Jag satt och tittade i gamla fotoalbum igår kväll. Jag gör det ibland. Jag älskar att göra det. Det spelar liksom ingen roll att jag sett dem hur många gånger som helst.
Jag la upp den här bilden igår och fick kommentaren att Sixten är lik både mig och min pappa.
Ja, man ser ju att vi är släkt i alla fall. Jag ser på den här bilden med andra ögon sedan jag fick Sixten. Jag blir helt varm i hjärtat. För den där blicken vi utbyter - jag tror mig veta att pappa känner samma som jag känner när Sixten tittar på mig.
Jag blir både fnissig och lite tårögd när jag tittar igenom pärmarna. Här kommer en bildbomb med mina favoriter:
Karin och jag. Syskonkärlek redan då.
Jag och Kristin. Jag blir så full i skratt. Helan och halvan genom hela livet.
Min morbror Bengt och jag. Så skön stil.
Till det här kortet har mamma skrivit att jag är ett riktigt litet troll. Jag är villig att hålla med.
Jag blir så lycklig när jag ser den här bilden på mig. Tänk så glad och bekymmerslös.
Jag blir sömnig bara jag ser mig själv. Gudars, så gosigt jag hade det.
Jag och K-stin. I vått och torrt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar