Life is a beach

Vi tillbringar hela, jag menar verkligen hela, dagarna på stranden. Vi är där vid halv tio och går hem vid halv sex.

Mamma sitter mest i skuggan och läser. Medan jag.. ja, jag ligger mest i solen och solar.

När vi blir hungriga går vi 20 meter och äter på strandresturangen.

Och så badar vi en del. En hel del, till och med. Jag badar lite mer än mamma dock.

Jag sa till Karl innan jag åkte att jag var tvungen att sola mig mellan fingrarna, då det av förklarliga skäl var alldeles vitt däremellan. Jag har helt sonika varit för dålig på att spreta med fingrarna när jag solat tidigare i sommar. Något jag nu ska se till att ändra på.

Dessutom är jag orolig för att mina naglar, eller ja.. gelén på mina naglar, ska torka ut av allt saltvatten. Så när jag badar har jag händerna över vattnet och spretar med fingrarna.

Hej då stranden. Vi ses imorgon!

Det här är livet!