Andfådd

Följande konversation ägde precis rum mellan mig och Daniel:

- Hej! Vad gör du?
- Vill du gissa?
- Mm. Städar du?
Vi hade pratat en timme tidigare, så han hade lite förkoll på mig.
- Ja.
- Men Anna.. sa han sådär som bara han kan göra. Som när jag stoppade fingret i stearinet på ett brinnande ljus och som när jag låg kissnödig natten till fredag för jag inte vågade gå upp på grund av hunden och inte vill väcka honom.
- Ja, jag vet...
- Du låter andfådd.
- Jag är andfådd. Det är asjobbigt.
- Det låter som du ska dö.
- Daniel, det känns som jag ska dö. Bra att du ringde.
- Ja, så att du får ta en paus.

Nu är det klart i alla fall. Vila kan jag göra ikväll. När jag duschat, packat, träffat Johanna och fikat med truppen. Ha!