Den här helgen blev inte riktigt som jag tänkt på mig. I lördags vaknade jag och mådde jättedåligt. Jag trodde jag hade fått maginfluensa, för symptomen var desamma. Jag låg mer än vad jag stod upp den dagen. Helt utslagen.
Men eftersom det var fint väder kunde jag ligga ute och kunde på så sätt ändå vara med mina killar. För det är huvudsyftet med mina helger - att få vara hela familjen tillsammans.
Igår kände jag mig lite piggare så Sixten och jag tog en cykeltur ner till mamma. Den första fysiska aktivitet jag gjort på nära två veckor. En långsam cykeltur på sammanlagt 4 km. Ha! Bara två veckor till på mitt träningsförbud. Jag klarat halva tiden.
Daniel var ute och grejade i trädgårdslandet när vi kom hem, och Sixten ville gärna hjälpa till. Och det är svårt att låta bli att stoppa saker i munnen. Han tog en kockla jord och smaskade i sig. Det är min kille det. Tänk vad jord och sand jag åt när jag var liten.
Igår kväll mådde jag så illa att jag höll på att kräkas av lukten när Daniel satt bredvid mig i soffan och åt godis. Då förstår man att det är illa ställt med mig. Jag vet inte om det är Diklofenaken eller om jag ätit något skumt. Jag har i alla fall inte ätit någon Diklofenak sedan i lördags morse, så vi får se hur det går med min hälsena och mina maginflusena-symptom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar