En fredagens

Den här veckan har Sixten inte velat sova så som han brukar göra på våra morgonpromenader. Han har inte velat ligga ner, och jag kan tänka mig att det beror på att han är täppt i snoken. Egentligen är det ju inte mig emot (mer än att jag får ett övertrött barn på halsen - bokstavligt talat) för jag får ett fantastiskt sällskap på promenaden.

Idag sov Sixten halva prommisen innan hostan väckte honom, så han var på ett strålande humör när jag satte honom i sittande position i vagnen. 

Och vad vi busade. Han undrade så vad jag höll på med när jag tryckte iväg vagnen och sprang ikapp. Han skrattade så han kiknade när jag kom ikapp. Men ännu roligare tyckte han att det var när jag kastade min vante i fejan på honom som han sedan kastade ner på marken.

Vilket träningspass jag fick mig. Man kan säga att jag sprang intervaller samtidigt som jag gjorde knäböj. Jag var helt genomsvettig när jag kom hem. Bra start på dagen.

När jag duschat och vi ätit frulle tog vi på oss och gick ut i det fina, om än blåsiga, vädret. Jag planterade om lite blommor och Sixten hjälpte (läs stjälpte) till. Och så flyttade vi lite stenar i grusgången från marken till hinken, från hinken till rabatten och så höll vi på tills Sixten tröttnade. 

Då gick vi till grannen för att hämta ägg. På vägen dit såg Sixten gungan, så vi gungade lite innan vi gick in. 

Det är sådant här jag kommer att sakna i vardagen. Herregud, hur ska jag klara mig?

När Daniel kommit hem från jobbet åkte jag och gjorde naglarna. Sen när jag kom hem svidade jag om till träningskläder och gav mig ut på en springtur. Jag och Martina (min nagel-tjej) pratade lite om det här med att springa. Jag berättade att jag känner sådan ångest för att jag hela tiden vill göra bättre resultat. Hon sa att hon aldrig tar tid och inte vet hur långt hon springer. Då kände jag "gudars, vad skönt". 

Så idag stängde jag av damen i RunKeeper och tänkte att "nu gör jag det här bara för att det är skönt". Ah, det gick ju bra de första tio metrarna. Sen blev jag stressad över att jag inte visste hur jag låg till så jag sprang utav bara den. Och när jag kom hem visade det sig att jag sprungit lika fort som PB. Gött det då.

Medan Daniel grejade med husbilen grejade jag här inne. Jag tvättade och gjorde grönsakspuréer till Sixten. 

Nu har vi ätit tacos och tagit helg. Eller jag har tagit helg. Daniel ska jobba hela helgen. Daniel har väl egentligen tagit föräldraledigt.