Äkta människor

I söndags råkade jag av en händelse titta på Äkta människor - en serie som går på Svt1. Det sjuka var att jag blev helt fast. Hur mycket jag än försökte, så kunde jag inte sluta titta.

Det visade sig, efter lite efterforskning, att jag sett den tredje delen. De första två finns att beskåda på Svtplay.

Så efter att ha suttit och pluggat inför min kommande tenta hela kvällen bäddade jag ner mig i sängen för att titta på det första avsnittet.


Guud, så bra och spännande och läskigt det är!

Ändrade planer

I fredags bokade vi biljetter till bion till såsom ikväll. Jag vill så hemskt gärna se Hamilton. Men nu är det så olyckligt att herr P gått och blivit sjukers. Jag sa till honom att inte åka och jobba hela natten när han var krasslig redan i fredags. Men hepp. Här hostas och snoras det för fullt. Jag går och håller andan för att inte bli smittad. Herregud, jag ska åka till Egypten om två veckor.

Istället för bio har vi bäddat ner oss i soffan och äter glass. Inte helt fel det heller.

Söndag

Jag hade tänkt att gå en morgonpromenad imorse, men min träningsvärk och det gråtjocka vädret fick mig att vilja duscha varmt och länge. Så det gjorde jag. Sen åt jag en lång god frukost framför Nyhetsmorgon. En bra start på dagen.

Efter att ha bakat både hårt och mjukt bröd satte jag mig för att jobba. Daniel jobbade inatt och kom hem typ klockan 5 imorse, så jag passade på att greja medan han sov.

Jag satte mig och lyssnade igenom texterna inför det muntliga nationella provet i svenska. Jag fick då se att Alex Schulman har med två texter, vilket jag twittrade om. Och då svarade han. Jag blev helt till mig.

Hela veckan har jag längtat ut. Jag gör ju det titt som tätt. Jag sitter inne hela dagarna och när jag nått en viss gräns känner jag mig instängd och vill gå ut och få frisk luft. När det grå bytts ut mot solsken nu i eftermiddag gav jag mig ut på en liten frisk promenad. Det var härligt att få fylla lungorna med friskt syre. Boosta för den nya arbetsveckan.

Jag gick ner till hamnen och kom att tänka på när jag och Lena satt där i somras och åt glass.

Tänk vilken skillnad. Men nu har det ju vänt och går åt rätt håll. Snart sitter vi där igen. Och äter glass med choklad- och marsipansmak.

Jobbdag

Igår innan jag somnade tänkte jag på att jag inte har något planerat den här helgen. Sååå himla skönt. Och troligtvis precis vad jag behöver. Jag har inga måsten. Inga tider som måste passas. Jag kan jobba lite när jag känner för det, och fixidona lite när jag känner för det.

Jag var och körde ett dubbelpass på gymmet imorse. När jag kom hem dog jag lite. Helt slut vart jag. Daniel trodde att jag var sur, för jag orkade inte ens prata. Men efter lite hallon och yoghurt vart det bättre. Sen satte jag mig för att jobba lite granna. Lite granna visade sig bli ganska mycket.

Man skulle kunna säga att jag jobbat mest hela dagen. Men det har inte känts tråkigt för det. Jag har rättat och bedömt och jobbat undan en hel del. Daniel har suttit vid en dator mitt emot och grejat med kvitton och dylikt inför skattningen av hans husförsäljning.

Jag jobbade och jobbade. Rättade och rättade. Tillslut blev vi så hungriga så jag fick tvinga mig att avsluta så vi kunde åka och handla.

Hemma satte vi in kotletterna i ugnen. Där skulle de vara i 90 minuter och då passade vi på att vila lite. Namnam. Sova middag är göttans.

Nu har vi ätit och sitter i soffan och tittar på tv. Jag surfar samtidigt runt lite, medan Daniel sitter och rullar mitt hår runt sitt finger. Mysigt. Bra dag. Och det bästa av allt - det är en dag kvar på helgen.

Mina rutiner och jag

På min väg till gymmet igår stoppade jag in nosen på Ströget där Lena och Sara satt och surplade kaffe. Efter en stund kröp det fram att Lena redovisat för Sara hur hela min fredagseftermiddag skulle te sig, eftersom Lena känner till alla mina rutiner i detalj.

På vägen hem från jobbet handlar jag mat. När jag kommer hem byter jag om och går till gymmet. Sen kommer jag hem och duschar och ilar ner till tvättstugan. Därefter bäddar jag rent i sängen och städar lägenheten. Kvällen tillbringas i soffan med tacos och Danielmys.

Exakt så såg min gårdagseftermiddag ut. Med undantag att Daniel var jourledig så att bäddning, städning och tvättning gick dubbelt så fort eftersom vi var två. Därmed fick vi tid över, och gick ner på stan och kikade i affärer.

Sara berättade att hon minsann känner till min lördagsrutin - att jag går till gymmet på morgonen. Och även denna rutin har jag hållit mig till idag.

Ääälskar mina rutiner. Men hatar när något gör att de rubbas, om det inte är jag själv som väljer att rubba dem. Om jag har en släng av autism? Jovars. Jag har väl blivit smittad.

Ljuvlig i sinnet

Jag har haft en så bra dag idag. Jag var helt död när jag kom hem igår. Jag ville bara lipa, men det gjorde jag inte. Daniel var lika trött han, så vi satt här med varsin dator. Jag jobbade som en tok hela kvällen och stöp i sängen. Men jag var så trött att jag inte kunde somna. Men sen så. Sov som en stock. Hela natten. Och somnade om när Daniel gått upp och åkt till jobbet. Därmed vaknade jag och kände mig pigg, utvilad och på ett synnerligen gott humör.

Mitt goda humör har hållit i sig hela dagen. Det har varit en ljuvlig dag. Jag har fått jättemycket gjort och haft ett bra utvecklingssamtal. När jag kom hem sent omsider gick jag till gymmet och tränade så svetten sprutade.

Nu har jag slagit ner röven i soffan. Två läxförhör ska göras innan dagen är slut. Ena ögat på datorn och den andra på Once upon a time.

Nedförsbacke från här

Och NU har jag kommit till nedförsbacken mot helgen. Det är hutlöst vad veckorna vrålar iväg. Det är skönt det. Det innebär att det snart är sommarlov och att jag har klarat ett läsår då jag jobbat 90% samtidigt som jag läst 50%. Men man ska inte ropa hej. Än är vi inte där.

Jag har som mål, när det gäller mina studier, att jag ska nå godkänt med minsta möjliga marginal. Det innebär att jag försöker att inte lägga ner hela min själ i de inlämningsuppgifter och examinationer vi har. Men såhär långt har jag inte lyckats så bra. Resultatet av hemtentan jag satt med i julas:

Detta är andra (av tre) kursen jag får högsta betyg i.

Hepp. Nu måste jag sova mig. Utvecklingssamtal imorgon. Det är bara bita ihop och köra.

Funderingar vid granen

Jag har tillbringat eftermiddagen hos mamma. Huvudsyftet var att plocka ner julgranen. Mamma är inte så mycket för julen, så vill jag ha en gran så får jag vara så rar och plocka upp den själv. Och det innebär givetvis att jag även får ansvara för att den tas bort. Eller det kanske är så att mamma egentligen innerst inne verkligen jättegärna vill ha en gran, men utnyttjar det faktum att hon vet att jag aldrig skulle fira jul utan en. Det vore ju smart av henne.

Jag vet inte varför, men jag tycker att det är oerhört vemodigt att plocka ner julgranen. Kanske för att det är så hjärtans roligt att ta fram den. Alla förväntningar och allt pirr i magen för vad som komma skall.

Medan jag paketerade alla kulor, kristyrer och glitter tänkte jag på vad jag ser fram emot härnäst. Lenas bebbe och resan till Egypten. Och sen är jag mycket spänd och förväntansfull på det här året. Vad ska det bli med allt? Ja, det undrar jag så.

Arla söndag

Jag har vant mig av vid att gå och lägga mig ensam. Det är lite motigt att göra det, så att säga. Det går bättre när jag vet att Daniel i alla fall kommer under natten. Som när han jobbar som vakt. Men igår visste jag att han inte skulle komma infarandes, då han sover i Falköping med omnejd. Räddningen är ju tv:n i sovrummet. Bra sällskap.

Jag sov med flertalet avbrott i nio timmar och får väl vara mer än nöjd över detta. Väcktes av plogbilen och gick upp och bakade två limpor bröd och en rabarberpaj med mandelmassatäcke. Jag har nämligen fikat till a-laget imorgon, och får sådan prestationsångest när jag vet att vi ska få handledning av en psykolog under fikat. Jag tror givetvis att denna psykolog gör värsta psykologutredningen på mig beroende på fikat jag bjuder på. Sjuka tanke i min lilla hjärna. Herregud. Jag hoppas att han inte på något vis skulle råka klicka sig hit och läsa detta. Då skulle han med säkerhet göra en utredning på mig. Aja. Det kanske skulle behövas.

När jag bakat klart och diskat åt jag frulle framför Nyhetsmorgon. Bra och produktiv morgon. Nu ska jag jobba lite innan jag ska gå och fika med Ananthi. Sen ska jag åka till mamma.

Lördagens

Åh maj gaaad, vilken träningsvärk min kropp kommer besitta imorgon. Jag känner det redan nu. Göttans. Frågan är om jag kommer att ta mig ur sängen. Morgondagens bekymmer. Jag körde ett dubbelpass imorse. Ananthi hade powern och det är alltid roligt att gå på hennes pass. Vi tittar på varandra och fnissar åt hur överjävligt tungt det är. Ibland räcker jag ut tungan åt henne eller pekar finger. Och så ler vi lite. Träning när den är som roligast.

Efter gymmet fick jag skynda mig hem för att duscha och göra mig i ordning för att sen gå på ner på stan och fika med Jonna, Lena och Sara. Underbara och fantastiska vänner jag har. Jag säger det igen, jag har sagt det förut. Vi kommer bli portade från Ströget som vi håller låda. Våra asgarv fick hela fiket att tystna och titta på oss. Och då diskuterade vi bara ord som vi komponerat på Wordfeud. Ja herregudars.

Eftermiddagen har jag spenderat med Daniel. Vi har lagat indisk mat, sovit middag och fikat. Sen fick han åka och jobba då han har jour.

Kvällen har jag således ägnat åt att ha egentid med mig själv. Mycket välbehövligt. Jag har jobbat mig såklart. Men nu ska jag snart krypa ner under täcket. Jag behöver ha sömn.

Vadan denna blåhet?

Det hände något konstigt med mig natten till onsdagen. Jag vaknade och kände mig sorgsen. Tänkte att jag kanske drömt något, och så kan det ju ha varit utan att jag minns vad. Tänkte även att det skulle gå över. Men hela dagen gick och jag märkte ingen bättring. När jag kom hem från föreläsningen burrade jag in mig i Daniels famn och sa att "jag är inne i en depression". Det är jag naturligtvis inte. Jag kan inte tro att jag är den som skulle upptäcka det. Jag känner mig fet och ful, fast jag inte vägt såhär lite sen jag gick på gymnasiet.

Tänkte att det skulle kännas bättre som igår. Men det satt i. Min sorgsenhet. Och gör det ännu. Det är en konstig känsla jag går omkring med. Jag känner mig apatisk. Det är så märkligt. Men jag tänker att så länge jag gör det jag ska, så är det ingen fara på taket. Jag är produktiv, får saker ur händerna, tränar, äter, sköter min hygien. Ja, jag till och med rakar benen dagligdags och smörjer allt som smörjas kan. Idag har jag handlat mat, bäddat rent i sängen, städat och tvättar.

Däremot sover jag som en potta skit. Vilket är konstigt. För jag känner mig inte ens stressad. Jag ligger bra till när det gäller både skola och jobb. Så vad är det för fel? Vadan denna sorgsenhet?

Aja, det blir nog väl. Jag får åka hem till Jula i helgen. Där läker alla sår. Men först är det fredagsmys som gäller. I mitt rena fina hem. Vårt! Jag menar vårt rena fina hem. Herregud.

Hurra!

Informationsmötet som skulle varit ikväll vart flyttat till nästa vecka. Helt plötsligt hade jag en kväll fri som jag inte räknat med. Och till på köpet är jag jobbänka då Daniel jobbar ikväll och sover borta. Så när jag kommit hem åkte jag och firade Lena.

För idag är ingen vanlig dag. Det är Lenas födelsedag!

Men nu är jag åter hemma och ska jobba mig. Ingen vila ingen ro.

Vecka 3

Idag börjar en ganska hektisk vecka:

Måndag: jobbar till 17
Tisdag: 18-20 är det info om våra arbetstider
Onsdag är det föreläsning
Torsdag är det information om nya dataprogram som kommunen ska köpa in kl 15-17

Fyra sena dagar. Fifan. Sen ska jag hinna med att träna, göra allt jobb som ska göras och läsa litteratur till min kurs. Det som driver mig nu är vetskapen om att solen väntar om fyra veckor.

Bra söndag

Vilken bra och produktiv dag jag har haft. Jag har fått väldigt mycket gjort rent jobbmässigt och ligger ganska bra i fas. Sen vet jag att det kommer kännas kaotiskt igen imorgon när jag sätter foten innanför porten på skolan, och jag får tusen nya saker att bita i.

Jag har också gjort korvstroganoff för första gången i mitt liv. Jag har varit sugen på det i fler veckor, men jag tycker bara om mammas. Efter efter ett snabbt samtal hem kunde jag dock göra en egen sats. Det var mumma. Nästan lika god som mammas, men inte riktigt.

När maten smält drog drog vi på oss träningskläderna och gav oss ut på en löptur. Det var härligt och friskt. Synd bara att jag har så vidrigt fula kläder på mig. Skilsmässan liksom ligger i luften. Tycker jag alltså. Daniel säger att jag bara ser lite rolig ut. Reflexväst är hett.

Efter den obligatoriska duschen åkte vi till mamma en sväng.

Nu ligger jag här i sängen och surfar runt samtidigt som jag tittar på TV. Daniel tittar på handbollen i vardagsrummet. Det här med två apparater är ju toppen!

Nej, nu ska jag göra mig klar för sängen. En hektisk vecka väntar.

Söndag

Jaha. Jag klämde 11 timmars sömn inatt. Vad är det om eller? Jag vaknade med ont i halsen, så kanske försökte min kropp sova sig frisk. Jag fick i alla fall hjärtsnurp när jag fick se att klockan var närmare 10 när jag slog upp de blå gluggarna, och gick upp och gjorde frulle till både mig och Daniel. Sen gick jag tillbaka till sängen och kröp ner under täcket och åt frukosten där.

Nu har jag suttit och tokjobbat i tre timmar. Men nu ska jag ta en liten paus här.

Lördagsutflykt

I måndags skickade jag ett sms till Daniel och frågade om vi inte kunde planera något roligt i helgen. Jag tänkte utifall att vecka skulle bli kämpig eller rent utav skit. Med facit i hand har det varit en väldigt väldigt bra vecka. Kanske just därför kände jag att jag kunde unna mig en dag utan måsten.

Vi styrde vår kosa mot Lidköping. Precis som sist. Man kan säga att denna dagen har gått i framtidsdrömmarnas tecken. Vi började med att titta på husbilar. Jag hoppade ut och in i princip alla bilar som stod uppställda, så pass att jag fick ont i högra knät.

Sen åkte vi och tittade på båtar. Där och då tyckte herr P att det kanske vore bättre att köpa en fräsig båt än en husbil. Jag var inte sen att hålla med.

Vi kände oss lite kulturella mitt i allt drömmande och åkte till Vänermuseet. Vi gjorde det bra och köpte till och med ett årskort där. Nu kan vi åka dit hur många gånger som helst hela året. Ja herregud, så det kan gå.

Vi vart fikasugna och gick till ett mysigt konditori och åt en prinsessbakelse. Slutligen stannade vi till på Hem Companiet. Jag hittade en jättefin lila skål, men lät den trots mycket vånda stå kvar. Jag ska spara mina stålar. Men när en likadan skål fanns som andrahandssortering för halva priset kunde jag inte låta bli.

Trots att det skulle bli en dag utan jobb, så kunde jag inte låta bli att sätta mig en stund och göra ett läxförhör medan kotletterna gojsade sig i ugnen. Asgod mat har vi nu ätit framför den sista delen av Hinsehäxan.

Dagen efter Tjugonde Knut

Första fredagen efter lovet igår, och jag återinförde fredagsrutinen. Jag handlade mat, gick och tränade, bäddade ur sängen och började städa. När herr P kom hem hjälpte han till att slutföra mina påbörjade projekt. Sen åt vi tacos. Precis som det ska vara. Dock inget godis! Herre min ge, vad bra jag var! Att jag kunde motstå.

Det är fantastiskt att vakna upp i ett rent hem där våren har flyttat in och solen skiner.

Jag har haft en soft morgon här. Legat kvar i sängen och dragit mig, duschat och ätit ägg-frukost framför Nyhetsmorgon. Nu håller Daniel på att göra sig klart. Vi ska ut och åka lite.

Dagen före Tjugonde Knut

Och nu satte jag mig ner för första gången sedan jag kom hem. Ho ho, ja ja. Jag känner mig trött i både kropp och knopp efter dessa första arbetsdagar och bra med träning.

Jag har sedan typ en vecka tillbaka velat städa ut julen och ta fram mina fina nya ljusstakar, mina nya fina kuddar som mamma sytt och köpa årets första tulpaner. Men den andra personen i detta hushåll sa till mig, när jag stod i startgroparna i helgen som gick, att julen minsann skulle vara kvar till Tjugonde Knut "för då dansas julen ut". Aja.. något kan han väl få bestämma tänkte jag.

Men idag tjuvstartade jag lite. Jag tänkte bara plocka bort det lätta; några ljusstakar, julstrumpan och garntomtarna. Detta var jag i färd med när herr P kom hem, och helt plötsligt hade vi städat bort i princip allt som hör julen till. Däremot har jag inte vårpyntat. Så för tillfället ser lägenheten något urblåst ut. Imorgon fortsätter jag.

Nu ska jag titta på Sveriges Mästerkock. Kämpa för att hålla ögonen öppna måste jag. Verkligen.

Tisdag

Första dagen efter lovet med elever är nu avklarad. Man kan säga att det var fullt ös, då det är dessa helvetes-tisdagar med 8 lektioner. Det gick fint och jag märkte på min tålamod att det varit lov. Det märktes även på eleverna som vänt på dygnet och var allmänt uppåt väggarna. Jag är skapligt trött i huvudet, måste jag erkänna.

Det ska bli skönt med en löptur, så jag kan rensa huvudet. Jag undrar bara hur det ska gå med denna fantastiska träningsvärk jag har. Jag får ta det lite lugnt. Man kan ju ändå inte tokspringa i detta väglag. Man kan ju halka och fläka sig.

Jag inväntar herr P, som ska med ut och springa. Jag har inte träffat honom sen igår morse. Det är inte så att jag inte klarar att vara utan honom i 36 timmar, jag blir inte självmordsbenägen eller något liknande, men det är rätt gött att ha honom här ändå.

Medan jag väntar har jag nu bakat bröd. Kanske hinner jag öppna min jobbväska också. Blää. Men jag gört!

Skrattdag

Jag gick hela förra veckan och längtade till jobbet. Egentligen inte till jobbet i sig, utan till mina arbetskamrater. Vi har så roligt ihop; Ullis, Mathilda och jag. Jag har verkligen saknat dem. Därför var det med ganska lätta steg ändå som jag studsade in på skolan imorse. Och det började med en gång - våra skrattanfall, och har sedan hållit på hela dagen lång.

Tack och lov att eleverna inte kommer förrän imorgon. För på grund av allt skrattande sitter jag här nu och har en oplanerad lektion imorgon. Men det var det helt klart värt. Jag hinner planera den nu innan jag drar till gymmet.

Jag är dessutom jobbänka ikväll då herr P jobbar och därför sover på annan ort. Det är underbart att vara ensam. När man väljer det själv. Vilket jag inte har gjort vid detta tillfälle. Men men.. Jag reder mig nog ändå.

Men herregud, jag måste ju jobba mig nu!

Over and out.

Sista dagen

Sista dagen på den här ledigheten. Jag undrar sa flundra vart den har tagit vägen. Det spelar ju egentligen ingen roll, för imorgon är det på't igen.

Jag vaknade upp till ett vitt landskap idag. Härligt med snö! När jag kom hem från fikan med Ananthi ställde jag mig och bakade upp pepparkaksdegen jag köpte i början av december. Det var nära utgångsdatum och snön inspirerade mig.

Sen gjorde vi Snickers efter ett utsökt recept från Jonna.

Jobbångesten har krupit sig på, men som Daniel sa: Det är bara en dag. Sen är du hemma igen.

Gårdagens och dagens

I våras fick jag och Lena ett infall och bjöd våra karlslokar på en trerätters middag. Sen har vi väntat och väntat på att bli tillbakabjudna. Och bättre sent än aldrig, så var det dags igår.

Det har varit ett himla hyschpysch och hemliga samtal dem emellan. Jag och Lena var helt ovetande om menyn till det att den stod på bordet. Vi bjöds på smörstekta kantareller med curry till förrätt, fläskfilé med champinjonsås och pressad potatis till huvudrätt och marängsviss till dessert.

Så duktiga de var. För så gott det var. Vi spelade spel och hade en väldigt trevlig och rolig kväll tillsammans.

Man skulle nästan kunna säga att vi rullade hem. Därför kändes det mycket skönt att gå upp och gå till gymmet imorse. Jag passade på, nu när jag har tid, att köra ett dubbelt pass.

När jag duschat och snabbätit frulle mötte jag upp Jonna och Lena för en kaffe på Ströget. Där bjöds det på många härliga skratt som borde ha stört resten av besökarna på fiket. Det är underbart att få skratta av sig.

Efter en något kylig promenad åt jag och Daniel en liten plätt-lunch. Resten av eftermiddagen har spenderats i sängen. Jag har sovit, och Daniel läst en bok. Efter två nätter i rad med 6 timmars sömn kände jag mig lite trötters.

Men nu ska vi snart skutta upp här. Det vankas tacos. Fantastisk lördag!

Granhuggardagen

Jag hade planerat den här dagen så bra. Jag skulle gå upp och träna, åka till mamma och sen middag hos Lena. Jag skulle vara pigg och utvilad. Men jag fick inse att dessa planer gått i stöpet när jag fortfarande inte somnat klockan 3 i natt. 6 timmars sömn. Inte okej.

Jag sket i att träna utan satte på min bicicleta och cyklade ut till mamma. Det var soligt och kyligt och precis vad jag behövde för att vakna till. Jag vart så svettig så jag fick duscha när jag kom hem till mamma. Men det var en skön start på dagen.

Under all denna hårda vind har en gran gått och blåst ner i trädgården och tagit med sig en panna på lekstugan. Idag skulle Svenne såga itu denna, och jag och mamma assisterade honom genom att bära bort grenarna.

En skön dag att vistas ute i. Och jag fick världens skrattanfall när Svenne ställde sig och stretchade en björk som kommit i kläm. Min lillebror. Så rolig är han.

Nu sitter jag här och bör äta något litet innan jag tar mig tillbaka till stan.

En hel natt

Inatt sov jag en hel natt för andra gången sedan i somras. Jag har alltså inte varit uppe och kissat en enda gång. Inte heller har jag hört Daniel prata, om han nu gjort det. Helt sjukt. En hel natt. Så skööönt!

Nu har jag varit på gymmet, duschat och ätit frukost. Och vad ska jag göra nu? La la la.. Sätta på bra musik och göra ett röj här hemma. Ja. Så får det vara och så får det bli. Om en stund.

Ledig

Under dessa två ledig veckor har jag skrivit en hemtenta på sju sidor, rättat och bedömt alla elevarbeten som låg i väskan samt planerat och gjort material till inte mindre än fyra arbetsområden. Därför skulle jag inte vilja säga att jag varit ledig, vilket folk i min omgivning upprepade gånger sagt och trott.

Men nu. Nu! Nu är jag klar och jag ledig. I fyra dagar har jag inget som jag ska göra i arbets- eller pluggväg. Så himla skönt. Men.. vad ska jag nu göra?

Färdig!

Nu blev jag precis klar med hemtentan. Som vanligt ska den få ligga och götta till sig lite innan jag läser igenom och skickar in. Den ska inte vara inne förrän nästa onsdag så det finns gott om tid till detta.

Jag har även börjat plocka bort julen lite smått här. Jag har blivit förbjuden att göra det innan Tjugondedag jul, men jag har tjuvstartat ändå. När katten är på jobbet, så att säga. Jag har börjat ge upp min förhoppning om snö, så nu vill jag ha sommar på stört. Allt eller inget, och de där tomtarna stirrar på mig.

Näe, om jag skulle ta och bedöma några arbeten innan Persson kommer hem.. Fy fukk. Bara fyra dagar innan det drar igång igen.

Onsdag

Igår var en dag då jag bara var hemma i korta stunder och rände ute mest hela tiden. Jag började dagen med att följa med mormor till sjukhuset. Jag får passa på att bidra nu när jag är ledig. När jag jobbar kan jag aldrig följa med.

Dagen fortsatte med nya naglar, ärenden på stan, lunch med mamma, sjukhusbesök för min egen del, fika hos Lena Spena och dagen avslutades med årets första riktiga skrattanfall. Jävlar vad jag kan skratta ibland. Jag skrattade så jag fick ont bakom öronen och var tvungen att tryckutjämna.

Nu har jag ätit frulle och ska kasta mig på cykeln för att åka och göra en muntlig redovisning. Hamen. Så får det vara och så får det bli.

Måndag

Igår hade vi en alldeles förträfflig dag. Vi gjorde inte många knop. Jag tänkte att jag minsann skulle passa på att jobba undan lite och skriva på min så-när-som-klara hemtenta, eftersom Daniel jobbat till klockan 6 och ändå skulle sova bort halva dagen. Men det vart inget med den saken. Jag satt och sirrade mig blind på dataskärmen. Totalt oproduktiv. Det är så vissa dagar, och då är det inget att göra åt den saken.

Istället fixidonade jag lite i det tysta, åkte och handlade och så där. Sen tyckte jag att det var alldeles förfärligt ensamt och fick upp herrn från sängen till soffan. Och där skulle man kunna säga att vi spenderade i stort sett hela dagen.

Vi utnyttjade den nya datorn och mina fina HDMI-sladd och tittade på Misterioso på SVT Play. Den var bra och jag kände mig sorgsen när det tog slut. En serie i två delar är alldeles för kort för mig. Jag ville ha mer.

Istället gick vi på en film som jag hyrde härom dagen. Black swan. Jag ertappade Persson med att sova, och med facit i hand var väl det lika bra. Den var lite psyklig, och gudars vet vad han hade levt inatt om han sett hela filmen.

"What the fuck?!" tänkte jag ändå när jag vaknade av att Daniel började klä sig imorse. Men det visade sig att hans klocka inte ringt och att han försovit sig. Jag var dock uppe och påklädd före honom och innan någon av oss visste ordet av stod jag i köket och bredde smörgåsar som den goda flickvän jag är.

Eftersom jag ändå var uppe och hoppade var det lika bra för mig att äta frulle jag med. Men jag återgick till sängen och sov till klockan 8. Till skillnad från igår har jag fått jättemycket gjort. Nu ska jag snart åka med mormor till tandläkaren. Hej vad det går!

Gårdagens

Vi möttes av machaller när vi rullade in på uppfarten till Daniels föräldrar igår. Så fint och nyårsaftoningt. Vi bjöds på god middag och många skratt. Jag skrattade så jag fick ont i magen. Ett härligt avslut på året.

Vi vart inte så sena eftersom Daniel skulle jobba. Jag tog bussen från Skövde och var hemma en timme innan tolvslaget. Jag tillhör som bekant en av dem som inte tycker att nyår är något att fira, så jag gick och la mig och är således pigg och glad idag.