Julklappar, dubbelbegravning och kapten Haddock

Nu är det drygt tre månader till jul och jag har köpt årets två första julklappar. Det är inget ovanligt för mig. Jag brukar vara klar med julklappsinköpen i november. Det är inte så att jag tänker att ”nu ska jag gå och köpa julklappar”, utan jag springer på något som jag tycker passar den och den personen. Och då köper jag ju givetvis det. Yay! Det är så roligt. Jag älskar julen, allt som har med julen att göra. Jag kan inte få nog. Det kan inte bli för mycket. Därför tycker jag att det är bra att ha alla inköp klara i god tid, så jag bara kan gå och mysa hela december. Jag ser fram emot att baka pepparkakor, lussekatter, göra julgodis, städa och dona, julpynta och klä granen. Jag ser fram emot mörkret som man lyser upp med levande ljus. Jag ser fram emot att få höra julmusik både hemma och i affärerna. Jag ser fram emot att få lukta på julen. Jag kan inte ge mig till tåls!
Till mig själv köpte jag den här muggen för framtida bruk.

Ikväll ska jag nog ha en stilla begravning för min hårtork. Det finns prylar som underlättar vardagen. En av de viktigaste för mig är just hårtorken. Särskilt nu när mitt hår är så väldigt långt. Det tar en evighet innan det torkar och det blöter ner mina kläder, vilket gör att jag går och är kall på ryggen. Det säger sig ju självt att det inte är bra. Dessutom blir håret, på grund av diverse lockar, något ohanterbart. Så förstå min panik när hårtorken bestämmer sig för att bli krasslig imorse. Den började lukta bränt och ryka lite. Jaha, döden döden döden. En liknande sak, fast med en eldsvåda, hände när jag lånade K-stins tork sist jag var här och hälsade på henne. Jag har tagit livet av två hårtorkar inom loppet av knappt två månader. Så jag får leda en dubbelbegravning, nu när jag tänker efter.
Jag duschade typ 9 imorse och mitt hår är fortfarande inte helt torrt. Det är sick. Mitt huvud kommer att mögla. En ny fön måste införskaffas inom en snar framtid, så att detta inte blir verklighet. Annars hade jag kunnat önska mig en i julklapp.

Idag tänker jag nästan konstant på Lena Spena Spykorv, aka. Kapten Haddock, som ligger under doktorns vassa kniv. Bli frisk. Bli bra. Du och jag.