Min födelsedag

Galenpannan Persson hade ställt klockan på typ tjugo över fem för att gå upp och göra frukost på sängen till mig. Haha, jag har ju drillat honom väl när det kommer till det här med födelsedagsrutiner. Men jag sa till honom att han inte behövde gå upp så tidigt för det. Dels för att han ju faktiskt var ledig, dels för att jag skulle vakna och inte kunna somna om och dels för att jag har lite svårt att bryta mina morgonrutiner.

Istället fick jag sällskap till frukosten, vilket inte var otrevligt alls. Vi tände ljus och satt och småpratade. Och dagen till ära slapp jag diska efter mig.

Men fatta hur svårt det var att åka till jobbet sen då. Karlsloken kommer ju inte hem förrän på söndag. Det tog mig många minuter med pussar och kramar innan jag kunde slita mig.

Jag och min separationsångest. Jag borde ju söka för den. Och i och med graviditeten har den blivit betydligt värre. I alla fall när det kommer till just herr P.

Jag tänkte att det kanske inte skulle bli så mycket firande idag, men så fel jag hade. Mina söta elever överraskade mig med tårta och så fick jag godis som present.

När jag kom hem hade jag paket (från K-stin) och gratulationskort i brevlådan. Och jag hann knappt innanför dörren förrän Majvi kom med en blombukett. Jag blev så glad för allt detta. 

Och jag, som trodde att jag skulle få sitta själv ikväll, har varit hos Lena. Jag fick en orkidé, vi åt pannkakor, jag myste med Alicia och vi tittade på Farmen.

Med facit i hand har den här dagen överträffat alla mina förväntningar. Vad mer kan en gammal kvinna begära?