Klassens Dag

Idag har det varit klassens dag. Eftersom hon som jag vikarierar för är tillbaka så var jag med Kalle och niorna istället för med åttorna, som varit min klass under terminen. Det var det mest naturliga eftersom hon och Peter ska ha dem även nästa år. Dessutom är niorna toppen. Vi var på Skaras utebad och badade. Alla badade inte, men många. Vi andra spelade kubb. Jag hade jätteroligt. Som jag har skrattat. Kalle, min a-lagsledare, har lärt känna mig lite för bra och vet precis hur han ska driva med mig. Kvick är han med. Han ger mig asgarv på asgarv. Så himla roligt har vi. Det enda jag kan klaga på är vädret. Men jag är glad så länge det är uppehåll.

Efter jobbet mötte jag Emil på en fika. Han betalade och jag kände mig bortskämd. En känsla jag kan vänja mig vid. Vi såg det liksom lite som en sista gång på hans hemmaplan, nu när det är slutjobbat i Skara för min del. För andra gången i vår världshistoria lyckades jag viska. Vi analyserade detta lite och kom fram till att det endast är ett ord jag kan viska. Jag säger hela meningen på, vad jag tycker är, visk. Men viskar, även i Emils öron sett, just detta ord. Det är en start som heter duga. Tycker jag i alla fall. Emil bara skrattar åt mig.
När jag kom hem messade jag och tackade för fikan. Han svarade varsågod och att jag är en källa till glädje, bara så jag vet. Jag är, du är, vi är.

Nu: Jag säger oh ah onsdagsmys! Jag säger oh ah onsdagsmys!