Det kan hända att jag tränat lite för intensivt på crosstrainern. För jag har liksom tröttnat. Ja, jag har tröttnat så pass att jag inte kunde förmå mig att gå till gymmet imorse som lördagsrutinen säger. Det säger väl allt.
Istället gick jag upp, frukosterade och åkte en sväng till Skövde. Jag råkade köpa världens skönaste byxor när jag och Karin var där förra veckan, så jag var tvungen att inhandla ett par till. Fast en annan färg. Dessutom behövde jag köpa nya bh:ar och köpte sålunda hela tre stycken samt ett... *trumvirvlar* löparställ. Som jag har dragit ut på detta. I flera år har jag låtit snålheten ta överhanden. I flera år har jag också svurit över det faktum att det fattats mig otaliga gånger. Med mig hem kom även fyra rullar presentpapper, en blomkruka, en t-shirt, ett linne och en kjol. Allt detta lyckades jag med på under två timmar. Det är inte illa pinkat. Inte illa alls. För att vara jag.
När jag kom hem hade herr P vaknat och kommit till liv. Vi brände ut till Jula där vi sågade ved och njöt av det soliga vädret. Sedan övergav jag Daniel med motorsågen och gav mig ut på en löprunda. Dock inte i mitt nyinköpta löparställ. Ha!
Jag fick blodsmak i munnen efter en kilometer och undrade vad fan det var frågan om. Jag har ju bättre kondition än någonsin. Men jag körde på ändå, och när jag kom hem så insåg jag vad denna blodsmak handlade om. Jag sprang flera minuter fortare än vad jag gjorde i slutet av förra årets löparsäsong. Ha igen!
Efter dusch - jag älskar att jag har en extra uppsättning av allt utom min parfym hemma i Jula - åkte vi tillbaka in till stan för att hinna laga mat och äta innan det åter var dags för Daniel att åka och jobba. Vilket han nu har gjort.
Den friska luften och det fysiska arbetet har gjort mig till trötters tös. Jag får nog snart krypa till kojs och lyssna på lite musica.
Istället gick jag upp, frukosterade och åkte en sväng till Skövde. Jag råkade köpa världens skönaste byxor när jag och Karin var där förra veckan, så jag var tvungen att inhandla ett par till. Fast en annan färg. Dessutom behövde jag köpa nya bh:ar och köpte sålunda hela tre stycken samt ett... *trumvirvlar* löparställ. Som jag har dragit ut på detta. I flera år har jag låtit snålheten ta överhanden. I flera år har jag också svurit över det faktum att det fattats mig otaliga gånger. Med mig hem kom även fyra rullar presentpapper, en blomkruka, en t-shirt, ett linne och en kjol. Allt detta lyckades jag med på under två timmar. Det är inte illa pinkat. Inte illa alls. För att vara jag.
När jag kom hem hade herr P vaknat och kommit till liv. Vi brände ut till Jula där vi sågade ved och njöt av det soliga vädret. Sedan övergav jag Daniel med motorsågen och gav mig ut på en löprunda. Dock inte i mitt nyinköpta löparställ. Ha!
Jag fick blodsmak i munnen efter en kilometer och undrade vad fan det var frågan om. Jag har ju bättre kondition än någonsin. Men jag körde på ändå, och när jag kom hem så insåg jag vad denna blodsmak handlade om. Jag sprang flera minuter fortare än vad jag gjorde i slutet av förra årets löparsäsong. Ha igen!
Efter dusch - jag älskar att jag har en extra uppsättning av allt utom min parfym hemma i Jula - åkte vi tillbaka in till stan för att hinna laga mat och äta innan det åter var dags för Daniel att åka och jobba. Vilket han nu har gjort.
Den friska luften och det fysiska arbetet har gjort mig till trötters tös. Jag får nog snart krypa till kojs och lyssna på lite musica.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar