Brinnjävligt arg var jag när jag kom till Lena. Och då hade det gått flera timmar. Jag som aldrig är arg mer än 10 minuter. Jag tänkte att nu ska hon allt få höra om vilka skitkorvar det finns.
Men så öppnade hon dörren för mig, vilket gjorde mig mycket tacksam med tanke på att jag bar på två kassar och en väska, och mötte mig med ett leende och glatt humör. Jag hann säga: "Leeena! Jag är på så jävla dåligt humör" sen var det som bortblåst. Hennes glada uppsyn fick mig att helt glömma bort alltihop.
Jag bytte om till träningskläder och vi gick ut och gick en lång promenad i rask takt. Vi stannade till vid den nya biltvätten i stan för att se om vi kunde lista ut hur den fungerade. Vi behövde inte lista så mycket eftersom en vänligt påflugen man berättade och demonstrerade för oss i detalj hur det hela går till. Han dumförklarade oss lite. Förmodligen för att vi är tjejer. Jag blev full i skratt, men gjorde mitt bästa för att dölja det.
Nu vet vi hur det fungerar. Och det var syftet med vårt lilla stopp.
Hemma hos Lena hade Micke tänt grillen och jag hoppade in i duschen medan korvarna blev varma och fick en finfin färg. Medan vi åt funderade jag på om det var sista grillningen för i sommar. Det kändes vemodigt. Och så får inte vara fallet. Det får vi helt enkelt se till.
Lena Spena, tack för att du gör mig glad och på bra humör när jag som mest behöver det. Idag och alla andra dagar.
Men så öppnade hon dörren för mig, vilket gjorde mig mycket tacksam med tanke på att jag bar på två kassar och en väska, och mötte mig med ett leende och glatt humör. Jag hann säga: "Leeena! Jag är på så jävla dåligt humör" sen var det som bortblåst. Hennes glada uppsyn fick mig att helt glömma bort alltihop.
Jag bytte om till träningskläder och vi gick ut och gick en lång promenad i rask takt. Vi stannade till vid den nya biltvätten i stan för att se om vi kunde lista ut hur den fungerade. Vi behövde inte lista så mycket eftersom en vänligt påflugen man berättade och demonstrerade för oss i detalj hur det hela går till. Han dumförklarade oss lite. Förmodligen för att vi är tjejer. Jag blev full i skratt, men gjorde mitt bästa för att dölja det.
Nu vet vi hur det fungerar. Och det var syftet med vårt lilla stopp.
Hemma hos Lena hade Micke tänt grillen och jag hoppade in i duschen medan korvarna blev varma och fick en finfin färg. Medan vi åt funderade jag på om det var sista grillningen för i sommar. Det kändes vemodigt. Och så får inte vara fallet. Det får vi helt enkelt se till.
Lena Spena, tack för att du gör mig glad och på bra humör när jag som mest behöver det. Idag och alla andra dagar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar