Nyårsklapp

När jag kom hem igår låg det en klapp i min brevlåda. Min alldeles egna nyårstomte Johanna hade varit ute. I klappen låg min favoritchoklad.

Gulliga snuttiga unge. Det hade hon lagt på minnet minsann. Att hon kom ihåg det gjorde mig nästan gladare än chokladen i sig.

Nu ska jag snart möta upp Lena för att dra en vända på stan. Det är bäst jag skyndar mig lite nu. Jag är för tillfället alldeles för bar för att kunna gå utanför dörren.