Konstig vecka

Det har varit en konstig vecka. Jag kan inte sätta fingret på exakt vad som har varit konstigt, men konstig har den varit. Kanske är det för att vi har haft en schemabrytande temavecka så att mina vanliga rutiner ruckats, kanske är det för att jag känt att tentan legat som ett ok på mina axlar, kanske är det för att det varit svårt att planera något överhuvudtaget på grund av att andra i min närhet inte har samma behov av att planera som jag har. Det faktum att jag bytt tvättid två gånger den här veckan (sista gången så sent som imorse) och att jag åkte och veckohandlade utan nota är ett utmärkt exempel på att det varit oordning i mitt liv den här veckan.

Sak samma. Nu är det snart en ny vecka och då kanske saker och ting flyter på lite bättre. Det hoppas jag i alla fall. Om inte annat så är det ju höstledighet från och med onsdag. Den här ledigheten kommer i grevens tid. På onsdag ska jag ta en lång fet sovmorgon. Nej! Jag ska inte säga att jag ska ta sovmorgon för då kommer jag vakna tidigare än vanligt. Jag ska helt enkelt inte ställa klockan. Så kan vi säga.

Annars då? Jorå såatte.. Tentan i torsdags gick nog bra. Tror jag. Jag fick åka tidigare från jobbet för att hinna hem till Jula och packa upp dator och böcker till klockan 16 då tentafrågorna skulle komma ut på internet. Halvvägs hem möttes jag av en snöstorm, och på grund av att bilen har sommardäck så fick jag köra försiktigt. Men jag hann hem och satt med tentan hela kvällen. Heeela kvällen. Med undantag för en kort matpaus och någon liten kissepaus. Jag skickade in tentan 23.40 och hade därmed hela 20 minuter till godo.

Jag var så sjukt trött. Jag kommer typ inte ihåg vad jag skrev efter klockan 22. Och jag har fortfarande inte vågat titta på vad jag skrev. Usch. Svenne kom hem efter 23 och skrattade när han såg hur jag satt och slet. "Sluuuta! Jag är så trött att jag snart börjar gråta!" skrek jag då och då tyckte han lite synd om mig.

Igår vaknade jag med en huvudvärk från helvetet. Jag kunde inte öppna ögonen för jag trodde att huvudet skulle sprängas. Det var gott att Daniel var jourledig så vi kunde ligga kvar i sängen och gosa lite. Det är ju trots allt inte varje morgon som jag ligger kvar i sängen mer än tre minuter efter att jag vaknat.

Efter tre koppar kaffe och två alvedon, frukost och en dusch åkte jag till Jula för att rensa garderober med min kära syster. När vi rensar brukar vi mest byta kläder med varandra, men Daniel hade gett mig stränga order om att faktiskt rensa. And so I did. Jag slängde otroliga mängder men gav bort minst lika mycket till andra världen.

Plutten var hemma och runt lunch dök även mamma upp. Det var roligt och mysigt att ha hela familjen samlad under samma tak. Vi åt lunch ihop och satt på våra ordinarie platser runt bordet och pratade som vi gjorde förr i tiden. Det var galet längesen det hände senast. Det brukar ofta vara någons respektive med. När vi satt där blev det så tydligt att vår familj inte är fulltalig. För det var bara pappa som saknades.