Bakdag

När jag stod där i köket och skulle till att baka kakan till mina mentorselever, kände jag att jag ville baka semlor också. Efter att ha rådgjort med mig själv ett tag bestämde jag mig för att baka semelbullar istället. Eller nej, inte istället utan till att börja med. Det är ju ändå ett litet projekt att sätta en vetedeg, vänta på att den ska jäsa, baka ut den, låta den jäsa lite till och sen grädda.

Jag tycker att det är väldigt roligt att baka. Det är inte alltid det blir fantastiskt jättebra, men de här bullarna blev alla tiders.

Jag vet inte varför det är så viktigt för mig att baka semlor. Jag har funderat över det under dagen och kommit fram till att det väcker minnen från när jag var barn.
Mamma bakade alltid semlor och varje söndag till eftermiddagsfikat fikade vi dessa. Pappa tittade på fotboll men tog en paus och hela familjen samlades runt fikabordet. Fina minnen. Sådana ska jag också skapa till mina barn sen. Varje år fram till dess ska jag träna på att baka fina semelbullar.

Så har även denna helg gått. Fort som sjutton. Den har bara flugit iväg. Men jag har hunnit med allt jag tänkt och lite till. Jag har till och med kommit ihåg att gratulera Richard på namnsdagen idag. Fast vi är ovänner. Det är lite så jag jobbar.
Jag har laddat batterierna och är redo för en ny vecka. En kulturvecka ska vi ha. Jag börjar få slagsida här i soffan. Det är ett tecken på att jag bör lägga mig och sova.