I dagarna tre har den gamla Anna varit hos oss alla. Jag har haft väldigt nära till skrattet. Det har jag ju egentligen normalt sett, men den här terminen har det varit långt dit. Något som jag upptäckte först nu i helgen. Återseendet av min skrattnärhet började väl egentligen runt biobesöket i fredags och sen har det fortsatt i samma takt.
Tintin-filmen var så himla bra. Jag vet inte om det beror på att både Karin och jag är Tintin-nördar. Hela vår familj är det. Det hade ju kunnat bli tvärtom, att vi tyckte den var skitdålig för att vi hade höga förväntningar. Men nej. Karin och jag satt och skrattade. Den ena högre än den andra. Daniel och Mathias satt på varsin sida om oss och tittade förundrat på.
Lördagskvällen hos och med Camilla var givetvis tokbra. Hon bjöd på god middag, många skrattanfall och en hel del jobbprat. Och till skillnad från annars var det inget jobbigt jobbprat. Vi jobbar med samma typ av ungdomar och det var så skönt att prata med någon som visste exakt hur det är, utan att prata om specifika personer. Vi utbytte erfarenheter och det kändes gött på något vis.
Sen drog vi in till stan där vi svängde våra lurviga så det stod härliga till. Vi behövde inte trängas, och stundtals var vi själva på dansgolvet. Med facit i hand kanske vi gick till fel ställe, men det var inget vi reflekterade över då. Istället kunde vi dansa fritt och löst, vilket innebar en hel del fuldans från min sida.
Igår var min plan att ligga i sängen hela dagen. Men det gick ju inte. Rastlösheten smög sig på efter bara en timme. Jag som brukar säga "tänk om vi kunde få ligga i sängen hela dagen" var och varannan dag. Jag vet ju att det är omöjligt för mig. Istället hade en vi soft och skön dag i soffan. När jag blev rastlös även där grejade jag lite med grejer. Typ färgade håret. Tvättade. Lagade mat. Drack 50 liter vatten. Bäddade rent i sängen. Vilket tog cirka en och en halv timme då Daniel och jag övade polisgrepp på varandra. Mycket roligt. Jag skrattade och skrek om vartannat.
Så mycket som jag har skrattat den här helgen. Härligt! Det känns skönt att känna igen sitt eget lynne. Och som Daniel konstaterade igår kväll - hoppas den gamla Anna stannar kvar länge.
Shit. Måste dra till Skövde nu.
Over and out. ("Out"som Sara skulle ha sagt)
Tintin-filmen var så himla bra. Jag vet inte om det beror på att både Karin och jag är Tintin-nördar. Hela vår familj är det. Det hade ju kunnat bli tvärtom, att vi tyckte den var skitdålig för att vi hade höga förväntningar. Men nej. Karin och jag satt och skrattade. Den ena högre än den andra. Daniel och Mathias satt på varsin sida om oss och tittade förundrat på.
Lördagskvällen hos och med Camilla var givetvis tokbra. Hon bjöd på god middag, många skrattanfall och en hel del jobbprat. Och till skillnad från annars var det inget jobbigt jobbprat. Vi jobbar med samma typ av ungdomar och det var så skönt att prata med någon som visste exakt hur det är, utan att prata om specifika personer. Vi utbytte erfarenheter och det kändes gött på något vis.
Sen drog vi in till stan där vi svängde våra lurviga så det stod härliga till. Vi behövde inte trängas, och stundtals var vi själva på dansgolvet. Med facit i hand kanske vi gick till fel ställe, men det var inget vi reflekterade över då. Istället kunde vi dansa fritt och löst, vilket innebar en hel del fuldans från min sida.
Igår var min plan att ligga i sängen hela dagen. Men det gick ju inte. Rastlösheten smög sig på efter bara en timme. Jag som brukar säga "tänk om vi kunde få ligga i sängen hela dagen" var och varannan dag. Jag vet ju att det är omöjligt för mig. Istället hade en vi soft och skön dag i soffan. När jag blev rastlös även där grejade jag lite med grejer. Typ färgade håret. Tvättade. Lagade mat. Drack 50 liter vatten. Bäddade rent i sängen. Vilket tog cirka en och en halv timme då Daniel och jag övade polisgrepp på varandra. Mycket roligt. Jag skrattade och skrek om vartannat.
Så mycket som jag har skrattat den här helgen. Härligt! Det känns skönt att känna igen sitt eget lynne. Och som Daniel konstaterade igår kväll - hoppas den gamla Anna stannar kvar länge.
Shit. Måste dra till Skövde nu.
Over and out. ("Out"som Sara skulle ha sagt)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar