Igelkott

Imorse stängde jag av klockan och somnade om. Det händer mig typ aldrig. Kanske två gånger om året. Jag har sovit så himla oroligt inatt. Usch. Det rör sig mycket i mitt huvud.

När Lena hade gått igår blev jag på så dåligt humör. Viktiga beslut, trötthet, utebliven träning två dagar på raken och ett smutsigt hem. Ju mer jag tänkte på det, desto mer irriterad blev jag. Som en igelkott med taggarna utåt. Och vem går det ut över om inte Daniel. Det är synd om honom, men å andra sidan får det mig att tycka om honom mer.

- Daniel, varför blir du inte arg på mig?

- Varför skulle jag bli det?

- För att jag är sur och otrevlig utan anledning.

- Vad hända om jag blev sur då?

- Hmm.. vi skulle kanske bli ovänner?

- Och vad skulle bli bättre av det?

- Inget.

- Precis.

- Jag ringer imorgon förmiddag. Och ber om ursäkt för att jag varit sur ikväll.

- Ja, jag vet att du kommer göra det. Det är nog därför jag inte blir sur. Jag har lärt mig lite om hur du fungerar.

Mitt hjärtegull. Han är för snäll för mig.

Nu längtar jag efter att det ska bli kväll, då jag har tränat och städat min lägenhet. Jag längtar efter att få känna den ron i kroppen. Fredagslugnet.

Och just det! K-stin kommer hem idag.