Sixten pratade inte på hela förmiddagen. Han bara gnällde på allt som inte var bra, vilket var det mesta. Annars var han helt tyst. Inte ett leende fick jag, fast jag försökte med alla medel. Inte ens när vi var på ICA yppade han ett ord. Han, som alltid brukar prata med allt och alla. Jag blev nästan lite orolig.
Han somnade i bilen hem från stan, och det var då den här nackdelen med att vi bytt stol kom. Jag brukar ju alltid bära in honom i babyskyddet och flytta över honom till sängen utan att han vaknar. Men jag gick in och hämtade vagnen och där i sov han i två och en halv timme. Jag passade på att plocka in alla varor, vika en tvätt, bädda rent i sängen, tvätta en maskin tvätt, städa toaletterna och köket. Jag skulle precis till att börja dammsuga när han vaknade, så han fick göra mig sällskap.
Det var ett tag sedan jag städade i solljus. Jag tycker att jag är noga när jag städar, men tydligen inte tillräckligt.
När vi ätit middag satte jag Sixten i vagnen och gick ut. Jag var bara tvungen att få känna sol på min hud.
Vi gick upp till Ebbetorp och tittade på kossorna. Sixten fick pa-nik. Han tyckte att de var otäcka. Han skrek rakt ut fast vi höll oss på mycket mycket mer än en armlängds avstånd. Och sen då. Då kom Elins hundar i full karriär mot oss. Jag som är hundrädd är inte ens rädd för dem, så jag kan omöjligt ha påverkat Sixten. Men han fick panik igen. Skrek rakt ut. Vilket spektakel det blev av alltihop. Vi gick in och drack eftermiddagskaffe med David och Elin istället.
När vi kom hem somnade Sixten och när han vaknade var han på ett strålande humör. Min lille grodkråka was back! Han har pratat och busat och skrattat. Pju. Innan vällingen fick han sig ett bad och sen var han så trött att Daniel kunde lägga honom.
Nu har Daniel och jag ätit kött, klyftpotatis och bea. Och godis. Oh ah, fredagsmys!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar