Reunion

Det känns så konstigt att vara ledig. Skönt, men konstigt. Nästan lite som att det är fel. Som att jag skolkar, fast jag inte gör det. Att jag får ligga kvar och sova hela dagen, när någons klocka ringer närmare halv 5 än 5.

Sen att jag inte sover hela dagen är en annan sak. Men halv 9 vaknade jag och var fukking astrött. Jag gick upp, åt frulle och gick till gymmet. Mer sovande än vaken var jag. Jag tänkte på det medan jag gick över torget, att det är fruktansvärt att vara så himla sömnig hela tiden. Måtte det gå över snart.

Vi pratade om det igår, jag och Daniel. Att min kropp förgäves försöker säga mig att jag kanske borde ta det lite lugnt medan den lagar mig, och inte hålla på att pulsa i snö i 17 minusgrader, åka skidor och träna. Men men.. det är inte riktigt jag.

När jag kom hem gjorde jag mig i ordning för att möta upp Elin. Jag har inte träffat henne sen jag var uppe i Karlstad i somras. Vi åt lunch tillsammans med Henke. Det var så himla roligt. Vi har skrattat jättemycket. Roligt att det känns så lätt att umgås, fast vi inte träffas så ofta.

Nu har jag städat och pustar ut lite innan jag ska åka till Krabbis och jobba all night long.