Idag är ingen vanlig dag, för det är Mattias födelsedag! Grattis till honom säger vi då.
Fråga mig om jag är stel idag. Ja, det är jag. Jättemycket till och med. Jag kan tro att det är såhär det känns att vara stelopererad. Stelopererad i varenda led. Man skulle kunna tro att jag är helt otränad ju.
Förmiddagen har jag tillbringat med mormor. Hon skulle lämna prover på sjukhuset, så jag skjutsade henne dit. Sen åkte vi till ICA Oxen och handlade. Vi har roligt mormor och jag. Vi skrattar alltid jättemycket. Jag berättar om allt jag gör och tänker. Precis som jag gör för mamma. Jag spar sällan på detaljer, vilket mormor ibland skulle önska. Men sådan är inte jag. Hon skrattade gott åt min vurpa i lördagsnatt och om min grymme träningsvärk efter boxen igår. Dagens asgarv fick hon dock när jag skulle peka på en sak som stod i frysskåpet på ICA. Fyrsskåpet har glasdörrar och när jag skulle peka tog det givetvis tvärstopp. Jag trodde jag hade brutit både nageln och pekfingret.
När vi kommit hem till henne igen drack vi förmiddagskaffe. Vi pratade om dittan och dattan och döden. Det är snart årsdagar för både morfar och pappa. Den 19:e mars är det ett år sedan morfar gick bort, och 23:e mars är det fem år för pappa. Herregud. Fem år sedan. Tänkt att det snart är fem år sedan jag träffade min pappa. Det är helt otroligt. Helt fel.
Kvalitetstid med mormor är aldrig fel. Nu blir det så sällan så jag får dåligt samvete. Jag måste bli bättre på det. Helt klart.
Fråga mig om jag är stel idag. Ja, det är jag. Jättemycket till och med. Jag kan tro att det är såhär det känns att vara stelopererad. Stelopererad i varenda led. Man skulle kunna tro att jag är helt otränad ju.
Förmiddagen har jag tillbringat med mormor. Hon skulle lämna prover på sjukhuset, så jag skjutsade henne dit. Sen åkte vi till ICA Oxen och handlade. Vi har roligt mormor och jag. Vi skrattar alltid jättemycket. Jag berättar om allt jag gör och tänker. Precis som jag gör för mamma. Jag spar sällan på detaljer, vilket mormor ibland skulle önska. Men sådan är inte jag. Hon skrattade gott åt min vurpa i lördagsnatt och om min grymme träningsvärk efter boxen igår. Dagens asgarv fick hon dock när jag skulle peka på en sak som stod i frysskåpet på ICA. Fyrsskåpet har glasdörrar och när jag skulle peka tog det givetvis tvärstopp. Jag trodde jag hade brutit både nageln och pekfingret.
När vi kommit hem till henne igen drack vi förmiddagskaffe. Vi pratade om dittan och dattan och döden. Det är snart årsdagar för både morfar och pappa. Den 19:e mars är det ett år sedan morfar gick bort, och 23:e mars är det fem år för pappa. Herregud. Fem år sedan. Tänkt att det snart är fem år sedan jag träffade min pappa. Det är helt otroligt. Helt fel.
Kvalitetstid med mormor är aldrig fel. Nu blir det så sällan så jag får dåligt samvete. Jag måste bli bättre på det. Helt klart.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar