lördag 31 augusti 2013

Det är lördag idag..

Men herre min ge, vad den här veckan har gått fort. Tiden går som bekant fort när man har roligt, och när man har mycket att göra. 

Det kändes lite annorlunda att Danne var hemma före mig igår. Jag är ju lite van vid att vara hemma på fredagar, och inte ens slutar jag tidigt. Det gör ju däremot herr P. Jag stannade dessutom och veckohandlade på vägen hem. Hur tänkte jag där? Handla på en fredagseftermiddag. Big no no! Sjukt mycket folk. Det får inte hända igen.

När jag kom hem och plockat in varorna satt jag och Danne vid köksbordet och pratade i över en timme. Det känns som vi knappt hunnit språka med varandra på hela veckan. Sen ducschade vi, gjorde oss fredagsfina, lagade tacos och åt framför en film. Eftersom det var ruggigt ute tände vi ljus, och jag blev påmind om att jag faktiskt är ett höst-fan. 

Imorse vaknade jag när Danne gick upp kl 5 för att åka och jobba. Sen kunde jag inte somna om. Typiskt. Efter någon timme gick jag upp, drack kaffe, drog på mig träningskläder och gav mig ut på en springtur. Bästa tiden sedan jag kom hem från USA! Hur gick det till liksom? 33.56. Dryga halvminuten sämre än personbästa. Det är jag nöjd med.

Nu har jag duschat, ätit frulle, dammsugit köket och tvättat köksmattan. Danne är på väg hem och han ska väl precis jämt bara duscha och byta om innan vi ska åka till Gudhem för att gå på Daniels systerdotters dop.

måndag 26 augusti 2013

Toppendag!

Jag vaknade och kände mig så himla pigg idag. Pigg och glad! Fast det är måndag liksom. Och det har hållit i sig hela dagen. Jag har haft så bra och roliga lektioner, och jag har hunnit med massor. Dagen har flutit på som ett rinnande vatten.

Efter jobbet stannade jag till i stan för att uträtta lite ärenden. Jag köpte doppresent till Daniels systerdotter, var på apoteket och handlade några saker på ICA. Och det bästa av allt var att jag sprang på Lena på torget. Jag älskar spontanmöten!

När jag kom hem tog jag in tvätten, vek den och gjorde smörgåsar och matlåda till Danne. Sen hoppade jag in i duschen och nu sitter jag i soffan och jobbar lite granna.

söndag 25 augusti 2013

Soldag

Den här dagen höll på att bli riktigt riktigt urdålig. Vi var hemma från bröllopet klockan 3 inatt och jag vaknade halv 9. Fem och en halv timmes sömn var långt ifrån vad jag behövde. Inte kunde jag somna om heller. Naturligtvis inte.

Jag åt frulle och la mig ute i solen och tänkte att jag kanske kunde somna om där. Men vad händer då? Solen går i moln! Då vart det askallt. Jag gick in, då kom solen fram, och när jag gick ut gick den i moln igen. Så höll vi på, solen och jag, tills jag fick ett utbrott och stormade upp till Daniel. Då var klockan halv 1.

Jag var så trött att jag inte orkade med mig själv. Det bara kokade i mig. Jag som hade så stora planer för den här dagen - städa, springa med Lena, jobba och hälsa på mormor. Ingenting orkade jag ta mig för. Jag bad Daniel att hjälpa mig, och eftersom jag har haffat världens bästa karl så gjorde han mig på ett jättebra humör.

Vi gick upp, lagade middag, bäddade rent i sängen, tvättade en tvätt och sen gick jag ut och la mig i solen igen. Där somnade jag och sov som en stock till halv 4. Då gick jag in och jobbade, och sen tog jag på mig träningskläder och sprang till mormor. Hon blev helt rädd och chockad när jag kom inflåsandes helt röd i ansiktet och svettig. 

Mormor var pigg, glad och pratsam. Vi grejade lite med grejer och sen sprang jag hem igen.

Medan jag duschade och gjorde mig i ordning dammsög Danne övervåningen och nu har vi ätit tacos. Söndagsmys. Det som började så dåligt visade sig bli riktigt bra.

lördag 24 augusti 2013

Tre år

Vad är det för en dag? Är det en vanlig dag? Nej, det är ingen vanlig dag, för det är tre år sen jag skadade min häl. Hurra hurra hurra!

Ja, herregudars. Det var en hemsker dag. Tänk vad det var illa ändå.


Idag är det dock ingen större fara. Men ett ärr är det i alla fall.


Igår var jag och Lena på bio och såg The Heat. Vad vi skrattade! Riktigt rolig och bra var den. Idag vakande jag alldeles för tidigt med tanke på att vi ska på bröllop och därför en sen kväll.

fredag 23 augusti 2013

TGIF

Vilken dag! Ja, vilken vecka! Jag är glad att det är fredag. Den här helgen ska jag andas och få ner pulsen. Det är mitt mål. 

Bild tagen på Miami Beach.

Idag har det gått i ett. Jag fick jogga genom korridoren för att hinna kissa. Kaffe fick jag serverat av min kollega under en lektion. Den där koppen kaffe vart min räddning kan jag säga. Phju! Tur att jag tycker att det är roligt att jobba. Annars hade det nog inte gått.

När jag kom hem gick jag direkt upp till soffan, satte på tv:n och med datorn i knät. Jag fortsatte dock att jobba, men det var mitt sätt att varva ner idag. 

Det är springdag idag och jag tänkte att det var ju tokkört då jag satt mig skönt i soffan. Men efter någon timme ryckte jag upp mig och drog på mig träningskläder och begav mig ut.

Nu har jag duschat och gjort mig i ordning. Jag och Lena ska nämligen gå på bio ikväll!

torsdag 22 augusti 2013

Hamstrar och skytteltrafik

Om man såg mig på Ica idag skulle man nog tro att jag förbereder mig för krig. Jag vet inte vad det flugit i mig. Jag har bara fått den här känslan av att jag måste hamstra. Och inte berodde det på att jag var hungrig heller, för jag köpte bara det som stod på notan. Nästan lite maniskt plockade jag kundvagnen full med matvaror. Som om jag tror att det snart ska bli ransoneringstider. Sjukt. Men sant. Nu är både kylen och frysen fylld, och jag känner mig lugn.

I tisdags kom eleverna. Det var festligt. Jag och Andreas är ett radarpar. Det kommer bli bra det här. I tisdags genomförde jag också mitt första föräldramöte. Jag har hittills lyckats undkomma dessa tillställningar på något konstigt sätt. Jag, som avskyr att prata inför folk, var lite nervös. Och vad händer när jag är nervös? Jo, jag pratar ihållande. Jag kan liksom inte sluta bala. Andreas fick la presentera sig, men inte så mycket mer än så. I en hel timme malde jag på. Ha!

Det har gått i 200 knyck de här dagarna. Det är mycket som är nytt för mig, i och med att jag bytt arbetsplats. Jag hinner knappt dricka kaffe eller gå på toa. Och eftersom jag inte har full koll på läget så sover jag som en potta skit. Somnar sent och vaknar kl fyra. Men men.. så får det väl vara ett tag tills jag ordnat upp allt.

Min morbror och min kusin har börjat tröska. De åker i skytteltrafik här ute. Och jag älskar det. Jag blir lite besviken varje gång de åker förbi utan att stanna. Men så igår kom min morbror in. Dock för att prata med Danne, men ändå. Och imorse när jag åkte till jobbet mötte jag honom och kunde vinka glatt. Det är sådana här saker som jag älskar med att bo här. Att jag får vara så nära mina kära.

Nej! Nu ska jag göra mina squats för dagen, duscha och sen jobba mig lite granna.

söndag 18 augusti 2013

Jobbsöndag

Igår var det en sådan där dag då jag hann väldigt mycket. Jag ställde klockan, gav mig ut på en springtur, duschade och åt frulle. Sen stoppade jag in två maskiner tvätt - en här hemma och en hos grannen. 

Dagens stora projekt var dock att mamma och jag tog oss an förrådet. Det behövdes rensas ur, men framförallt städas. Om det ska kunna ställas upp fler saker där var ett storstäd nödvändigt ont. Det var ett mer eller mindre heldagsprojekt, men nu är det gjort. Fasa skönt det! Detta innebär också att vi kan sätta igång att renovera nedervåningen. Mammas saker fasas ut och våra saker fasas in.

Eftersom jag kör stenhårt på varannan-dags-träning så innebär det att jag är träningsledig idag. Jag unnade mig en sovmorgon och idag hade mamma och jag bestämt att göra bananpannkakor till frukost. Väldigt gott!

När vi ätit frulle tog jag kaffekoppen och datorn och satte mig framför Nyhetsmorgon. Om det är en sak jag har lärt mig under åren så är det att alltid börja i soffan om det känns motigt att få tummen ur att jobba (eller studa för den delen). Så nu har jag suttit och jobbat hela förmiddagen och fått väldigt mycket gjort. Perfekt jobbväder är det också. Regnet smattrar mot rutan. Mysigt.


fredag 16 augusti 2013

Första arbetsveckan

Då var första arbetsveckan gjord. Eller ja, för min del var den gjord redan igår eftersom jag varit ledig idag. Jag har nämligen varit på begravning idag.

Jag måste ha förträngt känslan av trötthet man känner när man jobbar. Och då har inte ens eleverna kommit än. Min stackars hjärna har fått en chock. I onsdags när jag kom hem orkade jag knappt öppna munnen, än mindre höra på när någon pratade med mig.

Men det ska väl bättra sig när jag kommit in i det igen. Vilket, jag av erfarenhet vet, inte kommer dröja många fler dagar.

Det ska bli skönt med helg. Jag har dock hela väskan full med jobb som ska göras, men söndag får bli min jobbdag. Det är mycket att förbereda såhär i startblocken. För att fira in helgen ska jag åka till Lena och ha fredagsmys. Det ska bli balsam för själen det!

måndag 12 augusti 2013

"En dag närmare nästa sommarlov"

Nu är första arbetsdagen avklarad och då är vi "En dag närmare nästa sommarlov" som min kollega skrev som på Facebook. Ja, så kan man ju också se på saken. Det var inte min första tanke, men det är ju sant.

Jag var på jobbet klockan 10, packade sex flyttlådor med alla mina grejer, åkte till Västerby, packade upp och var klar lagom till klockan 12 då det grillades korv.


Eftermiddagen tillbringades med lekar och aktiviteter. En helt lagom lugn start. Jag är inte så bra på brännboll kan jag konstatera efter den här dagen. På vägen hem stannade jag till på Fornäng för att prata med Ullis och Mattan. Härligt och underbart att träffa dem igen! Vad jag skrattade!

Jag åkte inte raka vägen hem, utan åkte till Ananthi för att skåda deras underverk. Vilken liiiten plutta. Så söt så!

Nu får jag nog ta och sträcka ut. Klockan är ju trots allt över nio.

Morgonpromenad

Förra veckan begav jag mig ut på en morgonpromenad, den första på väldigt länge. Det fanns en gång i tiden då jag tyckte att morgonpromenader var det bästa som fanns. Jag tyckte det var ljuvligt. Men förra veckan kände jag bara att det var så sjukt tråkigt. Jag gick och gick och gick. Och när jag gått en halvtimme tänkte jag att "nu hade jag varit hemma om jag sprungit". 

Idag tänkte jag testa igen. Så himla rastlös och otålig kan jag väl inte ha blivit. Så jag ställde klockan på halv sju och gav mig ut. Svinkallt var det. 9 grader. Uschligt. Men friskt. Och soligt.


Men näe, det var lika tråkigt idag. Tanken på att springa slog mig, men sen tänkte jag att det var ett ypperligt tillfälle att träna tålamodet på.

Eftersom vi har inläsningstid nu på förmiddag, och jag läste boken när vårt flyg var försenat i Miami, så börjar jag inte förrän klockan 12. Men nu har jag duschat och ätit frulle och ska bege mig till jobbet för att flytta min arbetsplats från den ena skolan till den andra.

söndag 11 augusti 2013

Nyårsafton

Imorgon börjar ett nytt år, vilket innebär att det är nyårsafton idag! Wiiho!

Har hon tappat förståndet? tänker du. Men nej, så är det inte.

Imorgon börjar det nya läsåret, och för mig är det viktigare och större än det där nyåret alla olärare firar. Mina kalendrar sträcker sig inte från år till år, utan läsår till läsår. 

Jag ser verkligen fram emot att börja jobba. Det är jag alltid. Nog för att det är skönt att vara ledig, men det får ju finnas gränser. Jag har laddat mina batterier, fått värme och bad, grillat, druckit vin, ätit (för lite men det är väl en bra sak?) glass och umgåtts med nära och kära. Vad mer kan jag begära? Ah, jag hade velat läsa en skönlitterär bok. Men det får bli på nästa ledighet.

Jag har spenderat min sista semesterdag med att göra mest ingenting. Jag hade ställt klockan för att ge mig ut och springa, men jag var så galet trött imorse att jag inte kunde ta mig upp tio i sju. Jag tog sovmorgon och åt en lång frulle med datorn i knät framför Nyhetsmorgon. Söndagslyx.

Jag tänkte att jag skulle springa när jag smält frullen och sen tänkte jag springa när jag smält middagen. När jag smält middagen tänkte jag att "jag skiter i det". Men så har jag ju bestämt mig för att springa varannan dag och idag var det ju liksom den dagen. Så när jag skjutsat mamma till tåget talade jag allvar med mig själv och drog på mig träningskläder och gav mig ut. 

Det har regnat mer eller mindre i två dagar och det gör ju moss-vägen rätt sank.


Fifan, vad det sög i benen. Mjölksyran jag hade efter en kilometer var inte att leka med. Men det är bara bita ihop och köra.

Nu har jag således duschat, varit ute vid komposten, gjort Dannes mackor och tvättat en maskin tvätt. Dessutom har jag packat min jobbväska och lagt fram kläder för imorgon. Som jag gjort varje dag innan skolstart så länge jag kan minnas. Jag är en skol-lover.

När man känner sig sååå klantig

Igår kväll, när jag lagt mig, skulle jag kolla upp en sak i en bok. Och vad händer då? Jo, jag tappade såklart boken. Rakt på läppen. Och det var ingen lätt liten pocketbok. Nej, en stor hård jävel var det. Och satan i gatan vad ont det gjorde. Det kom tårar. 

Eftersom jag har en på-gränsen-till-obefintlig-smärttröskel tänkte jag att "det är nog ingen fara med detta. Bara bita ihop. Det går snart över. En liten fläskläpp har väl ingen dött av" Och sen ba "det smakar blooood!"

Jag rusade ut till badrummet för att syna min läpp. Jag tyckte mig se att jag hade spräckt den. Blod, tårar och en fläskläpp. Jag hann tänka "jobbar Karin natt?" för då skulle jag åkt till KSS och tvingat någon doktor att sy mig utan att behöva sitta på akuten. Men nej, hon jobbade ju dag. "Väcka mamma! Jag måste väcka mamma!"

"Herregud, nu får du väl lugna ner dig" intalade jag mig själv. Jag gick och la mig och tyckte lite synd om mig själv. Baddade min stackars läpp med ett vått papper. När det slutat blöda började det vätska. Så himla dum och klantig man känner sig.

Imorse när jag vaknade fanns där bara ett litet sår. Tur att jag inte hävde mig iväg till KSS.

lördag 10 augusti 2013

Börjar dagen med ett skrattanfall

Hahahaha! Jag kan inte sluta skratta! När jag kom ner i köket för att äta frulle berättade mamma att hon satt igång larmet. Hon visste inte att jag larmat på inatt när jag kom hem, och för att inte väcka mig när hon skulle hämta tidningen smög hon ut genom tvättstugan. Och då gick såklart larmet. Hon fick en chock när hon kom in och det tjöt så det skar i öronen. Alltså, det där ljudet är fan inte att leka med.

Securitas ringde, och det var knappt att mamma ens hörde telefonsignalerna. "Hur får jag det att sluta?!" hade mamma vrålat i telefonen. Haha, jag skrattar ihjäl mig!

Något som också är roligt i detta är att jag sovit mig igenom detta kaos. Jag kan inte begripa hur det gick till. Det är ju helt sjukt!

Som om detta inte varit nog. Hon såg att Svenne kom för att hämta sin båt, och skulle därför flytta bilen. Då var bilen borta! "Jaha, då har den blivit stulen" tänkte hon. Men eftersom Svenne messade mig igår kväll så visste jag att han skulle komma, och därför flyttade jag bilen när jag kom hem inatt. 

Åh, gud jag skrattar så tårarna rinner här! Stackars mamma. Vilken skitmorgon hon fick. Och det är mitt fel.

Annars då.. Jo, det har varit min sista lediga semestervecka. Och vad har jag gjort? Jag har grejat med smågrejer, träffat vänner, solat när solen varit framme, varit i stan några gånger, sprungit varannan dag och sen bara varit. 

Och i onsdags fick Ananthi sin bebbe! Jag blev helt förvånad när hon ringde och berättade att det blivit en tjej. Jag var så säker på att det skulle bli en pojk. Grattis grattis till dem! 

Igår var det så dags för att gå på konsert! Gyllene tider spelade i Skövde. Lena, Micke och Alicia kom hit och åt tacos innan vi drog till Skövde. "Förfest" som Lena kallade det. Det var mysigt. Väl på plats så blev jag mycket positivt överraskad. Jag trodde inte att jag tyckte att Gyllene tider var så bra som de är. För vad bra de var!


Danne åkte med sina kompisar till Falköpingstrakten efter konserten eftersom han är på svensexa idag. Så idag är det DP-fritt. Jag har egentligen inga större planer för dagen. Jag och mamma funderade på att röja lite i förrådet, men det ska tydligen bli regn så vi får se hur det blir med den saken.

måndag 5 augusti 2013

Jag och mina sinnen

Jag vet att jag har skrivit om det förut, men mina sinnen och minnen är så himla bra ihopkopplade. Det är förmodligen inget som är unikt för mig, men nu är det så att det är min blogg såatte..

Idag när jag stod i köket och lagade mat lyssnade jag på radion. Då kom den här låten:



Och tjillevippen så kastades jag tillbaka till New York. Jag och Karin stod i kassan och skulle betala i affären Strawberry när den här låten spelades. Jag sjöng med och då skällde Karin på mig.

Det är måndag idag!

Det sista jag viskade till Daniel innan vi somnade igår var att han inte fick glömma pussa mig hejdå när han åkte till jobbet imorse. Med facit i hand kanske det inte var det smartaste jag har sagt de senaste dagarna. För jag vaknade inte när hans klocka ringde, jag vaknade inte när han gick upp men självfallet vaknade jag när han kom och pussade mig. Och det gjorde ju ingenting. Jag hade ju bett om det. Men sen kunde jag inte somna om.

Jag låg och filosoferade, lyssnade på fåglarna och läste Aftonbladet i min mobil. Sen skuttade jag upp och gav mig ut på en löprunda. Det är så härlig luft på morgonen. Nästan lite höst. Väldigt mycket syre och liiite kyligt.

På min väg tillbaka hem sprang jag rakt över en peng. Mitt ute på Jula Mosse. Det tog ett par steg innan jag fattade vad jag sett. Så jag vände och plockade upp 100-lappen som låg där. Jag tänkte att det kanske var en låtsaspeng. Men så var det inte. Ja, det lönar sig att springa ibland.


När jag kom hem, duschat och ätit frulle bakade jag kladdkakemuffins. Om jag skulle få oväntat besök, eller väntat för den delen, så har jag ingenting att bjuda på.


Sen beslöt jag mig för att städa huset. I veckan som gått har jag spritt saker runt omkring mig. Som en gödselspridare ungefär. Jag vet inte varför jag har fått för mig att ha åtminstone ett klädesplagg i varje rum. Så dumt. Och inte alls likt mig. Och Danne tror tydligen att han också kan göra så, för att jag gör det. Så jag började med att plocka i ordning på alla prylar. 
Jag, mamma och katten fäller typ lika mycket. Att jag ens har något hår på mitt huvud är för mig en gåta. Igår kom Daniel med värsta hårbollen släpandes efter sin strumpa.
Det kändes gott i själen när jag städat klart. Nu är allt i sin ordning igen. Och inte ett hårstrå ligger på golvet.

Och eftersom solen sken från och till gick jag ut och la mig i solstolen för att underhålla min bränna. Viktiga saker det där. Det måste skötas. Jag blir inte så mycket brunare nu. Inte av den svenska solen i alla fall. Men att underhålla duger den till.

I eftermiddags fick jag finbesök till kaffet i form av Sara. Åh, vad roligt det var! Det var så längesen vi sågs. Vi satt ute på altanen och drack kaffe och pratade och pratade. 

Nu har den arbetande kommit hem. Han satte sig direkt på gräsklipparen, så jag kan väl vara älskvärd och göra hans smörgåsar till imorgon. Ah, det kan jag faktiskt.

söndag 4 augusti 2013

Semesteravslutning

Jag vet inte vem som tycker att det värst att Daniel ska börja jobba imorgon - han eller jag. Jag tror nog att det är jag. Fy, vad tråkigt att han inte kommer att vara hemma imorgon. Det är nästan så jag känner att jag skulle vilja börja jobba imorgon jag med.

Mamma har åkt till Göteborg idag, eftersom hennes semester också är slut imorgon. Innan vi lämnade av henne på tåget åkte vi till Bäcken för en semesteravslutningsfika. Det var mysigt.

Sen åkte Danne och jag och handlade lite. Nu har vi ätit tacos och tittat på film. Baksmällan 3. Jag skrattade så saliven sprutade ut ur min mun likt ett duschmunstycke. Ja jävlar.

Nej, nu ska jag diska lite innan jag viker in klövarna för idag. Jag har gjort Dannes matlåda och mackor. Ah, jag är redo för hans arbetsdag imorgon.

fredag 2 augusti 2013

Firande av Karin-dagen

Vilken fantastisk dag det har varit! När jag låg ute och solade i förmiddags vart jag så varm att jag ville gå och bada. I samma stund som jag frågade mamma om hon ville med så messade Ananthi och undrade om jag ville komma och bada med henne. Mamma slapp därför och jag packade strandväskan och brände in till Ekudden. Där blev det sol, bad, mycket prat och skratt, melon och nötter.

Halv fyra fick jag åka hem för att hinna äta och duscha innan vi skulle åka bort.

Som sagt så är har Karin och Kajsa namnsdag idag. Förr, när morfar levde, firade vi alltid denna dag eftersom både mormor, mamma och Karin heter Karin. Mormor och morfar, vår familj och min morbrors familj åkte på utflykt. Vi åkte ofta till Wassbacken där morfar bjöd oss alla på fika. Det har varit lite si och så med firandet de senaste åren, men idag har vi på initiativ av mormor, åter firat.

Vi åkte till Wassbacken där mormor bjöd på fika och sen spelade majoriteten av oss vi minigolf.







Härligt kort på mamma och mormor tycker jag! Lika som bär. 

Jag var urusel på minigolf idag. Kan eventuellt till och med vara så att jag var sämst. Tur att jag inte är en dålig förlorare.

Karin-dagen idag

Det är ju  som så, att det bara är att kasta sig upp i springdojjorna igen fast det gått dåligt sist. Jag har gjort det förut och idag har jag gjort det igen. Jag ställde klockan på 6:50 och tänkte att jag kunde passa på att försöka vända rätt dygnet. Mer sovande än vaken stapplade jag ner, hinkade två koppar kaffe och gav mig ut på mossen på min springtur.

Jag kan välja på att se det så här:
  • jag sprang två minuter sämre än innan jag åkte på semester
  • jag sprang tre minuter bättre än i förrgår
Jag väljer såklart det senaste. Nu har jag duschat och ätit frulle. Jag kokar fortfarande av värme, men när jag svalnat av lite ska jag gå ut i solen.

Idag är det den andra augusti och vilka har namnsdag? Jo, syster, mormor och mamma. Grattis grattis till dem! Och till alla andra som heter Karin och Kajsa!

torsdag 1 augusti 2013

1 augusti

Jag får ingen ordning på det här med tidsomställningen. Jag får kämpa för allt jag gör. Tvinga mig själv att göra saker. Som att tvätta all tvätt från semestern. Jättejobbigt? Egentligen inte.

Igår var det nog som värst. Hua mig, vad trött jag var, fast jag sovit ordentligt. Jag vaknade inte på hela dagen, utan gick omkring här som en jag-vet-inte-vad. Det är bara bita ihop.

Framåt sen eftermiddag blev jag så trött på att vara trött så jag gick ut och hjälpte Danne att klyva ved. Sen tvingade jag mig ut på en springtur som visade sig bli en lunktur. Herrejävlar, vad tungt det var. Första kilometern gick som en dans och jag tänkte att "två veckors uppehåll kanske inte har gjort så mycket skada ändå". Tji, fick jag kan jag säga. 

Jag kom i alla fall hem igen. Dock på en fem minuters sämre tid. Jag tröstade mig med att:


Idag vaknade jag klockan 6 och kunde inte somna om. Solen skiner och vad tycker jag om det? Bikini på och Anna ut.