söndag 18 april 2010

Sur som ättika, citron och kart

Jag har gått hela dagen och försökt förtränga att jag är sur. Jag har liksom inte velat lyssna på det, eftersom jag börjar bli den glada Anna igen. Jag har liksom inte velat erkänna för mig själv att jag är sur, för det är egentligen inget att sura över. Men jag är det. Sur. Sur som ättika. Som citron. Sur som kart.

Igår spelade Basic Element på Björnes här i stan, och jag har pratat om jag ville gå dit i en månads tid.



Det har bestämts hit och det har bestämts dit, att vi skulle gå. Men en efter en har de bangat. Och hockus pockus så var det ingen som ville gå. Vilket resulterade i att jag inte heller gick. Jag kan ju inte gå ut själv som en annan mobbad.
Detta är alltså anledningen till att jag är sur. Att ingen följde med mig. Att folk bangade fast vi bestämt. Det var ju inte som att jag ville gå ut, bara för att gå ut. Ja, så är det med den saken.

Jag har tidigare nämnt att jag av någon outgrundlig anledning följer Linda Rosings blogg. Hon är tillsammans med killen i Basic Element och hon följde med honom hit nu i helgen. Så här skriver hon om Mariestad idag:


Jag har gjort alla saker på min lista. Jag sparade smörjningen av jackan till sist. Det var det värsta. Det är kladdigt och tar tid. Men det behövdes verkligen. Den får, och måste tåla, mycket med tanke på hur mycket jag använder den; regn, blåst, skav och sol. Min skinnjacka är min bästa investering. Eller rättare sagt mammas. För missminner jag mig inte var det hon som köpte den till mig, och fick min förra vårjacka istället. Därför vårdar jag den ömt och med kärlek. Och med Viking Fiskar Smorning. Det är fina grejer det. Nu är den så gott som ny. Och redo för att åka motorcykel i veckan.

1 kommentar:

  1. anna, måste bara klargöra. hon skriver inte om mariestad utan om Sill o dynamit I mariestad. punkt slut over and out.

    SvaraRadera