Ny vecka, nya naglar, rena sängkläder

Jaha, ny vecka. Hej och hå, vad det går! Efter jobbet åkte jag till Martina och gjorde naglarna. Dagen till ära hade jag endast åtta stycken, ty det tär på dem att renovera. Jag satte mig och visade mina händer och sa: Martina, jag tycker att vi ska diskutera lite.

Hon tyckte detsamma och vi kom överens om att skippa den franska manikyren och köra på shellac istället. Det tar inte inte lika lång tid, kräver inte lika mycket arbete för henne att göra samt att de ska vara lite mer stryktåliga.

Men herre min ge, vilken beslutsångest jag fick av alla dessa färger jag hade att välja mellan. Att bara gå från fransk till något annat rörde ju runt i huvudet på mig. Men jag körde på silver metallic. Sen pimpade vi med rosalila folie. Martina tyckte det var bra av mig att våga något nytt. Bra Anna! Djärvt, om jag får säga det själv.

När jag kom hem och gick upp i sovrummet fick jag nästan ett anfall. Vem ligger på min kudde?! Höjden av fräckhet!

Jag fick helt enkelt bara ta och byta i sängen.

Vad mer..? Jo, jag hade planerat att springa idag. Men när jag väl kommit hem kände jag verkligen inte för det. Jag ringde till Danne för att få lite sympati och han har ju lärt sig hur jag ska tas. För ett år sedan eller så hade han sagt att "det är bara bita ihop och göra det". Men nu säger han att "det kan ju vara skönt att bara slappa". Och jag kände inte för att springa så pass att jag trodde att jag hade ont i halsen. Så sa jag till Danne att "jag kanske känner efter lite för mycket nu". Och efter detta samtal hade jag fått tillbaka motivationen. Så jag drog på mig mitt löparställ och gav mig ut på min runda.

När jag kom hem och svettades och flåsade som mest ringde grannen och frågade om han fick komma och låna skrivaren. Naturligtvis fick han det.

Så nu har jag sent omsider duschat och gjort mackor till min man. Han har inte ens kommit hem än. Det här med jour är inte roliga grejer alltså.

Och så har jag ringt till mormor och sagt grattis på namnsdagen. Och eftersom vi delar namn så säger jag GRATTIS till mig själv också.

Och när jag ändå är igång så måste jag få lova att säga GRATTIS till Jonnis och Johan som har utökat sin familj!