Tapetjakt

I förrgår frågade Evelina om jag ville följa med henne och titta på tapeter någon dag. Vi kunde båda idag så, när jag kom hem från jobbet gick jag och mötte upp med henne. Jag vet inte när jag träffade Evelina sist. Jag kan inte ens minnas. Därför var det extra roligt att vara med henne.
Anledningen till att hon ville ha med mig, är att vi har så olika stil och smak. Hon ville att jag skulle få henne att tänka outside the box. Några tapeter tyckte vi båda om, men de flesta som jag tyckte var fina tyckte hon var sådär eller rent av fula. Eftermiddagen bjöd på många asgarv, och jag rullade tapetrullar så jag blev trött i handlederna.

Efter att tittat och tagit på i princip alla tapeter i den första affären, begav vi oss till den andra. Jag sa till Evelina att det var märkligt att jag inte blev sugen på renovera. Det brukar jag alltid bli när jag kommer in i sådana där affärer. Vi konstaterade att det antagligen beror på att jag är rätt nöjd som jag har det. Det dröjde nog inte mer än fem minuter så hittade jag den finaste tapeten jag någonsin sett. Jag blev helt betuttad. Jag visste inte riktigt vart jag skulle göra av mig själv. Jag la huvudet i tapetpärmen bara för att känna hur tapeten kändes mot huden.

Det kanske inte syns så bra på bilderna men de turkosa bladen blänker jättefint. Nu känner jag rent instinktivt att jag måste tapetsera om. Men vart? Hallen, sovrummet eller vardagsrummet. Ja, nu måste jag tänka lite på det här. För jag vill ha, jag vill ha, jag vill ha!