Att boa

Redan när Sixten var liten bebis sa jag att när/om jag får nästa barn så ska, det som mamma och pappa hade som finrum bli ett vardagsrum med en braskamin. Och nu när det är en fjärde familjemedlem på gång var det dags att göra slag i saken.

Jag började redan i somras när Sixten var borta på semester en hel vecka med sin pappa. Jag och Jesper brukar ju passa på att åka utomlands när Sixten är borta, men i år är det ju inte så lämpligt att resa. Så för att ha något att sysselsätta mig med började jag med att måla alla golvlister och fönsterbrädor, måla elementen och måla fönstren. 

Förra lördagen var mamma och Johanna hemma och hjälpte mig att tapetsera renoveringstapet. Och nu i helgen har jag målat och målat och målat som en tok. Jag ville passa på att måla när Sixten var hos sin pappa, och ville dessutom ha lite marginal till att braskaminen ska installeras nästa vecka.

Det är närmare 50 kvadratmeter vägg som målats i tre lager, så det har tagit sin lilla tid. Men jag var klar i söndags vid lunchtid, så jag tycker att jag hade god marginal ändå.

Jag har fått kämpa lite för den rosa väggen. Men när Jesper googlat runt lite och sett att det visst kan vara fint, så fick jag min vilja igenom. Det blir nog bra när det väl är klart. Nu är det braskamin och taket kvar. Och sen ska alla lister upp och möbler in.

Jag håller också på att samla in offerter på badrumsrenovering. Det finns tyvärr inte så mycket jag kan göra med badrumsrenoveringen, mer än att måla fönstret och fönsterbrädan. 

När badrummet är gjort har sånär som hela huset blivit genomrenoverat. Det är bara gästrummet, toaletten på nedervåningen och tvättstugan kvar. Men det är inget bråttom med det känner jag.

I en härlig vardag

Ja, det är härligt med lov. Det tycker jag verkligen. Men jag tycker att det är minst lika härligt med att vara tillbaka i vardagen. Jag älskar mina rutiner, och jag tycker om att få längta till helgen. Extra mycket längtar jag till helgen när Sixten är hos oss. Då är fredagsmyset så himla viktigt.

Jag trivs jättebra på mitt nya jobb och jag känner att det är roligt att gå till jobbet. Det var längesen jag kände det. Som alltid när man kommer till en ny arbetsplats är det mycket nytt att lära sig, men som skönt är var jag redan bekant med flera av mina nya kollegor. 

Sixten åker bussen varje morgon, och jag sitter i bilen och läser tidningen tills han blivit upphämtad. Jag måste dock ha rutan nedvevad så han kan fråga mig lite för många gånger om bussen kommer snart. Min lilla gullunge. Så stor och så liten på samma gång.

Som om det inte vore nog med nytt jobb, så är vi i renoveringstagen. Det är ju alltid roligt. När det blivit klart. Det mamma och pappa hade som finrum ska nu bli ett vardagsrum. Vi har ju haft det som vardagsrum ett bra tag, men nu ska det tapetseras, målas och installeras en braskamin. Efterföljande projekt är badrummet, men där kan vi inte lyfta många fingrar själva. 

Allt bara flyter på och veckorna går så himla snabbt. Jag håller ihärdigt i mitt springande, fastän det börjar bli ganska tungt nu. Tre gånger i veckan ställer jag klockan och springer innan jobbet. Det är något speciellt med att springa så tidigt på morgonen och möta solen när den går upp. Nu är det dock helt mörkt ute klockan 5, och inte ens när jag kommit ur duschen har det ljusnat. Men fram till förra veckan fick jag beskåda några fina skoluppgångar.