torsdag 2 april 2015

Redo för påsken

Efter vår morgonpromenad åkte vi till stan för att handla. Vi mötte upp Lena och Loui för herre min ge, vad längesedan det var jag träffade Lena. På lördag är det två veckor. Uschligt. Vi brukar ju träffas flera gånger i veckan. Vi fick stanna till innan vi börjat handla och prata av oss om det viktigaste. Men när jag kommit hem kom jag ändå på flera saker till jag glömt ta upp. Jag får göra som mamma, och skriva en lista.

När vi handlat klart åkte Sixten och jag på hörselkåpe-jakt. Eftersom Daniel har köpt så mycket raketer till påskafton så måste vi preppa Sixten med skydd för hans, inte så små, öron.

Vi provade dem såklart när vi kom hem och vad han skrattade. Och vad jag skrattade åt att han skrattade.


Men särskilt mycket skrattade jag åt när han tog av sig dem och tryckte ihop sina kinder så han såg ut som en fisk.


Eftermiddagen tillbringades med att göra huset fint inför helgen. Jag bäddade rent i sängarna, tvättade en tvätt och städade övervåningen och toaletterna och dammsög nedervåningen. Nu har jag helg-ro i själen.

Jag pratade med mamma om att jag kanske ville åka till gymmet idag. Det är av någon anledning inte lika påfrestande att crossa som att springa. Med tanke på att jag inte varit kry de senaste dagarna. Men så kände jag inte alls för att åka till stan när jag städat klart. När mamma kom hit för att gå till grannen och hämta ägg, passade jag ändå på att att ge mig ut på en springtur.

Jag tänkte att jag bara kunde lunka lite, känna på hur det kändes. Och jag tyckte att jag tog det så lugnt så lugnt. Fyttifan, vad jobbigt det var! Jag som var så glad över att få ett par minuters egentid för första gången sedan i fredags förmiddag, fick Liemannen till sällskap. För han var med mig från första kilometern till sista. Flåsade mig i nacken och höll på. Så mycket för den egentiden.


När jag kom hem visade det sig att jag sprungit fortare än sist, så det var väl inte så konstigt att det kändes tungt. Och som alltid känns livet så mycket bättre efter en springtur.

Nu ikväll har Sixten fått sig ett påsk-bad och sedan somnade han som en stock. Jag tror att jag kommer göra honom sällskap snart. Om jag inte får för mig att vänta på att Daniel ska komma hem.

Fatta, att imorgon börjar påsken. Det pirrar i min mage, ta mig tusan! Jag och högtider alltså. Massa mys med familjen och släkter. Och imorgon kommer K-stin hem. Jag blir helt till mig bara jag tänker på de kommande dagarna. Lugna sig. Lugna sig!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar