torsdag 13 oktober 2011

Le i tider som dessa

Det är inte bara jag som tycker att det är lite tungrott just för tillfället. Vi är ganska många faktiskt.

Pernilla har det finaste leendet på hela skolan. Hon är en sådan där person som kan lysa upp ett helt rum. Så lite för min egen skull, rent egoistiskt tänkt, är det toppen när hon kommer med sin positiva energi.

Igår innan jag åkte hem skrev jag en liten lapp som jag lade, tillsammans med en Plopp, på hennes skrivbord. Som en liten tomte smög jag mig dit.
På lappen stod det: Du glömmer väl inte bort att le i tider som dessa?

Imorse fick jag ett mms av henne:

Det är min Pillan det. Härligt leende, eller hur!

1 kommentar:

  1. Anna!!! Det är DU som lyser! Trots att våra skrivbord är så långt ifrån varann man nånsin kan komma på det här bygget, så strålar det ibland ända hit upp!!! Trevlig helg på dig, ses om ganska få timmar på morgonmötet (funderar redan nu på om jag ska sitta vid erat bord igen på måndag, det funkade ju så bra sist)!! Kram (och skål, för det e ju fredag)!

    SvaraRadera