fredag 12 februari 2010

Internetjam

Jag har varit med om den sjukaste eftermiddagen i annaminne. Mitt internet bestämde sig för att lägga sig ner och dö igår kväll så jag ringde in dataexperten Richard. Richard kom hit när jag slutat jobbet och satt här och pulade med datorn medan jag tittade på. Tiden gick och det blev kaffedags. Då råkar Richard välta ut min kaffekopp.
Alla som har varit hemma hos mig vet att jag har en vit matta under soffbordet. Jag såg som i slowmotion hur kaffet rann ner på min matta och färgade den kaffe-med-mjölk. Jag flög upp och försökte stoppa kaffeflödet med mina bara händer medan jag ropade till Richard att göra något. Richard reste sig ur soffan och gjorde liksom ett jämfotahopp på stället och skrek:
- Men vart har du sånt där då?!
- Hurn't?!
Han stod kvar och tittade på när mina händer försökte stoppa kaffet.
- Sånt dära!
- Vad?!
- Jag tar en handduk!
Jag skrattade så jag visste inte vart jag skulle göra av mig själv. Jag skrattade åt Richard. Jag skrattade åt mig själv. Jag skrattade åt situationen.

När vi torkat det värsta sneglar Richard, som ligger på golvet och torkar, upp på mig och berättar att kaffe åkt mellan springorna så det även är kaffe på mattan mitt under bordet, inte bara på sidan där flodvågen haft sitt fall.

Näe. Vad skulle jag ta mig till? Jag kliade mig lite i huvudet och vi diskuterade olika lösningar på problemet. Hälla ut mer kaffe för att bilda ett fint mönster. Kemtvätt. Ny matta. Men det slutade med att vi tog in mattan i duschen för en rengöring. När jag ändå stod där tyckte jag att det var lika bra att tvätta hela mattan.


Det gick ju bra. Tills jag skulle rubba den. My lord. Den var blytung. Jag blev stressad för satan i hela jävla gatan vad vatten det var överallt på min toalett. Det stod nästan en halv centimeter över hela golvet och mattan täckte brunnen så det kunde inte rinna ner.

Jag var så stressad att jag blev varm. Jag ropade på Richard som försökte fixa mitt internet och vi kunde inte göra annat än att garva. Garva åt eländet. Jag visste inte vart jag skulle göra av mattan. Den var ju jättejätteblöt och svintung. Richard fick ta av sig om fötterna och hoppa in i min lilla pool. Jag har ju alltid velat ha en pool. Men vi kom liksom inte fram till något. Så efter en stund torkade han sig om fötterna och fortsatte med internetjamet.

Det kändes som den däringa mattan höll på att dränka mig. Jag tog i med alla krafter jag hade och släpade ut skiten och hängde på räcket. Och där hänger den nu. Stelfrusen är vad den är. Vad ska jag ta mig till?

Richard fixade internet. Tack och tack. När han gått fick jag städa rätt rejält överallt. Kaffe och våta skitiga fotspår prydde mina golv. Och fort fick det gå eftersom jag skulle klippa mig. När jag klippt mig kom Andréa hit. Vi har ätit tacopaj och myst i soffan. Fredagsmys ju!

Och just det. Jag har lov!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar