Sixten vaknade inte förrän halv 12 i förmiddags, från att ha somnat klockan 7, så jag hann göra väldigt mycket. Tur att jag inte väntade på honom för att äta frukost. Då hade jag ju svultit ihjäl.
Under dagen har jag hunnit med att dammsugit och sanerat hemmet, tvättat sängkläder och handdukar, vädrat täcken och kuddar och bäddat rent i sängarna. Dessutom har jag kokat alla Sixtens nappar och nappflaskor.
När vi ätit middag och det var dags för Sixten att vila gick vi ut och gick. Eftersom jag inte gick min morgonpromenad igår blev det dubbelt upp idag. Six somnade innan vi ens kommit upp för backen, men när vi gått halva promenaden fick han en hostattack och sen en gråtattack. Han sparkade med benen i åkpåsen och kastade sig fram och tillbaka i vagnen. Jag fick tydligen panik för jag hade kastat vantarna på vägen när jag slet upp honom. Han var helt otröstlig.
Vi stod och tittade lite på bilarna ute på Moholmsvägen tills han lugnat ner sig. När jag la ner honom igen blev han lika ledsen. Jag försökte ett par gånger, och samma sak varje gång. Min första tanke var att jag inte skulle klara av att bära honom de sista nästan fyra kilometerna och köra vagnen samtidigt. Så min andra tanke var "vem kan jag ringa som kan komma och hämta oss?". Min tredje och sista tanke var att det kanske gick bättre om han fick sitta upp.
Det tog nästan tre kilometer innan jag fick honom att dra på munnen. Han har ju aldrig långt till skratt annars. Men sen tinade han upp och vi tittade på fåglar och trän och diverse.
Jag känner att jag verkligen hoppas att Sixten mår bättre imorgon, för jag börjar klättra på väggarna här. Vi brukar ju göra något varje dag, men nu har vi varit hemma i två dagar. Till på köpet jobbar Daniel sent idag, så han kommer inte hem. För att fördriva tid och för att jag skulle få någon att prata med ringde vi FaceTime till både Daniel och Karin.
Sixten har fått sig ett bad i afton och efter det en alvedon, ett sprut med koksaltlösning ur en raket som Daniel köpte igår och snoret utsuget. Sen placerade jag böcker under sängens huvudände. Jag tänkte att jag gjort allt för att han skulle somna och sova gott. Han somnade med flaskan i munnen, men sen kom den där hostan. Och snoret. Så vi har haft det lite kämpigt här.
Det var som på Barnen i Bullerbyn, att de kom på något de glömt handla vid ett speciellt ställe. Jag hann komma till sovrumsdörren innan Sixten väcktes av hosta. Då var det bara gå tillbaka och börja om med nattningen. Flera, flera gånger.
Nu ska jag gå ner och göra i ordning i köket och sen gå och lägga mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar