onsdag 16 juni 2010

Arbetsförmedlingen

Jag har varit på Arbetsförmedlingen. På grund av den enkla anledningen att jag är arbetslös. Det är ett besök som jag inte sett fram emot, men som jag var tvungen att göra.
Tjejen som hjälpte mig var trevlig. Hon skrev in mig i deras system. Hon ställde många frågor och jag svarade. Vart jag jobbat, hur mycket jag jobbat och vad jag jobbat som. Hon frågade om jag studerat, vad jag studerat och vart jag studerat.
Jag tyckte det kändes hemskt. Jag kände mig sorgsen. Jag kämpade med gråten. Svalde och svalde. Tänkte att "nej men inte gråta nu". Svalde och svalde. Men sen gick det inte mer. Jag kunde inte hålla inne.

- Det här känns förfärligt, sa jag till tjejen.
- Vilket då? Att vara här? svarade hon.
- Ja.
- Att vara arbetslös?
- Ja precis.

Jag har läst i fem år. Kämpat och slitit. Vill inget hellre än att jobba med det jag är utbildad till. Och nu sitter jag här. Arbetslös. Så fruktansvärt oattraktivt. Så jävla misslyckat.

1 kommentar:

  1. du är inte oattraktiv nån stans. de ska du ha jävligt klart för dig!! jag tror du är den bästa lärarinnan man kan tänka sig ha. vänta du bara tills att gamla surkärringar (gäddan stuk) går i pension, då får du jobba. de lovar jag. de kommer de kommer.!!

    SvaraRadera