Jag fattar inte hur dåligt det kan kännas ibland. Jag fattar inte heller hur sjukt förbannad jag kan bli. Dessa två i kombination gjorde gårdagen till en jävla skitdag. Allting var jobb-relaterat, och därför inget jag kan gå närmare in på.
Det var onsdag igår, vilket innebar onsdagsmys. Jag förvarnade Lena redan när jag åkte från jobbet att det inte varit en bra dag och att jag kanske inte skulle vara jätterolig att umgås med. Men det avskräckte inte henne, och det är jag glad för.
Jag passade på att handla maten till vårt mys, och när jag var på Oxen ringde jag till Lena för att dubbelkolla att vi inte ändrat menyn. Jag tog fram mobilen och ringde upp, men satte självscannings- apparaten mot örat istället för telefonen. Jag tyckte att det var konstigt att det inte gick fram några signaler, och när jag skulle kolla varför, såg jag att det inte var mobilen jag höll mot mitt lilla öra. Seriöst. Hur många hade hunnit se mig? Satan, vad jag blev fnissig. Och i min andra hand hade Lena redan svarat.
När Lena sedan kom hade gullungen med sig en semla till mig. Hon tyckte att jag kunde behöva det efter en jobbig dag. Så glad jag blev! Sen satt vi under samma filt och tittade på OS. Vi konstaterade att det dröjer minst fyra år tills nästa gång vi får se Sverige ta en guldmedalj i vinter OS under vårt onsdagsmys.
Efter några timmar med Lena kändes livet lite bättre, och jag kunde somna trots allt som hänt under dagen.
Nu ska jag ut och skotta snö. För det är mitt jobb.
Det var onsdag igår, vilket innebar onsdagsmys. Jag förvarnade Lena redan när jag åkte från jobbet att det inte varit en bra dag och att jag kanske inte skulle vara jätterolig att umgås med. Men det avskräckte inte henne, och det är jag glad för.
Jag passade på att handla maten till vårt mys, och när jag var på Oxen ringde jag till Lena för att dubbelkolla att vi inte ändrat menyn. Jag tog fram mobilen och ringde upp, men satte självscannings- apparaten mot örat istället för telefonen. Jag tyckte att det var konstigt att det inte gick fram några signaler, och när jag skulle kolla varför, såg jag att det inte var mobilen jag höll mot mitt lilla öra. Seriöst. Hur många hade hunnit se mig? Satan, vad jag blev fnissig. Och i min andra hand hade Lena redan svarat.
När Lena sedan kom hade gullungen med sig en semla till mig. Hon tyckte att jag kunde behöva det efter en jobbig dag. Så glad jag blev! Sen satt vi under samma filt och tittade på OS. Vi konstaterade att det dröjer minst fyra år tills nästa gång vi får se Sverige ta en guldmedalj i vinter OS under vårt onsdagsmys.
Efter några timmar med Lena kändes livet lite bättre, och jag kunde somna trots allt som hänt under dagen.
Nu ska jag ut och skotta snö. För det är mitt jobb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar