Midsommarhelgen

Jag vet inte varför, men jävulen flyger i mig när jag är med någon familjemedlem eller släkting. Jag blir så sprallig. Det kan ha att göra med att göra med att jag blir precis själaglad. Jag tror jag höll på att göra över med mormor när jag var där och åt midsommarlunch i fredags. Snälla mamma hade handlat alla varor som jag tog med mig, och som jag och mormor gjorde till en utsökt sillunch. Allt medan jag pratade ett mindre hål i huvudet på henne.
Vi åt ute på mormors altan på hennes önskan. Ett ställe hon annars undviker när hon är ensam, eftersom det finns för mycket morfar-minnen där. Hon tackade mig flera gånger för att jag kommit och gjort henne sällskap så hon slapp vara ensam. Jag tackade tillbaka och sa att jag ju faktiskt också skulle varit ensam om det inte varit för henne. Vi pratade lite om döden döden döden. Jag tycker som bekant inte att det är en jobbig sak, utan snarare skönt, och jag hoppas att mormor känner att hon lätt kan prata om det med mig. Men mest pratade vi om livet i allmänhet. Vi skrattade mycket och hade det väldigt mysigt.
Vi åt jordgubbar och glass till efterrätt precis som sig bör. Tiden bara flög iväg och jag fick köra som en biltjuv för att inte komma för sent till jobbet.

Efter jobbet åkte jag hem, duschade, gjorde mig iordning och brände in till stan och till Karl där det pågick ett midsommarfirande utan dess like. Hela trädgården och huset var fullt med folk som varit igång en bra lång stund. Eftersom jag skulle upp och jobba och eftersom det var svinkallt så vart jag inte så långrandig där.

Jag tog mig upp och jobbade en delad dag, vilket innebar att jag jobbade 7.30-21.00 med tre timmars rast mitt på dagen. Någonstans under min rast tyckte jag att det verkade som en bra idé att trots allt följa med tjejerna till Olstorp på kvällen. Vi 19-tiden kände jag att jag inte sovit så många timmar förgående natt och började ångra mitt beslut. Men när jag slutade åkte jag ändå hem och svidade om, och åkte tillbaka till Moholm där Sara bor, och där alla höll till. Jag tänkte att jag kan ju faktiskt åka hem när jag vill, om det är tråkigt. Jag tycker ju trots allt att Olstorp inte är så vidare värst.
Satan i hela gatan vad folk det var där då. På Olstrop. Man kunde knappt röra sig, och då är det ändå en rejäl yta att röra sig på. Jag upptäckte vid ett härligt tillfälle att jag stod i mitten av en spya, och gjorde Jonna uppmärksam på detta. "Jahahaha! Det gör du Annis!" skrattade hon. Inte. Roligt.
Allt folk till trots så lyckades jag springa på sjukt många jag kände och känner. Det var bekanskaper som var urgamla, gamla, nygamla och nya. Så himla roligt. Tiden bara sprang iväg. Istället för att åka hem tidigare blev jag kvar senare än alla andra. Mina tjejer åkte hem, men jag vart kvar så pass länge att vakter och all övrig personal samlades och började äta och dricka. Så kan det gå när man träffar personer som man inte träffat eller pratat med på länge. Jag var hemma och i säng på tok för sent. Solen hade gått upp och fåglarna sjöng för glatta livet.

Jag vaknade ändå 20 i 8, gick upp gjorde en pastagratäng så Svenne hade till sin matlåda, la mig lite i solen och åkte och jobbade kl 13. Jag var lite trötters men kände ändå att det helt klart var värt det. Ja, helt klart. Då är det rätt lätt ändå. Att gå upp idag och börja jobba 6.45 var dock lite tyngre.

Och nu sitter jag här. Efter 32 timmars jobb och på tok för lite sömn kan jag konstatera att min midsommarhelg har varit toppen. Ja. Toppen.