Jag kan i skrivande stund komma på väldigt många saker som jag skulle behöva och kunna göra nu medan Sixten sover. Men om en månad kommer jag inte kunna ligga och mysa såhär, så jag tar tillfället i akt och passar på. Och njuter.
.jpg)
Jag har ju trots allt bäddat rent i sängarna, vikt en tvätt, och tvättat och hängt en ny. Och packat, nästan klart.
Daniels systrar, mamma, eventuellt också hans mormor och jag ska åka till Ullared imorgon. För att spara en timme imorgon bitti åker vi till Daniels föräldrar idag och sover där. Jag och Sixten ska åka nu när vi ätit lunch och möta upp Daniel där, som åker dit efter jobbet. Jag tror jag har packat så vi kan vara borta en vecka. Som alltid när jag ska åka någonstans. Men idag har jag packat så för tre personer. Jag tänker att man vet ju aldrig.. Hellre för mycket än för lite.
Jag ligger iförd mina springkläder. Sånär som på tröjan. För jag ska ut och springa när jag lämnat Sixten i Daniels förvar. Jag sa till Daniel att "jag måste ju få ihop mina timmar", som de säger på Biggest Looser. Daniel ansåg att jag behöver vård. Men att springa 5 km varannan dag tycker inte jag är vårdgrundande. Det ska bli trevligt att ge mig ut på okänd mark dessutom. Jag har ju min två rundor här hemma som jag alltid springer. Eller det är inga rundor. Jag springer 2,5 km sen vänder jag och springer samma väg tillbaka. Vart skulle jag komma? Jo just det. Jag tänker att jag inte kan banga om jag har träningskläderna på mig när jag kommer dit. Jag skulle inte banga i vilket fall nu när jag tänker efter. Har jag bestämt så gör jag. Men det kommer kännas lättare om jag redan är ombytt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar