Kalas nummer två

Jag började inte dagen med en morgonpromenad som traditionen egentligen säger. Jag kände att jag inte hann det. Istället snörde jag på mig löparskorna och gav mig ut på en springtur. Utan frulle i magen. Men det gick bra, om än lite tyngre.

När jag duschat och vi ätit frulle stod det städning och dukning på schemat eftersom det var dags för Sixtens andra födelsedagskalas. Daniels föräldrar, systrar och mormor kom hit och skämde bort Sixten med många och stora paket. Han var helt till sig, det lilla barnet.

Vi åt smörgåstårta och fikade kakor och prinsesstårta.

Nu har jag städat undan kalaset sånär som på ballongerna. Jag kan leva med att det sitter kvar någon dag till.

Två veckors och två år

Det har varit två händelserika och smått intensiva veckor. Lagom till att Sixten repat sig från sin magsjuka trillade han från högre höjder i köket. Behöver jag säga mer än så? Priset till världens sämsta förälder går till mig. Tackar och bockar. Inte. 

Sixten fick sitt livs första tillika sitt förhoppningsvis störta bula. Jag tänkte först att han måste brutit nacken. Sen att tänkte jag att han måste spräckt skallen. Sen tänkte jag att han måste fått en hjärnblödning. Vi ringde till 1177 och de sa att vi skulle avvakta. Och det gjorde vi.

Sixten tyckte att ett plåster var på sin plats, och det fick han såklart. Sen somnade han i min famn. 

Medan vi avvaktade åkte vi och hämtade hem husbilen. När vi närmade oss kvällen ringde vi 1177 igen eftersom vi skulle höra av oss om Sixten blev blå runt ögonen, vilket han blev. De rådde oss att åka till akuten, om inte annat för att vi skulle kunna sova gott. Sagt och gjort.

Doktorn tittade på Sixtens huvud och konstaterade att han inte fått en hjärnblödning utan "bara" en hjärnskakning. När doktorn var på väg ut genom dörren sa jag att Sixten använt sitt vänsterhand mer än sin högerhand under dagen. "Vi skjuter av en röntgen" sa han då. Röntgen visade att Sixten hade en fraktur på sin lilla arm och vi åkte hem efter att han fått armen gipsad.

Mitt vab:ande fortsatte måndag och tisdag. Morgonpromenader och innelek.

Planen var att Sixten skulle gå till förskolan på onsdagen, men när han kom upp på natten hade han inget gips. Det låg kvar i hans säng. Så istället för att åka till förskolan åkte vi till akuten och fixade ett nytt.

Det var inte lätt att hålla Sixten lugn. Som om det inte var nog, så var det strålande väder och Sixten ville inget annat än att gå ut. Så när vi kom hem var vi ute en liten stund.

I lördags var det dags för Sixtens första av två födelsedagskalas. Min sida av familjen och släkten var här och firade Sixten med pompa och ståt.

Och jag fick för första gången har Harry-mys. Fasters lilla minimajs. Så gosigt!

Idag är det ingen vanlig dag. För det är min lilla grodas födelsedag! 

Vi firade Sixten med ljus i smörgåsen, sång och paket innan vi åkte till jobb respektive förskola imorse. 

När jag hämtade Sixten efter jobbet åkte vi och fikade. Sååhå mysigt!

Vabbande

Igår fick jag åka och hämta Sixten på förskolan innan lunch för att han var magsjuk. Han var inte så jättesjuk och jag var glad att han inte spydde.

Imorse väcktes jag av en pigg och glad Sixten. Det enda som antyder att han inte mår helt 100 är att han inte vill äta typ någonting och att han drog en tretimmarsvila i vagnen i morse när vi varit ute och gått vår morgonpromenad.

Vi har under dagen sysselsatt oss med att bädda rent i sängarna, tvätta, dammsuga hela huset och efter lunch gick vi ut.

Vi har lekt i sandlådan, krattat i trädgården och rätt var det var fick Sixten för sig att ta sitt pick och pack och gå till sjön.

Det är tur att han har lite vattenvana, barnet i fråga, när vi bor så nära sjön. När han sprang rakt ut på bryggan tog jag det första av troligtvis tusen allvarliga samtal om sjön.

När Sixten var så trött att han inte orkade stå upp gick vi in under våldsamma protester. Han ville minsann inte gå in. Efter lite mys i soffan och en flarra välling somnade han som en stock ingosad med kaninen. Hur söt får man vara?

Bakhelg

Det lilla barnet fyller snart två år och födelsedagskalasen närmar sig. Därför har jag ägnat denna helg åt att baka inför dessa. 

Igår började Sixten och jag dagen med en morgonpromenad. Sen bakade jag hallongrottor innan jag åkte och åt lunch med Lena i stan.

När jag kom hem var Sixten och Daniel ute, så jag gick in och bytte om innan jag gick ut jag också. Det blev sandlåde-häng, skogspromenad och det hela avslutades med att kasta stenar och pinnar i bäcken.

Jag skjutsade sedan Sixten till mamma där han sov över. Daniel och jag svidade om och åkte till Mandys och åt hamburgare. Så himla gott och trevligt.

Inatt sov jag nio timmar. Helt sjukt. Vi gick upp och åt frukost och sedan bakade jag mini-vaniljkrämbullar, chokladkaka och chokladbollar. Jag har också vikt och tvättat en tvätt, bäddat rent i sängarna, dammsugit hela huset, lagat mat och gjort matlådor. 

Nu ikväll kom Karin hit och vi gav oss ut på en kvällpromenad/joggingrunda. Jag har duschat, förberett väskor och frulle och har nu parkerat mig i soffan. Jag ska bara plocka fram kläder till imorgon, och sen är jag redo för en ny arbetsvecka.

Födelsedagssyster

Idag fyller ingen mindre än min kära syster år! Hipp hipp hurra för henne!

Världens bästa syster, kompis och moster. 

GRaTtIS på den stora dagen!

Vecka 13

Det har redan gått en vecka, och fort har det gått. Galet. Min tidsuppfattning är helt knas.

Nytt för den här veckan är att jag påbörjade ett månadslångt godisförbud i tisdags. Det här med påsk och godis får mig att balla ur, och det var liksom illa redan innan. Så ett förbud var det enda rädda. Jag kan inte äta godis med måtta. Det måste vara allt eller inget.

Jag är nu inne på min sjätte dag och jag kan inte påstå att det varit jättelätt i veckan. Suget alltså.. inte av denna värld. Istället för godis har jag ätit allt annat som kommit i min väg när suget varit som värst. Herregud. Aja. Det löser sig, tänker jag.

Mina glasögon var klara i onsdags och sedan dess har jag varit en glasögonorm, som min mamma kallade mig när vi facetime:ade igår.

Igår började Sixten och jag dagen med en morgonpromenad. Så som helgtraditionen säger. Och vilken lyckad promenad sen! Vi såg två traktorer, två grävmaskiner, fyra hundar och när vi passerade mammas hus kom Karin. Vi stannade och följde med henne in till Sixtens stora förtjusning. Han är allt bra förtjust i sin moster.

När vi kom hem åt vi frulle och efter det gick Sixten och Daniel ut och grejade i trädgården medan jag bäddade rent i sängarna, packade ner påsken och städade huset. På kvällen åt Daniel och jag hämtmat. Det händer typ aldrig. Jag åt sushi. Det har jag längtat efter länge. Såååhå gott!

Även idag börjades dagen med en morgonpromenad. När vi ätit frulle packade vi väskorna och åkte till Götene för att bada. 

Sixten tyckte ju att det var så roligt i måndags. Han tyckte det var lika roligt idag. Han är helt orädd. Mer vild än tam. Han är så lång nu att han kan gå på botten, vilket var roligast idag. Han förstår dock inte att bassängen blir djupare, men han bara skrattar när han kommer under vattnet. Det gäller för oss att inte släppa honom med blicken en sekund.

När vi kommit hem åt vi middag. Sixten åt hallon till efterrätt. Paniken i mig när han är kladdig. Det är väl inte för inte som han inte tål att vara kladdig om händerna.

Efter att vi ätit blev vi trötta och kraschade i soffan. 

Där och då kände jag att jag fick fasa ont i halsen. Är det min tur att bli sjuk nu, mån tro? Ja, jag tänker verkligen inte känna efter.

Jag ska bara plocka fram kläder till imorgon innan innan jag går och lägger mig. Annars så är vi redo för en ny arbetsvecka; väskorna är packade, tvätten är tvättad, huset städat och matlådor gjorda.