måndag 4 maj 2015

Regn och mys

Det finns ju fördelar med regn och rusk, och en av dem är att man kan tända ljus till både frukost och middag. Och det har vi gjort idag. Mysigt.


Vi hade, såklart, en bökig natt med mycket snor och gråt. Från Sixten dårå. Jag höll mig lugn och snorfri. När Sixten vaknade klockan 6 trodde jag att jag skulle börja gråta, och fast han gick ner på golvet och stod vid sängkanten somnade jag om. Jag kan inte förstå hur det är möjligt. Med ett ryck vaknade jag, och som tur var stod han kvar. Jag lyfte upp honom i sängen igen och då somnade även han om. Jag vaknade av att skolbussen åkte förbi, vilket brukar vara runt halv åtta, och Sixten vaknade strax efter det.

Sent omsider kom vi ut på vår promenad. I regnet och allt. Det hade väl gått an om Sixten sovit hela vägen som han brukar. Somnade gjorde han på 5 minuter, men strax därefter fick han en snorattack och vaknade och var ledsen. Han blev nöjd när han fick sitta upp, och det fick han göra hela vägen hem. Men han ville inte sitta under suffletten där det var torrt. Nej, han satt med huvudet utanför som en hund som åker bil med huvudet ut genom rutan. Vantarna flög av och hamnade på vägen mest hela tiden, så han var jättekall om händerna när vi väl kom hem.

Närhet har varit ledordet idag, som tidigare när Sixten varit krasslig. Därför har det inte blivit mycket gjort här hemma. Men så får det vara. Inget som häpar eller inte kan bli gjort en annan dag. Nej, vi har mest myst i soffan och gosat. Lillfisen hade 38,9 i eftermiddags så han har varit lite stillsammare än vanligt.

Jag hade kunnat göra massor när Sixten somnat och sov i över fyra timmar, men så fort jag gjorde en ansats till att lämna honom vaknade han. Så jag fick ligga bredvid så vi hade hudkontakt eller inom ett hårlängds avstånd.


Tanken igår var att vi skulle åkt och badat idag. Och att vi skulle åka till Öppna förskolan imorgon. Men det gick/går ju inte. Och det tycker jag känns obeskrivligt tråkigt. Det är ju min sista vecka som föräldraledig, så det hade varit så roligt att få göra det en sista gång. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar