fredag 26 mars 2010

Luftpump

Det har varit svårt för mig att skriva, när jag vet att jag måste utelämna varför det känns så motigt för mig som det gör just nu. Det har varit svårt eftersom jag kan tänka mig att utelämnandet skapar nyfikenhet. Det har varit svårt eftersom jag inte vill vara negativ.
Men saken är den att den här veckan har varit väldigt händelserik. Och det har inte varit på ett bra sätt. Så mycket kan jag säga. Livet har kastat bajsmackor på mig. Många bajsmackor.
Folk har under veckan sagt till mig att allt kommer att ordna sig, att saker och ting kommer att bli bra. Jag vill gärna tro dem. För jag brukar alltid tänka så, att allt kommer att bli bra. Men jag känner inte så nu. Hur jag än vänder och vrider på det, kan jag inte se hur det skulle lösa sig och bli bra. Jag förstår inte hur det skulle gå till.

Därför har luften helt gått ur mig. Jag känner inte för något. Jag känner inte för att göra något, vara med någon och jag känner inte för att prata med någon. Det sistnämnda är en ny sida hos mig som jag aldrig sett förut. Det oroar mig lite.

Men nu är det påsklov. Nu ska jag fylla mig själv med luft. Jag ska leta fram den där glada, bekymmersfria Anna. Och det ska jag börja med nu. För det har jag lovat herr Jansson.

1 kommentar:

  1. Anna !
    Som vanligt har jag läst Din "dagbok" och denna gång mött en ledsen Anna, en Anna som går i motvind. Du är värd all uppmuntran och respekt i denna situation efter som Du tar det som skett på allvar, analyserar det som hänt och försöker finna en utväg. Enligt de gamla kineserna ger en kris möjliheter. Det som skett kommer att stärka den styrka Du redan har
    och Du kommer åter att bli Anna, den som är fylld av liv och glädje.

    Hälsning BÅD

    SvaraRadera