torsdag 13 oktober 2011

Anna. Jävla. Lundell

Jag har kommit in i en liten, vad kan man kalla det..? Formsvacka. Jag är trött så jag vill spy på allt och typ alla. Jag vill helst av allt ligga hemma i sängen och dra täcket över huvudet. Men eftersom jag har hög arbetsmoral går jag pliktskyldigt till jobbet, där jag bara vill dra något gammalt över mig själv. Luften går ur mig.

Och det är ju när jag känner såhär som jag ogillar mig själv allra mest. Det här är inte jag. Och så är jag helt ofrivilligt inne i en negativ spiral. Som jag hoppar av varje morgon, men tvingas på igen någon timme efter mitt medvetna avhopp.

Imorse när jag tittade mig själv i spegeln sa jag högt till mig själv: Anna jävla Lundell. Det brukar jag tänka för mig själv flera gånger dagligen, och har så gjort i flera veckors tid. Men idag var första gången jag sa det högt. Anna. Jävla. Lundell.

När man svär åt sig själv, är det typ lite illa då?

Men nej nej och åter nej. Nu hoppar jag av den negativa spiralen här igen, och sätter mig och skriver på min tredje examinationsuppgift. Vad sitter jag här och muppar efter? Rycka upp sig! Jag har ju haft en bra dag. Jag och Mattan har varit på marknaden och allt. Och solen skiner ju.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar