Gycklare

Jag skulle sova så hårt inatt, var min tanke. Givetvis håller Daniel låda som aldrig förr. Pratar i sömnen och bökar runt. Jag vaknade av att han pickade mig på armen och viskade, nästan väste:
- Nu kommer dom. Nu kommer dom. Gycklarna!
Jag bara
- Öh.. Va?

1. Jag hatar när folk pickar på mig.
2. Gycklarna. Vem använder ens det ordet nuförtiden?

Sen somnade jag om och sov gott tills han knäade mig på knät. Och lite senare även tog min kudde från under mitt huvud.

På soffan, karlslok. På soffan får du sova inatt. Nej då. Jag känner mig pigg trots denna händelserika natt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Trött men glad

Jag hade min första lediga helg för den här terminen. Vilket innebar att jag låg sömnlös inatt och hade ångest över allt jag borde, men inte gjort.

Att jag även varit trött efter lördagens utekväll gjorde inte den här dagen helt lätt att genomlida. Men jag har lyckats, och till på köpet trotsat tröttheten med ett gymbesök på 90 minuter aktiv träningstid.

När jag kom hem möttes jag av ett rent hem och en fylld kyl. Jag blev så glad att jag nästan började gråta. Och hade jag inte varit så svettig och sunkig hade jag kastat mig över honom där han låg i soffan och pussat ihjäl honom.

Nu har jag bäddat ner mig i sängen och planerar att toksova till imorgon.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Shoppingdag

Idag vaknade vi upp i ett soligt Stockholm.

Härligt att få se solen, kände jag. Vi gick ner och åt en lång och god hotellfrukost. Jag älskar hotellfrukost.

När vi packat ihop oss gick vi ner på stan för att shoppa. Vi gick in på Ticket och råkade preliminärboka en utlandssemester.

Vi har sedan tillbringat dagen med att strosat i affärer, fikat, gått på julmarknader, druckit glögg, handlat julklappar och bara myst.

Nu sitter vi på tåget hem. Jag åker direkt till Jonnas födelsedagsfest. Vilken bra dag!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Stockholmsstros

Mamma kom givetvis och mötte upp mig vid tåget. Vi gick direkt till hotellet så jag fick lämpa av min och värma fötterna som blivit svinkalla på tågresan.

Sen gick vi ut på en lång promenad genom ett julupplyst Stockholm.

Vi gick förbi NK och tittade i skyltfönstren. Mysigt.

Sen gick vi upp till Gamla Stan där vi åt middag i en liten restaurang i liten gränd. Sen strosade vi vidare och tittade på allt fint som finns både högt och lågt.

Nu är vi tillbaka på hotellet. Vi ligger i sängen och tittar på Idol. Mammut och jag.


- Posted using BlogPress from my iPhone

På tåget

Den där lördagen då jag satt och skrev på min examinationsuppgift hela dagen fick jag ett bryt. Jag insåg att jag inte gör så mycket annat än jobbar och läser. Jag fick ett bryt på att jag inte har något liv, vilket jag ju har. Men det kändes så då. I stundens hetta, och eftersom jag tyckte så obeskrivligt synd om mig själv, bokade jag en tågbiljett till Stockholm. Där befinner sig, på grund av/tack vare mig, mamma just nu.

Vi ska bo på hotell och mysa. Vi har inga måsten och inget inplanerat. Det enda jag vill göra är att titta på NK:s julskyltning, strosa i affärer, fika och titta på alla julsaker.

Det här är precis vad jag behöver - komma bort och ladda batterierna innan slutspurten. 17 arbetsdagar kvar till jullov, och innan dess ska mycket vatten rinna under broarna. Många arbeten ska bedömas, många prov ska rättas och många betyg ska sättas. Men till på söndag får det ligga där i sina högar och gotta till sig. För nu ska jag bara vara.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Stämningen

Juldukarna ligger på, adventsljusstaken och stjärnorna är framme och det luktar clementin i hela lägenheten. Trots att det är varmt ute är det julstämning här inne. Guuud, vad mysigt det är.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Jul på vårt kontor

Jag har satt på den här låten på högsta volym här i vårt lilla arbetsrum på jobbet:

Bara för att det snart är jul. Och för att liva upp det hele. Vi fnissar. Åt Justin Bieber.

Busy busy

Anledningen till att jag inte hinner skriva här.

Lägg till planering och rättning.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Seeegsöndag

Hua mig, vad seg jag är idag. Det borde ju finnas gränser, kan man tycka. Men det känns som jag befinner mig mellan sömn och vaket tillstånd. Inte behagligt alls. Som måttstock på min seghet så kom Daniel ur sängen före mig. Det säger en hel del.

Jag känner mig härjad och sliten. Inget smink i världen kan hjälpa mig nu. Jag går omkring här hemma med ögonen vida uppspärrade som en galen människa och gör mina måsten. Jag har skrivit klart och skickat in min examinationsuppgift, och sitter nu och läser inför onsdagens föreläsning samtidigt som jag tvättar.

Som ett skönt avbrott var mamma här och drack kaffe förut. Jag bjöd henne på en lussebulle och spydde lite galla över vädret och jobbet. Dessa båda tär på mitt psyke, så jag snart kommer få en nervkollaps. Summa summarum - jag vill se solen och jag vill för en enda dag få känna mig helt ledig.

Men idag är ingen vanlig dag. För det är pappas och Jonnas födelsedag!
Hurra hurra hurra!

Tillåt mig att återgå till min kurslitteratur.

Lussemys i vårt hus

Dagen har gått i ett rasande tempo. Herregud, vad vi har hållit igång. Jag är helt slut.

Jag började givetvis dagen med ett besök på gymmet. Efter frukosten mötte jag upp Niklas på stan för en kopp kaffe. När jag kom hem flög juljävulen i mig så jag har både gjort julgodis och bakat lussekatter samtidigt som julmusiken ekade i lägenheten.

Medan jag gjort detta har jag assisterat Daniel då han packat upp lådor och diskat alla glas som står i vitrinskåpet.

Nu har vi ätit tacos och har sjunkit långt ner i soffan. Nu väntar Så mycket bättre. Lördagsmys.

Fredagshets

Oj oj, pust och lite stön. Nu satte jag mig precis ner för tredje gången idag, om man inte räknar bilresan till och från jobbet. Det har gått i ett. Det måste vara så för att jag inte ska slöa till. Jag är egentligen trött så jag vill tjuta, men jag har inte tid med det. Att vara trött alltså.

Efter jobbet åkte jag direkt och handlade mat. Alltså det här med att handla. Varför är det så tråkigt? Men det är bara bita ihop och nu är det gjort. Sen gick jag direkt till gymmet. Hem och duschade, städade, bakade bröd och lagade mat. Nu sitter jag här och äter middag i min ensamhet. Inget fredagsmys idag inte. Daniel är i Stenstorp och grejar i huset som ska vara tomt och städat ju förr desto bättre.

Därför har jag nu resten av eftermiddagen och kvällen för att i lugn och ro skriva på min examinationsuppgift. Jag skulle så gärna bara vilja att den blir klar. Jag har så mycket som jag vill göra i helgen. Det är ju första advent nästa helg. Och nästa vecka kommer att bli helt insane. Tre föreläsningar och ett utvecklingssamtal, Stockholmsresa och kalas hos Jonna. Ho ho ho.

Näe, Anna Lundell. Kör i vind.

Flow

När jag vaknade imorse var utsikterna för att denna dag skulle bli bra riktigt dåliga. Jag var aptrött, hade ont i huvudet och jag saknade motivation till allt vad arbete och skola hette. Det var faktiskt farligt nära att jag låg kvar. Hade Daniel nappat på mitt erbjudande (läs vädjan) hade jag inte kommit iväg till jobbet idag. Så tungt kändes det.

Men upp och iväg kom jag. Och tur var väl det. För nu såhär på kvällskvisten visade det sig att det blev en bra dag. Jag skulle till och med kunna sträcka mig till att säga att den varit jättebra.

Till skillnad från igår har jag haft ett flow hela dagen. Jag har hunnit med otroligt mycket, och jag har gjort det bra. Eller.. jag tycker att jag har gjort det bra.

Jag har bland annat fixat all litteratur till min nästa delkurs som börjar nästa vecka. Med hjälp av kontakter på insidan har jag fått Mariestads bibliotek att köpa in en ny bok. Hö hö hö. Något som jag även fick Götenes bibliotek att göra i början av terminen.

Jag har haft mitt livs första utvecklingssamtal med tolk. Även detta kändes bra. Ännu en erfarenhet rikare är jag nu.

När jag kom hem gick jag till gymmet och presterade bättre än någonsin. Och när jag kom hem igen satte jag mig och skrev på min examinationsuppgift som ska lämnas in på måndag. Och jag skrev som en tok. Jag hade värsta flowet.

Nu ska jag dock göda min karl som kommer hit utsvulten efter allt flyttstädande. Sen ska jag verkligen gå och lägga mig.

Caught in a moment

Daniels syster Sofia tog ett smygfoto på mig och Daniel när jag pussade på honom i Venedig. När jag tittar på den här bilden blir jag helt varm i kroppen. Jag är så himla glad att Sofia förevigade detta ögonblick.

Så mycket kärlek.

Dagens hysteriska skrattanfall

Igår när jag vek tvätten saknades det två strumpor. En av Daniels och en av mina. Daniels kom lite senare tillrätta, men min var spårlöst borta. Jag letade som en tok. I alla maskiner, i alla fickor på Daniels arbetsbyxor men utan framgång. Aja, tänkte jag. Vad är väl en strumpa mer eller mindre?

I eftermiddags fick jag detta mms av Daniel:

Tillåt mig att förstora upp bilden:

Jag skojar inte när jag säger att jag inte minns när jag skrattade så mycket senast. Jag fick ta av mig till bara linnet, jag vart så varm. Och tårarna bara rann. Jag skrattade så jag tjöt. Jag fick upp så många scenarion i mitt huvud, jag kunde se Daniels min framför mig när denna lilla strumpa kom tillrätta.

Jag hann även tänka på att min lilla strumpa befann sig i Falköping på en arbetsplats som är mansdominerat. Jag funderade även på vad Daniels arbetskamrater tänkte. "Den där Persson måste ju vara helt besatt. Ta mig sig tjejens strumpa och lägger på bordet när han ska äta lunch."

Det fanns liksom ingen hejd på mina tankar. Och Ulrika kunde inte jobba för att jag hade mitt hysteriska skattanfall. Och inte kunde jag berätta det roliga heller, eftersom jag inte fick fram ett ord. Men det slutade med att hon skrattade hon också, för att jag skrattade så innihelskotta.

Och sen kom ju det roligaste:

Ja herre min ge. Härligt det är att skratta så mycket. Och nu är min strumpa hemma i tryggt förvar.

Fars Dag

Idag är det Fars Dag. En helt vanlig dag för oss som inte har en pappa. En otroligt mysig dag om man har en.

Jag har tillbringat denna söndag som vilken annan söndag som helst. Jag har tvättat, bäddat rent i sängen, städat, varit på gymmet och jobbat. Och så har jag varit en sväng ute i Jula och hämtat vinterdäcken. Det kanske är tid att sätta på dem, tänker jag.

Nu håller jag på att laga mat. Daniel kommer snart.

Helgblomster

Igår köpte jag denna fina asrosa julstjärna till mitt (vårt?) hem. Den talade till mig när jag gick förbi, så jag var tvungen att köpa den.

Imorse hoppade jag direkt i träningskläderna och gick till gymmet. När jag kom hem duschade jag och gjorde sedan frukost som åts i sängen framför Nyhetsmorgon. Jättemysigt.

Sen var jag nere på stan och fikade med hela tuppen. Det var ett bra tag sedan vi var samlade allihop tillsammans, så vi hade mycket att prata om.

När jag kom hem var Daniels föräldrar och ett vitrinskåp här. Och nu har Daniel och jag precis gjort köttbullar för första gången i våra liv. Det blev väldigt väldigt gott.

Och däremellan har jag suttit och rättat. Tänk vad en lördag går fort.

111111

Och så var det fredag. Den här veckan har gått i en rykande fart. Shoff, så var den över. Härligt! det betyder att vi är en vecka närmare jul. Jag är så julpepp. Jag vill jupynta nu! Baka peppisar och lussebullar, göra julgodis och skriva julkort. Lääääängtar!

Idag tog jag beslutet att strunta i mina fredagsrutiner. Say what what? Jorå såatte.. Ingen träning och inget städande. Det är ingen idé att städa än, då det står flyttkartonger och grejer lite överallt. Dock har jag storhandlat.

Istället för träning och städning har jag varit i Jula. Först en sväng hos Svenne, sen till mormor där vi satt och fikade och pratade i två timmar och sen till kyrkogården för att tända ljus.

Nu fredagsmyser vi som tokar innan Daniel ska dra iväg och jobba. Hepp. Nu vankas det tacos.

Vaknat på fel sida

Jag måste blivit väckt i fel REM-sömn, för herre min jävel vilket dåligt humör jag varit på. Hela dagen. Jag tog Daniels mobil, som låg på min sida sängen eftersom den laddades, och kastade den på honom när alarmet gick på imorse. Kastade den med sladd och allt. Och sen kunde jag inte somna om.

Detta dåliga humör späddes på ytterligare då min första lektion var den sämsta på länge. Sen har väl dagen egentligen varit ganska bra. Men mitt humör.. No bueno.

Nu har jag varit och tränat bort det mesta av det dåliga. Tänk vad lite träning kan göra. Trötters tös är jag ändå. Men nu väntar en rättningshög på att bli rättad. Ska bara kolla lite på resor först..

Det bästa med arbetsveckor

Det bästa med att det åter är arbetsvecka är att jag kan längta till helgen. Jag är ju en rutinfast människa. På gott och ont. Mest på gott för min del. Kanske lite mindre gott för min omgivning. Jag längtar efter mina helgrutiner som sitter som ett smäck. Och jag längtar efter att göra minst en rolig kravfri sak som inte har med jobb eller skola att göra. Jag uppskattar det mer än någonsin.
Och så känns lite lite skönt att Daniel ska jobba, eftersom jag med gott samvete kan göra alla måsten på förmiddagen när han ändå sover.

Och imorgon är det onsdag. Jag befinner mig fortfarande i uppförsbacken, men snart rullar det neråt mot just helgen.

Och för att exakt beskriva hur äcklig min träningsvärk är idag så kan jag berätta att jag, när jag böjde mig ner för att plocka upp en bok från golvet, kröp bort till nästa pinal som skulle plockas upp eftersom det är så otroligt smärtsamt att resa mig upp. Bra dag jag valde att städa på. Och när jag dricker ur mitt vattenglas här nu skakar min arm. Sjukt. Och gött.

Sugmärke

När jag såg mig själv i spegeln imorse visste jag inte om jag skulle skratta eller bli förbannad. Vad fick jag se, om inte ett sugmärke på läppen. Ett sugmärke! Jag är 27 år.

Som tur har ingen kommenterat det. Om de hade gjort det hade jag sagt att jag var på ett box-pass igår och blev slagen på truten. Eller att jag råkat suga på en whiteboard-penna. Herregud säger jag bara. Styrk borde han ha.

Jag har även den sjukaste träningsvärken på länge. Så pass att jag får skippa träningen idag. Annars burkar jag bita ihop och träna ändå. Men idag. Det skulle inte gå. Istället ska jag rå om mitt hem och jobba som en tok.

Alla Helgons Dag

Igår flyttpackade vi,åkte hem till Jula och gick till kyrkan där jag satt mellan mamma och Daniel och fulgrät. På vägen tillbaka till stan åkte vi till Rattis som en tröst. Sen myste vi ner oss i soffan och tittade på Så mycket bättre.

Idag har vi tillbringat morgonen med att spela tv-spel. Det var det enda jag kände för att göra. Jag borde väl jobba lite, eller i vilket fall läsa. Men efter gårdagens kyrkbesök och ännu ett kommande i eftermiddag kände jag bara för att spela tv-spel.

Men nu håller vi på att göra oss i ordning för att åka tillbaka till Daniel. Vi ska till kyrkan. Sen ska vi äta släktmiddag.

Imorgon - jobb.

Pussfredag

Jag hade en nära-döden-upplevelse på gymmet imorse. Det var så jobbigt. Jag trodde att jag skulle döden dö. På riktigt. Ja jävlar, säger jag bara. Tur att det inte är så jobbigt att träna varje gång. Då skulle jag inte gå dit igen.

Efter en dusch och frulle (asgod frulle - äpple, kanel och yoghurt) gick jag ner på stan och mötte upp Andréa och hennes Anton. Det var så roligt! Vi fikade och uppdaterade oss innan vi gick och kikade lite i affärer. Jättemysigt var det.

Jag var lite rädd att Anton skulle vara blyg när vi inte träffats sen i somras, men han var jättegosig. Vi pussades och busade som aldrig förr. Och vilken mamma hon är, min fina vän. Hon är helt fantastisk. Lugnet själv. Jag kan se mig själv framför mig. Nog för att jag har tålamod, med det där lugnet. Nej. Skulle inte tro det. Jag blir så imponerad av henne. Nästan lite stolt.

Andréa kunde i lugn och ro gå och shoppa kläder medan jag lekte med mitt lille mök. När man har varit med Anton kan jag förstå tjusningen. Barn är inget som finns med på min världskarta för tillfället, men det är nästan så jag är lite sugen på att avla fram ett barn nu. Jag får höra med Persson vad han säger om det.

Nu ska jag packa väskan och dra till Stenstorp. Det sägs att det ska packas för flytt. Hua mig.

Lunchdate

Jag har haft Ananthi här på lunchdate. En tråkig torsdags som denna valde jag att lyxa till genom att tända ljus och duka fint. Vinglas och allt. Ja, som om det var en romantisk date. Tänk vad så lite kan göra så mycket. Vardagslyx.

Nu sitter jag och väntar på att Lena Spena ska höra av sig. Vi ska ha torsdagsmys.

Grått var det här

Jag tycker ju om färgen grå. Jag skulle till och med säga att det är en av mina favoritfärger. Men det här gråa vädret.. No bueno för min kropp och själ. Det är långt till sommaren känner jag en dag som denna, när det är så gråa är så tjockt att man får crawla sig fram.

Torsdagsmorgonen

Jag har varit hos tandläkaren nu på morgonen. Tandläkare alltså. Vilket förfärligt yrke. Det är ju vidrigt. Tänk vad mycket äckliga munnar som traskar omkring där ute. Och tänk vad mycket snoriga och kråkiga näsor tandläkare råkar glutta upp i. Nej. Uschligt yrke.

Innan jag satte mig i stolen sa jag att det känns som jag har hål i varenda tand i käften. Jag kan ju inte ens bita i en liten vindruva utan att det ilar. Men efter diverse undersökningar kunde det konstateras att jag bara har borstat för hårt och därmed borstat fram lite mer tand. Fasa tur det. Att det inte var hål alltså. Med en förstärkt tand, ny tandkräm och en tommare plånbok åkte jag därifrån rätt nöjd ändå.

Nu har jag varit och handlat. Jag ska nämligen få en lunchdate till mig idag.

Karlbesök

Imorse skuttade jag upp ur sängen och kastade i mig frukost, för att sedan sätta mig i bilen och bränna iväg till Linköping för att hälsa på Karl. Det var längesen vi sågs. Inte sedan i somras. Guud, vad jag har längtat efter honom.

Vi drack förmiddagskaffe innan vi gick ut på stan i jakt på en vinterjacka till karlsloken. Men hungern gjorde sig påmind i båda våras magar, så vi fick gå och äta. Karl förespråkade kinamat och så fick det bli. Buffén gjorde den ene mättare än den andra. Vi beslutade oss för att promenera ner maten istället för att den skulle komma upp. Det resulterade i att Karl fick håll. Jag erbjöd honom att åka snålskjuts på min rygg. Ett erbjudande han nappade på.

Vi drog till oss en hel del blickar och när vi passerade ett skyltfönster förstod vi varför. Jädrans, vad jag garvade när jag fick se oss.

När vi gick där och promenerade ner maten kom jag på den eminenta idén att åka till Cloettas chokladfabrik. Oturligt att Karl och hans tjej inrättade ett godisförbud i torsdags. Något han genom ett sms upphävde innan vi drog dit.

Det blev så roligt när vi kom på att det vart Kalle i Chokladfabriken av alltihop. Ja, hela den här dagen har varit en stor skratt- och fnissfest. Jag fattar inte hur Karl kan få mig så skrattig.

När vi åter kom in till stan gick vi och köpte den där jackan, och sen drack vi eftermiddagskaffe. Jag frågade snällt om Karl inte kunde spela lite piano för mig, vilket han gjorde. Han är otroligt duktig. Jag blir lika imponerad varje gång. Jag kan inte förstå hur man kan vara så talangfull som han är. Jag skulle kunna sitta och lyssna på hans spelande i flera timmar utan att tröttna.

Sen kom ju det tråkiga. Att säga hej då. Men jag gjorde det snabbt och snyggt. Men när jag stängde dörren efter mig så dog jag lite granna.

Inarbetad hösttid

Nu har vi kompetensutvecklat oss i dagarna två. Imorgon är det enskild k-dag och eftersom jag k-utvecklar mig mest alla dagar i veckan, tar jag en ledig dag imorgon. Därmed kan jag nu säga att jag är inarbetad hösttidsledig. För vi lärare har ju inte lov. Vi är lediga för att vi inarbetat tiden. Mycket viktigt. Mycket viktigt för vår yrkesstatus.

Hepp. Nu ska jag sova. Min inbyggda sovklocka har inte registrerat att det är vintertid nu. Så jag vaknar klockan 5 och är äckligt trött på kvällen.

Snark and out.


- Posted using BlogPress from my iPhone