Stor mage, rund mage, hård mage

Gravida kvinnor är något av det vackraste jag vet. Inte alla, men de flesta. Idag har jag varit med min kompis Andréa. Hon är så galet mycket gravid. Hennes bebbe ska komma om bara några veckor. Hennes mage är enorm. Jag blir så fascinerad. Jag frågade om jag fick ta på henne, vilket jag fick. Jag har klappat henne på magen hela eftermiddagen. Herregud, det ligger en liten människa i min vän. Det känns så märkligt. Jag böjde mig ner och satte munnen precis vid hennes mage och sa ”Hallå hallå där inne. Det är Anna. Vi ska bli kompisar du och jag.” Andréa bara tittade på mig. Men hon är van. Jag och Andréa har varit kompisar, mer eller mindre intensivt, sen vi gick på lågstadiet. Vi är anledningen till att jag inte ens blir lite irriterad när mina elever på högstadiet sitter och fnissar och får skrattanfall. Jag undrar hur många lektioner vi förstörde med våra asgarv. Otaliga.
Hon är den första av mina vänner som får barn, som bor nära vill säga. Linda var egentligen först ut men eftersom hon bor i Karlstad så kunde jag inte följa processen på lika nära håll, och inte lika ofta. Jag ser fram emot när bebben har ploppat ut. Jag har redan köpt present.

Igår när jag gick till sängs ställde jag tre alarm. Så tankespridd som jag har blivit skulle det inte förvåna mig om jag skulle försova mig, med tanke på att jag sovit drygt sex timmar de senaste fyra nätterna. Det är alldeles för lite för mig. Men har man insomningsproblem och inredningstankar så har man.
Min dag startade riktigt bra. Jag hade all tid i världen tyckte jag. Tills jag inte kunde hitta locket till kaffemuggen. Jag rev ur hela skåpet, men det var spårlöst borta. Jag funderade på att hälla ut kaffet i slasken, men det luktade så gott så jag tänkte att det kanske kunde gå ändå. Jag kände mig som en amerikan när jag hade två stora väskor och en kaffemugg i högsta hugg på väg till arbetet. Mer amerikanskt blev det när jag hade kaffet i ena handen, pratade i telefonen med den andra och styrde bilen med benet.