Mina hang-ups

Min hjärna fungerar inte normalt. Jag försöker resonera med mig själv, men jag är tydligen oresonlig. Det är väl mina hormoner som (för)stör. Låt mig exemplifiera:

KUDDEN. Helt plötsligt en dag för typ en månad sedan stod det klart för mig att det kommande barnet ska ha en kudde. Absolut ingenting jag tänkt på. Så jag googlade runt lite och shit vad alla har åsikter om kuddens vara eller icke vara och om dess storlek och form. Min skapare.

Jag försökte släppa det här med kudden, men det gick inte. I veckor försökte jag. Vi var till och med och tittade och kände på kuddar, jag pratade med mina tjejor men nej. Jag kunde inte sluta tänka på det. Så för att få det ur mitt system har jag nu köpt inte bara en, utan två kuddar.  Och vips, så kändes hela livet lättare.

Men så den senaste veckan, parallellt med kuddjäveln, har hang up nummer två intagit min hjärna.

SKÖTBORDET. Asså, det här är så sinnessjukt. Jag kan inte sluta tänka på skötbord. Och då är det liksom månader kvar till bebben anländer. Men jag vet vad jag vill ha och det säljs inte längre så Blocket har blivit min lilla drog. Jag tittar på Blocket i tid och otid. När jag vaknar på natten tittar jag! Jag blir ju helt förstörd. 

Så inatt hittade jag ett uppe i Värmland. Och då kunde jag inte somna om för jag bara låg och tänkte på att någon annan kanske hinner före. Jag försökte resonera med mig själv: "du kan inget göra åt saken klockan två på natten, så du kan lika gärna somna om". Men icke!

På min första rast klockan 10 ringde jag och på söndag är bordet mitt. Då kanske jag kan släppa det och få ro i mitt sinne.

Nu vill jag inte ha någon mer sådan där hormonstinn dumhet. Jag orkar inte med det! Det är asjobbigt.

Idag är det torsdag och det betyder att det är handlingsdag. Jag passade också på att hämta ut ett paket som innehöll till övervägande del Tummen-saker. Så fina så!

En arbetsdag kvar innan helg. Och vips så så är det bara fyra veckor kvar till sportlovet.

Och just det! Igår fick jag så bra tid på gymmet. 43:43. Det är typ samma som i våras. När jag var som mest tränad. Hur sjukt är inte det?