Fnissar för mig själv

Ända sedan i onsdags har jag gått och fnissat för mig själv när jag kommit att tänka på mitt och Lenas onsdagsmys. Vi skrattade så mycket, på grund av diverse händelser och urballningar, så jag fick ont i magen. Det är som vanligt ingen idé att återberätta, eftersom det aldrig blir roligt. Man måste vara med och uppleva, så att säga.
Det är typiskt mig att gå och skratta för mig själv när jag tänker på något roligt. Det händer ganska ofta. Men det är sällan jag skrattar åt samma sak i två dygn. Jag drog iväg ett mess till Lena imorse när jag suttit och fnissat på vägen till jobbet. Hon svarade att jag måste lära mig hur man vistas i en affär. Jag tror att Karl skulle hålla med henne om det, med tanke på hur jag betedde mig i måndags också.

I onsdags kunde jag inte somna för att jag var så stressad över att jag har så mycket att göra. När klockan var halv två tänkte jag på hur mycket jag hade hunnit göra istället för att ligga där och tänka på det. Så igår bestämde jag mig för att inte åka från jobbet förrän jag kände att jag jobbat undan så pass mycket att jag hade en någorlunda normal puls. Så jag var inte hemma förrän efter kl 19. Jag struntade till och med i att följa med Ananthi på en förhandsinvigning på Mumma, fast jag jättegärna ville gå. Men men.. jag sov gott i natt så jag antar att det var lite värt att jobba över och på.