Jag kanske gjort och gör helt fel när jag bankat in morgonrutinen med Sixten; upp, mat, morgontoalett och sen promenad. Samma, så när som på, varje morgon. Men så kommer ju de där dagarna när man inte hinner gå ut och gå eftersom man har någon tid att passa. Som igår när vi skulle till BVC på förmiddagen. Sixten verkade tycka att det var jättekonstigt när jag inte packade ner honom i vagnen, utan istället satte mig och åt frukost.
Det var liksom ingen idé att han somnade här hemma så vi åkte in till stan så han kunde somna i bilen. Han sov sig igenom min lilla handling på Ica och vaknade på Systemet. Alltså, att vara på Systemet 10.01 kändes lite pinsamt. Det var jag och a-lagarna. Men det gäller att utnyttja tiden och vara effektiv.
Sixten fick träffa doktorn på BVC och sällan har han väl blivit så ledsen. Tårarna sprutade så fort doktorn närmade sig. Jag kan inte förstå det. Charmigare och lugnare läkare får man leta efter.
Efter BVC gick vi några ärenden på stan (jag är så nöjd med min syster julklapp - så rolig) innan vi styrde kosan hemåt igen.
Eftermiddagen spenderades i köket. Jag förberedde för pepparkaksbaket och gjorde en sats godis inför nästa vecka.
När Daniel kommit hem skulle jag ut och springa. Jag blev sjukt osugen på det när de båda männen i mitt liv låg och gosade i soffan. Men har jag bestämt så har jag bestämt. Jag är inte en sådan som bangar då. Så jag drog på mig löparkläderna och pannlampan och gav mig ut.
Under mina tidigare springturer har jag haft håret i en knut på huvudet som hållit pannlampan på plats, men igår fick jag ta mössa på mig. Det gjorde att lampan ville åka av hela tiden. Det enda jag kunde tänka på var att det skulle påverka min tid, att jag var tvungen att morsla med den. När jag sprungit halvvägs blev jag förbannad och slet av mig den och sprang med den i handen. Inte alls lika effektivt, men hur skulle jag burit mig åt.
Jag sprang, om än obetydligt, längre på snabbare tid. Så nöjd och glad jag blev med tanke på att jag varit sjuk. Och med tanke på mitt upplysningsproblem.
Inatt har jag knappt sovit någonting. Sixten har hostat typ konstant. Och tydligen måste han kasta sig över på mage när han hostar. Men han vill inte sova på mage, så jag har fått vända honom rätt gång på gång. Några gånger lät det som han spydde så jag fick tända lampan och se efter. Jag är helt tröttare än tröttast idag.
Imorse talade vågen om att jag nu väger exakt 10 kilo än innan jag blev gravid förra hösten. Tackar för det. Nu väger jag som jag gjorde i åk 7. Galet men sant.
När vi gått vår promenad och när jag duschat och ätit frulle hann jag plocka i ordning lite här innan Sixten vaknade. Jag var faktiskt ute en gång och tittade så han levde.
När han ätit gröt gjorde jag en sats godis till, badade barnet och dammsög övervåningen. Jag misstänker att jag får dammsuga nedervåningen sen när Karin och Sven varit här.
Sixten sover och jag ska passa på att stänga mitt trötta öga innan galningarna kommer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar