Sixten har varit väldigt pipig i helgen. Han har haft lite feber och så och jag antar att det varit tänderna som stör. Hur som. Idag har det noll pip, utan han har varit sitt vanliga glada jag. Allt är glömt och förlåtet.
När vi var hos Sara senast så tog hon en sväng om med Sixten. Jag var på toa då så jag fick inte bevittna detta, men ryktet sa att Sixten såg enna chockad ut. Sara frågade om vi inte brukar dansa, och nej. Det brukade vi inte. Men efter det så började vi. Jag tycker dock att han fortfarande ser chockad ut när vi dansar tillsammans. Men han skrattar åt mig och mina moves. Och när jag håller honom i händerna böjer han på knäna och dansar han med.
Förtillfället dansar vi till den här låten:
We love it. När vi åker bil och den kommer så tittar Sixten på mig direkt och ler.
Efter vår morgonrutin åkte vi och gjorde stan. Jag inhandlade saker så jag kan göra inbjudningskort till min tjej-födelsedagsmiddag. Sixten fick sig en ny body och en ny tröja. Så som Sixten ler på bilen ovan, så log han mot allt och alla i stan. Min gláskit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar