket åt mormor och mig själv - klart
  • Lämna in mina skor hos skomakaren
  • Träna
  • Betala räkningar - klart
  • Träffa Karl
  • Gå till Lindex - klart
  • Skjutsa hem mamma - klart

Varmers tös

Jag är en varm person. Rent fysiskt alltså. Jag är alltid varm. Jag utstrålar värme. Så har det alltid varit.

Men när jag har varit i solen en hel dag är min kroppstemperatur helt sjuk. Det är galet. Men det är en skön värme som infinner sig i min kropp. Det är inte så att jag är varm på det sättet att jag börjar svettas. Som när jag tränar. Nej, jag är bara uppvärmd rakt igenom. Varm och skön, så att säga.

På vintern sover jag väldigt gott när jag solat solarium. För då blir jag också sådär skönt varm. Men inatt. Inte lika bra. Till på köpet var jag tvungen att ha strumpor på mig eftersom jag var tvungen, ja tvungen, att smörja mina fötter. Inte vill jag kladda ner lakanen med massa smörj.


Konstigt att man kan vara så varm, ha en kroppstemperatur på 250 grader - vara ugnstempererad, utan att börja svettas.

Att göra idag

Detta är vad jag kan komma på att jag ska göra idag:
  • Vattna blommorna
  • Köpa batterier till min våg
  • Städa
  • Göra kräm
  • Klippa luggen
  • Gå till apoteket åt mormor och mig själv
  • Lämna in mina skor hos skomakaren
  • Träna
  • Betala räkningar
  • Träffa Karl
  • Gå till Lindex
  • Skjutsa hem mamma
Det är bara att sätta igång. Men först kaffe.

onsdag 28 juli 2010

Prognos

Väderprognosen för imorgon ser grå ut.

Därför sitter jag nu och gör planer. Jag har en hel del som jag måste göra. Det ploppar upp saker hela tiden. Saker som jag kommer på att jag måste göra. Jag tror jag måste göra en lista. Dels för att jag inte ska glömma. Dels för att jag eventuellt måste tvinga mig.

Jag saknar min Parker. Vad gör hon? Vart finns hon? Lever hon?

Skinntrosa

När K-stin och jag var i Bulgarien för några år sedan skulle jag visa henne att jag blivit lite brun. Jag drog ner troskanten för att visa henne. Hon sa att det såg ut som jag hade trosor på mig. "Ja, skinntrosor" sa jag då. Och vi fnissade lite. Det var en morgon. En morgon som var lite dagen efter. Det är ofta då jag kläcker bra och användbara kommentarer för att beskriva saker och ting.

Idag har jag legat på stranden hela dagen. Och jaa.. idag gjorde solen sitt jobb.

Brunare ska jag bli innan sommaren är slut. Och vitare ska skinntrosan bli.

tisdag 27 juli 2010

Kvällspromenad

Jag och Lena hade egentligen tänkt att gå på power ikväll. Men när vi låg på stranden kändes det helt fel att tillbringa en fin kväll inne på gymmet. Där och då bestämde vi oss för att istället ta en redigt rejäl kvällspromenad. Så fick det bli. Och så blev det. På gymmet kan vi vara hela vintern.

Jag brukar skratta mycket när vi är ute och går. Så pass att jag får gå framåtböjd i asgarv. Men idag tog det priset. Idag fick jag stanna. Jag skrattade så jag inte fick luft. Jag fick inte fram ett ord. Tårarna rann.
Allt detta på grund av att Lena trampade ihjäl en vidrig snigel så dess blod sprutade upp på inte bara en av hennes vader, utan på båda. Det var så äckligt så jag höll på att skratta ihjäl mig. Lena stod där och torkade bort snigelblod med små asplöv.
Mycket roligare än power. Och dessutom fick jag magmusklerna tränade på köpet. Tackar!

Stranden

Tack vare att kära Jonna har bokat en resa till solen, har det idag varit strålande vackert väder här. Vi mötte upp på stranden; jag, Lena och Jonna. Första gången i år som vi var på stranden alla tre tillsammans, konstaterades det. Det är inte okej. Men bättre sent än aldrig.

Hela sköna dagen spenderade vi där. Jag solade, sov, vaknade, vände på mig, sov, vaknade, badade, solade, sov, vaknade, vände på mig, sov, vaknade, åt ett äpple, vände på mig, solade, sov, badade. Ja, så höll jag på. I ett halvvaket tillstånd utbrast jag: "men herregud, jag bara sover!" Jag måste varit väldigt trött.

I söndags trodde jag att jag inte skulle få en sådan här underbar dag till den här sommaren. Det kändes väldigt långt bort.

Nu vill jag att det ska vara såhär ett par dagar till i alla fall. Allt blir så mycket bättre då.

Göteborg

Igår åkte jag och Svenne på en dagsutflykt till Göteborg. Mamma var redan där, så hon och hennes Bengt kom och hämtade oss vid tåget. Efter en andra frukost i Partille tog vi oss an en dag med många upplevelser.

Vi började med att åka till Volvomuséet.


Sen åkte vi upp på Ramberget och tittade på den fina utsikten över staden.


Ostindiefararen Götheborg var vårt nästa besöksmål. Jag och Svenne blev lite besviken på dess storlek. Vi trodde att den skulle vara mycket större än den var.

Men vi hoppade ombord och kollade läget.


Efter en välbehövlig lunch bestående av en räklåda tog vi en tur med Paddan. Och vem hoppar på för att styra vår båt, om inte Johan Svensson. Johan Svensson var vår kapten. Det gjorde han bra.



Efter kaffe, affärsstros och en riktigt bra dag tog Svenne och jag tåget hem. Trötta men mycket nöjda.

måndag 26 juli 2010

Drar. Igen.

Jag är nysmörjd, nyäten och har packat ner två äpplen och vatten i min väska. Jag är redo för en utflykt. Idag åker vi neråt landet. Hej hopp!

söndag 25 juli 2010

Till Karin

Min kära (läs "jävla" på grund av min avundsjuka) syster och hennes Matthias är i Spanien, och kommer så att vara i två veckor. Jag har fått rapporter om att de har det toppen, att det är 35 grader varmt och sol. Skönt för dem. Ja, jag tycker det. För jag är inte en missunnsam person.

Nu, Karin och Matthias, ska ni få en rapport från mig. Från Svea rike. Jag tänkte att jag skulle skicka ett mms först. Men det är ju inte gratis för er att titta på det. Nu när ni befinner er i ett varmt och soligt land.

Såhär har vi haft det idag:


Regn på fönstret hela dagen. Jorå. Vi har det bra vi med.

Kläder efter väder. Inte.

Som jag skrev härom dagen ser jag inte till vädret, utan till datumet. Därför har jag, trots att jag fortfarande fryser lite, shorts på mig. Jag har i alla fall en tjock tröja.

Ser ni någon som behöver raka benen? Nej. Inte jag heller.

Imorse när jag kom hem från min promenad gick jag vägen om tvättstugan för att se om det fanns någon tvättid i eftermiddag. Och det fanns det. Jag har inte vågat boka tvättid i förväg, för jag tänker inte tvätta om man kan ligga på stranden. Men eftersom regnet öser ner så passar det ju bra att mecka lite med sånt.
Jag har bäddat ur min säng så de lakanen kunde hänga med i tvättmaskinen. Inte för att jag på något vis ville, utan för att jag var tvungen.

Om jag..

Om jag någon gång, av någon anledning, skulle bli inneboende på en bondgård så ska jag se till att ladugården har såhär fina dörrar.

Kall

Jag hade helt seriöst glömt bort hur det känns att frysa. Att känna sig sådär riktigt kall. Men nu vet jag. Jag tycker ändå att jag pälsade på mig rätt bra när jag gick ut och gick imorse. Jag tog långbyxor och regnjacka. Det där med jacka visade sig vara lite väl. Och dessutom onödigt. Men jag tänkte att om jag inte tar den så kommer det väl garanterat att börja regna.
Motvinden i Stockholmsbacken gjorde mig redigt rejäl varm. Jag fick ta av mig jackan och gå i linne för att inte svettas ihjäl. Kanske var det där och då jag grundade för min genomfrusenhet. Jag fick ta på mig jackan igen efter en stund och när jag närmade mig hemmet hade jag ont i huvudet av all blåst.

En varm dusch hjälpte inte och efter frukosten kröp jag ner i sängen igen för att värma mig. Det är nu, men bara nu, man skulle ha någon som låg där och höll sängen varm.
Men jag hade liksom inte ro att ligga där. Fast jag hämtade datorn. Nej, jag kastade mig upp, satte på kaffe och tog med mig datorn och täcket till soffan istället. Och här sitter jag nu. Regnet smattrar på fönstret. Jag tror minsann att Jonna inte dansade igår heller.

Jag kan inte låta bli att tycka att det är mysigt. Men jag föredrar sol och värme. Jag föredrar det ganska mycket också. Vad är det här för jävla skitväder?

lördag 24 juli 2010

Min lördag

Jag vaknade av att mamma ringde 10.20. Vi pratade igår om att vi skulle ta en fika idag när hon skulle till stan. Vi blev nog lika förvånade båda två av att jag sov när hon ringde. Jag brukar ju aldrig sova så länge. Jag skyndade upp, fast mamma sa att jag inte behövde, duschade och gjorde mig i ordning.

Lundstedts café har haft stängt för ombyggnad men hade nyöppning härom dagen. Jag var lite nyfiken på hur det blivit så vi gick dit. Mamma bjöd mig på frukost. Äggsmörgås med ansjovis valde jag. Fisk till frulle. Göttans. Sen satt vi och tittade på folk och pratade om allt mellan himmel och jord. Precis som vi brukar. Så himla mysigt.

Tiden gick jättefort och mamma hade lite bråttom hem eftersom hon snart skulle iväg igen, så vi skiljdes åt. På vägen hem till mitt ringde jag till Jonna och kollade läget. Hon hade inget speciellt för sig så jag bytte ett fik mot ett annat. Vi beklagade oss lite över vårt semesterväder och då kröp det fram att hon inte gjort soldansen som vi bestämt. Inte konstigt att solen inte har setts till, när hon inte hållit sin del av avtalet. När vi skiljdes åt, efter att suttit oss rastlösa, sa jag till henne att gå hem och dansa röven av sig.

Efter att ha lagat middag så intensivt att brandvarnaren gick igång åkte jag hem till Jula för att skjutsa mamma in till stan och tåget till Göteborg. På vägen in till stan stannade vi till hos mormor. När jag öppnade bildörren möttes jag av de finaste blommor jag sett på länge. Jag tror jag är svag för blommor som är asrosa.

Min morbror var också hos mormor. Vi hamnade i en jättekonstig diskussion som slutade med att jag tyckte att han var mer störd än vanligt och han bara flinade.

Nu sitter jag här och funderar på varför det känns som det är söndag idag. Ja, just det. Så var det ju.

Johnny Kask

Jag och Lena har pratat om det hela veckan, men bestämde oss inte förrän vid halv sju igår kväll att vi skulle gå till Björnes och se när Johnny Kask spelade. Lena är lite smått förtjust i Johnny Cash och var nyfiken på att se den försvenskade varianten som Kask bjuder på. Eftersom jag inte tycker att Johnny Cash är dålig på något sätt, och eftersom jag mer än gärna ställer upp för Lena, så följde jag med.

Lena kom hit och vi fick för oss att spela tv-spel. Ja, det gick ju bra de första världarna. Men sen började det gå sämre av olika anledningar, och det slutade med att vi båda satt och var irriterade och arga för att det gick så dåligt. Kanske inte det bästa sättet att komma i rätt stämning, men sen gick Lena och vart asbra på slutet. Jag vet inte om det berodde på att hon fick publik i form av Ananthi och Camilla. Så det ordnade upp sig. Bra det. Tur det.

Vi gick till ett ganska folktomt Björnes. Det gjorde inte så hemskt mycket eftersom vi inte var där för något annat än att titta på spelningen.


En spelning som fick det att rycka i benen på alla i publiken. Nästan alla i alla fall. Jag och Lena hade roligt och jag skrattade mycket åt både oss och andra runt omkring oss. Det fanns en man där vars dans-moves jag måste lära in. Han dansade inte bra på något vis, men jag var helt fascinerad. Han var som en gummibanan. Det såg roligt ut. Men framför allt såg det ut som han hade roligt.

fredag 23 juli 2010

Soldans

Jag och Jonnis ska göra en soldans. Som indianerna gör regndans, fast tvärtom då. Jag tror vi ska dansa till den här låten:



Försök sitta stilla till den. Och försök se hur jag och Jonna desperat dansar fram solen. Det ska väl gå bra det här.

Mest ingenting

Gråa lilla dag. Det är mulet värre och det har regnat till och från hela dagen. Jag ser dock inte till vädret utan till datumet, och går därför i linne och shorts. Det vart lite kallt när jag var nere och ute för att träffa Ylva. Därför beslöt jag mig för att ändå hoppa i ett par jeans när jag skulle handla. Men nu är shortsen på igen.

Annars gör jag mest ingenting. Fixidonar lite här hemma, sover igen förlorad tid och laddar batterierna. Jag känner att det passar mig alldeles utmärkt med en slappardag. Men imorgon får solen gärna skina igen. Och det kan åtminstone vara över 20 grader.

torsdag 22 juli 2010

I love Hjo

För andra dagen i rad åkte jag på en liten utflykt. Idag tillsammans med Andréa och Anton. Vädret på förmiddagen var ju inte det bästa, men som prognosen lovat så klarnade det upp framåt lunch och solen sken på oss hela eftermiddagen.
Jag kom med förslaget att åka till Hjo och Andréa motsatte sig inte. Inte Anton heller. Han verkade vara mycket glad och nöjd över att få åka dit. Titta vad glad och fin han är, mitt lille mök.

Vi startade vår utflykt med att äta lunch. Fisk-tokig som jag gått och blivit, så hade vi sannerligen kommit till rätt stad. Vi åt rödspätta med räksås. Det smakade smaskens.

Vi åt på en restaurang nere i hamnen bland alla båtar. Det var helt fantastiskt bra. Och vilket sällskap sen.


Mätta och väldigt belåtna gick vi och strosade runt. Vi kikade lite i affärer, gjorde diverse klädbyten och pratade. Det är så roligt med Andréa. Vi pratar om allt. Vi blandar glatt skvaller med att spy galla över det vi inte är tillfreds med för tillfället. Vi vet att vi kan prata så med varandra, för vi vet att vi egentligen inte menar illa om något, någon eller några. Det är bara skönt att få ur sig det. Och det är så vi har fungerat under alla år tillsammans.



Flera gånger fick vi stanna och kramas, jag och Andréa. Vi gillar varandra lite granna.

Plåstra om

Dagen började bra med att Karl kom och drack förmiddagskaffe hos mig. I en månad framåt kommer han att vara min prio ett. Ja, efter sol och bad då. Och i förmiddags så regnade det så.. Karl var blodig när han kom hit. Så kan det gå när springer med kaffebryggsbringare. Jag plåstrade om honom med Lilla Skutt-plåster och då blev det bättre. Och jag slapp få blod på mina vita kuddar. Sött vart det med.

Vi kunde givetvis inte undgå att prata lite om hans kommande flytt. Jag blir suckig men försöker hålla god min, försöker vara objektiv och positiv i våra diskussioner. Jag vet inte om jag lyckas så bra. Men som tur är tycker Karl att jag är "en jävla goding" som blir så ledsen, och tar det som en komplimang att jag kommer sakna honom så. Ja, om jag inte brydde mig så vore det ju faktiskt värre.

Karlstad

Min lilla utflykt igår gick till Karlstad. Det var ett bra tag sen jag träffade Linda, närmare bestämt 30 december för att vara exakt, så det var sannerligen på tiden. Hennes lille Alfred växer som en tok och kan nu gå. Det händer mycket där ute på Hammarö.

Vi packade in oss i bilen och åkte till IKEA. Jag och Linda hade så mycket att prata om så vi pratade oss igenom och bort halva IKEA. Dessutom lyckades vi i allt prat springa ifrån Magnus och Alfred. Helt plötsligt ringde min mobil, jag tittade på Linda och sa "Men Linda, du ringer till mig". Hon skrattade åt mig och konstaterade att det var Magnus. Såklart.

Alfred är en glad, oblyg och flirtig kille. Lik pappa är han med. Lång och ståtlig. Tjejerna kommer få akta sig sen när det beger sig. Han hade jeans som satt bättre än på de flesta killar i min ålder. En riktig snygging. Men å andra sidan har killar i min ålder ingen blöja som fyller upp byxorna. Förhoppningsvis inte i alla fall.

När vi var klara på IKEA åkte vi in till stan. Där och då klarnade det upp och blev riktigt varmt. Vi kikade lite i affärer, handlade lite, drack kaffe och vart jättevarma. Affe hade, innan vi åkte, visat mig sin giraff-pool och jag tyckte det skulle vara skönt att hoppa i den. Den var ungefär lika stor som en fingerborg och skulle passat mig alldeles utmärkt.

Vi åkte hem och gick istället ner till badplatsen som ligger typ 300 meter från Lindas och Magnus hus. Vet inte om det slog giraff-poolen, men fint var det.


Vi tog oss ett par dopp, tittade i H&M:s höstkatalog och sen var det dags för mig att dra vidare till Elin och KG. De har köpt ett hus och bor numera på Hammarö de också. Det är ju jättebra. Jag har mina två tjejer på samma ö.

Elin och KG fick en bebis för två veckor sedan. Idag, för två veckor sen. Grattis grattis till dem. Och grattis till Felix. Så himla söt och liten var han. Som sagt, det händer mycket på Hammarö. Jag fick gå en husesyn och titta på deras jättefina hus. Mitt bidrag till bebisheterna var en barnvagnsleksak i form av Tummen. Jag gillar Tummen skarpt och hoppas att Felix kommer att göra detsamma.

KG och Ola målade garaget medan jag och Elin satt i solen och pratade. Sen drack vi kaffe och åt blåbärsmuffins som Elin bakat när hon var tjock. Som hon själv uttryckte det. Det var roligt att träffa Elin och se det lilla nya livet. Ja, det var givetvis roligt att träffa KG och Ola också.

onsdag 21 juli 2010

Drar

Jag är nyduschad, nyäten och har bränt två cd-skivor. Nu drar jag på roadtrip.

tisdag 20 juli 2010

För ett år sen

För exakt ett år sen var vi i Las Vegas. Det var toppen.




Sol går före allt

Idag vaknade jag upp till en mulen himmel. Det var ingen större överraskning. Ananthi messade vid nio-tiden och vi bestämde oss för att ta en kaffe. Men det dröjde inte länge förrän det sprack upp och solen visade sig. Jag avstyrde kaffet och vi begav oss till stranden istället. Sol går före allt. Därför hoppade jag även över födelsedagslunchen hos mamma. Det kan tyckas vara lite väl. Men jag tänker att man måste ta vara på alla fina dagar och all sol som blir. Dessutom firades hon ju rätt rejält i söndags. Och redan igår frågade jag mamma om det var okej att jag strandade om det var fint väder, och istället komma ut senare under eftermiddagen. Mamma känner till mitt soleri bättre än någon annan, och sa att det gick bra.

Lena mötte upp och vi hade några riktigt sköna timmar med sol och bad, innan jag blev brutalt hungrig och åkte hem till Jula för att äta och dricka kaffe. Mamma och jag passade också på att titta på resor till sydligare breddgrader. Jag längtar och vill!

Nu har jag gjort planer för morgondagen. Jag behöver komma bort lite känner jag. Och komma ur min suckighet. Så imorgon ger jag mig ut på ett litet äventyr. Det ska blir roligt. Det ser jag fram emot.

Födelsedag och namnsdag

Idag är ingen vanlig dag för det är mammas födelsedag. Och namnsdag. Och min namnsdag också ju. Hurra! Hurra! Hurra!

måndag 19 juli 2010

Tät

Aftonbladet har idag listor över de unga, de under 30 år, som tjänar mest i kommunerna. Och se vem som finns med där, i Mariestads kommun. Mattis pattis är tät ju!


Mattias, vill du gifta dig med mig?

Rockar min värld

Istället för att ligga på stranden hela dagen, vilket hade varit det ultimata om solen lyst, träffades jag, Lena och Jonna på Ströget för att ta en kaffe och uppdatera varandra om helgens bravader. Lena och Jonna med respektive var på en minisemster så jag ville höra allt om den, medan de ville veta vad som hänt här hemma.

Jag har också varit hos Karl för att hämta datorn som han grejat lite med. Det hade tydligen gått lite sådär med det, och Karl hade nästan gett upp när Johan kom och med sin magic presence fick det att fungera som det skulle.

Karl berättade för mig i lördags att han kommit in på det han sökt, och att han troligtvis kommer att flytta från stan till hösten. Jag har inte tyckt om det faktum att han sökt och har förträngt det hela. Självklart förstår jag att han vill utbilda sig och tycker att det är en bra sak. Det är inte det det handlar om. Mitt ogillande är rent egoistiskt. Jag kommer bli förfärligt ledsen om han flyttar ifrån mig. Jag är jätteglad för hans skull, men för min egen skull känns det inte alls bra. Det tynger mig. Och jag får lite ont i magen när jag tänker på det.
Ja, det finns telefon och internet, det finns tåg, buss och bil men det blir inte samma sak. Jag tror jag kommer dö. Karl har sagt att jag ska höra av mig när min puls sjunker så pass, så kommer han hem. Det känns bra. Men jag vill ha honom här nära hela tiden. Han rockar ju min värld.

Abort mission

Jag vaknade till strålande sol och klarblå himmel. Efter morgonpromenaden stod jag i valet och kvalet om jag skulle åka till stranden eller inte. Det skulle ju ändå bli molningt idag. Men jag tänkte går det så går det, och satte mig på cykeln och trampade dit. Världens motvind hade jag, och med den sjuka lilla träningsvärk jag har kändes det verkligen aslångt till Sandviken. Jonna messade och skulle komma hon också. En halvtimme hann jag ligga innan det var precis igenmulet. Jag ringde till Jonna och sa "abort mission". Sen cyklade jag hem igen.

Istället ska jag städa här hemma. Det ser bedrövligt ut. Rent utav uschligt.
Ja, jag undrar vem som lagt en sand- och grushög på mitt vardagsrumsgolv.

söndag 18 juli 2010

Kinnekulle

Idag har vi varit på mitt smultronställe - Kinnekulle. Jag älskar Kinnekulle. Det är helt fantastiskt där. Jag tror att det är en kombination av att det är så vackert där och att jag har många fina minnen därifrån, sedan vi firade alla midsomrar där när jag var yngre.
Mamma fyller år i veckan som kommer så idag åkte vi dit för att äta lunchbuffé på Kinnekullegården.


Hela släkten plus minus några var med. Maten var jättegod och till min stora lycka fanns det lax i flera olika former. Jag vågade mig till och med på att äta kräftsill. Och tyckte att det var gott. Herregud. Vad är det som händer med mig?

Två av männen i mitt liv, morbror Bengt och Svenne, satt på andra sidan bordet. Den tredje, David, hade jag bredvid mig. Bra det, så jag kunde hålla koll på dom. Titta på utsikten.

Jag, aka Badaren, hade sett till att nästan alla hade badkläder med sig. Men idag var det ingen värme direkt och det blåste nästintill Vänersurf. Men Bengt sa att "har du sagt att du ska bada så får du göra det". Ord och inga visor. Vi åkte runt lite för att hitta någon badplats och kom först till Råbäcks hamn. Det fanns en jättebra trappa och allt, men där fick man inte bada.

Istället åkte vi till badplatsen vid Blomberg. Det var jag, Svenne, David, Bengt och Johan som vågade oss i. Jag och Bengt hade samma tänk, att det gäller att doppa sig fort som fan för att inte bli iknuffad eller skvätt på. Det gjorde vi bra.

När Bengt och jag var på väg upp tog jag hans hand och sa att jag hoppas att jag kommer vara lika häftig som honom när jag är 50. Att jag inte är någon badkruka som bangar eller är sist i.

Jag hade det på känn och var därför förberedd. Jag menar, det är inte första gången jag badar med detta sällskap. Och som tjej är jag lovligt byte. Rätt som det var vände sig Bengt om, tog ett grepp och kastade omkull mig.

Mamma hade köpt med sig prinsesstårtor, som vi fikade på när vi badat klart. Mysigt så.


Vår lilla utflykt skulle inte varit fulländad om vi inte åkt förbi och tittat på det otroligt vackra Råbäck. Här skulle jag vilja leva och bo.