Om man såg mig på Ica idag skulle man nog tro att jag förbereder mig för krig. Jag vet inte vad det flugit i mig. Jag har bara fått den här känslan av att jag måste hamstra. Och inte berodde det på att jag var hungrig heller, för jag köpte bara det som stod på notan. Nästan lite maniskt plockade jag kundvagnen full med matvaror. Som om jag tror att det snart ska bli ransoneringstider. Sjukt. Men sant. Nu är både kylen och frysen fylld, och jag känner mig lugn.
I tisdags kom eleverna. Det var festligt. Jag och Andreas är ett radarpar. Det kommer bli bra det här. I tisdags genomförde jag också mitt första föräldramöte. Jag har hittills lyckats undkomma dessa tillställningar på något konstigt sätt. Jag, som avskyr att prata inför folk, var lite nervös. Och vad händer när jag är nervös? Jo, jag pratar ihållande. Jag kan liksom inte sluta bala. Andreas fick la presentera sig, men inte så mycket mer än så. I en hel timme malde jag på. Ha!
Det har gått i 200 knyck de här dagarna. Det är mycket som är nytt för mig, i och med att jag bytt arbetsplats. Jag hinner knappt dricka kaffe eller gå på toa. Och eftersom jag inte har full koll på läget så sover jag som en potta skit. Somnar sent och vaknar kl fyra. Men men.. så får det väl vara ett tag tills jag ordnat upp allt.
Min morbror och min kusin har börjat tröska. De åker i skytteltrafik här ute. Och jag älskar det. Jag blir lite besviken varje gång de åker förbi utan att stanna. Men så igår kom min morbror in. Dock för att prata med Danne, men ändå. Och imorse när jag åkte till jobbet mötte jag honom och kunde vinka glatt. Det är sådana här saker som jag älskar med att bo här. Att jag får vara så nära mina kära.
Nej! Nu ska jag göra mina squats för dagen, duscha och sen jobba mig lite granna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar