Idag är det första dagen jag känt att jag velat skita i allt vad renovering heter och bara vara ute. Detta bådar inte gott. Jag blir lätt grinig när jag längtar ut. Solen och värmen har en sjuuuk dragningskraft på mig. Men jag har skjutit solstols- och bikinitankar åt sidan och kämpat på här inne. Inne. Inomhus. Inne, som i där-solen-inte-gör-mig-brun.
Detta väder har gjort att allt känts tråkigt. Pust och stön. Skittråkigt att riva tapeter. Skittråkigt att tvätta tak. Liiite roligt att måla tak.
Jag var och hämtade mamma i samma veva som jag och Lena var på stan och inhandlade Saras födelsedagspresent. Det är skönt när mamma kommer hem. Hon fixade mat och tog in min tvätt som hängde ute. Utan att jag bad henne alltså. Hon behöver liksom inte göra något egentligen. Men hon är snäll och gör det ändå.
I eftermiddags blev jag så trött att jag inte kunde hålla ögonen öppna. Jag la mig raklång på hallglovet mitt bland nedrivna tapeter. Jag hade kunnat somna där och då, men insåg att sängen skulle vara mer skonsam. Så jag gick och la mig. Danne, sovmonstret från en annan planet, såg en chans att få sova han med och gjorde mig sällskap. En timme senare vaknade jag upp och fortsatte då att tvätta taket i hallen, och Danne började måla.
.JPG)
Tacos (som jag gjorde - inte mamma, hon fick istället ett glas rött serverat i väntan på maten) intogs i vanlig ordning på en fredagskväll.
Nu har jag parkerat mig i sängen med datorn i knät. Jag kämpar, för andra gången idag, med mina ögonlock. Något säger mig att jag inte kommer bli långvarig i denna sittande position.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar