torsdag 28 augusti 2014

BVC-besök

Det kändes så himla konstigt att Daniel inte var här när vi vaknade imorse. Men positivt var att jag knappt minns att hans klocka ringde klockan 5 och att han inte väckte Sixten med den. Jag är halvvaken så himla många gånger per natt för att stoppa in nappen, att jag inte vaknade helt av alarmet heller. Positivt för Daniel också, eftersom han slipper sova någon annanstans. Om det fortsätter såhär i alla fall. Troooor minsann också att han sänkt volymen. Jag har, ända sedan vi träffades, bett honom att inte ha volymen på max men han hävdar att han inte vaknar då. I vilket fall som helst är ju jag lättväckt och får nästan alltid väcka honom ändå. Så vad hade skillnaden varit?

Vår morgon förlöpte enligt rutinen. Sixten vaknade klockan 6, fick frulle och morgontoaletten gjord, vi gick ner och jag åt frulle och sen kröp vi ner i sängen igen. Sixten somnade nästan direkt, efter att vi lyssnat på lite musik. Men jag var pigg. En sak som är skönt med att Daniel börjat jobba - vi kommer i säng i tid. Jag fick ihop 8½ timmes mer eller mindre sömn!

Jag låg och läste lite innan jag smög upp och gjorde mig i ordning. Sixten vaknade klockan 9 för sin andra frulle och sen la jag honom i gymmet. Och vad händer? Min bebis, ni vet han som typ aldrig spyr, la en kaskadkräka på sina fina kläder. Det vara bara att svida om. Och precis när jag bytt på honom och skulle till att packa ihop oss gjorde han nummer två. Jag trodde aldrig att vi skulle komma i tid till BVC. Men det gjorde vi.

Sixten är nu 64,5 cm lång och hans viktkurva pekade idag neråt. Det är kanske inte så konstigt med tanke på att han får samma mängd mat som han fått i typ tre månader, men äter ett mål mindre om dagen eftersom han sover hela nätter. Att hans kurva pekar neråt var inget att oroa sig för. Han har fortfarande att ta av om han skulle bli sjuk.

Vi pratade också mat. Han fyllde ju fyra månader igår så nu kan vi börja med smakportioner. Wiiii! Så spännande. Jag köpte gröt redan för två veckor sedan så jag är redo. Jag ska dock vänta på att Daniel kommer hem så han får vara med.

Efter BVC-besöket åkte vi till Ananthi och åt lunch, drack kaffe och pratade. Mest pratade vi om mamma-livet, men faktiskt lite annat också. Ha! Vad pratade man egentligen om innan man fick barn?

När vi kom hem somnade Sixten som en stock. Jag passade på att göra en matlåda till Daniel och nu piper tvättmaskinen att den är klar.

1 kommentar:

  1. En trygg liten människa, tänk om alla barn hade det så bra som Sixten
    vilken bra värld det skulle vara för bäde barn och vuxna !
    BÅD

    SvaraRadera